Kategori: Övrigt

Övrigt

Här hittar du inlägg på BakingBabies som inte platsar klockrent under någon annan kategori. Det kan dock vara precis hur bra och intressanta inlägg som helst – så döm inte inläggen efter den slaskartade rubriken!

Individer som inte kan knipa viljemässigt

Det här är ett inlägg riktat till kollegor, barnmorskor och andra som palperar bäckenbotten, men det kan säkert intressera en och annan privatperson också.

Det här är ett påhittat men verklighetsförankrat scenario.

Jag får en remiss från en barnmorska gällande Linda. Linda har fött barn för tre månader sedan och under två efterkontroller har man inte kunnat hittat något knip alls. När någon ber Linda knipa händer ingenting. Linda själv har inga problem alls med bäckenbotten. Ingen inkontinens, ingen tyngdkänsla, inga framfallstendenser och inga andra förnimmelser. Hon kniptränar som hon blivit tillsagd och har blivit lite orolig. Barnmorskan och Linda undrar nu: Vad är det med hennes bäckenbotten?

Det här händer då och då, några gånger per år i alla fall.

Hur ska man tänka här?

Är hennes bäckenbotten helt trasig? Finns det nervskador? Eller är den i superbra skick, men vägrar att visa upp sig bara? Jag återkommer senare till de två första alternativen här, men nu ska vi fokusera på hela och välfungerande bäckenbottenar som bara inte kan uppvisa viljemässiga knip på kommando.

Här vill jag mena att nyckelordet är viljemässig.

Bäckenbottens muskler är lite komplicerade. För de är viljemässigt styrda skelettmuskler som OCKSÅ har ett eget liv där de också slås på och av i relation till buktryck och belastning. Jag brukar hävda att en totalt välfungerande bäckenbotten är den som vi aldrig behöver ägna någon uppmärksamhet. De jobbar på automatiserat och gör sin egen grej utan att jag behöver vara med och styra. Och vissa personer kan då ha helt perfekt fungerande bäckenbottnar, bara det att de inte kan alstra kraft i musklerna viljemässigt och på uppmaning. Här vill jag poäntera att just gyn-undersöknings-situationen är icke-optimal också. Att vara lite stressad, naken, lite skör och obekväm – det gör nog inte under för dessa musklers arbete heller.

Måste man kunna knipa viljemässigt?

Jag tror inte att jag har ett bra svar på den frågan. Men en tanke är att i och med att alla individer förlorar styrka och volym i sina muskler med åldern så kan även dessa individer komma till en punkt där de behöver kunna träna upp bäckenbotten. Och då kan det ju finnas en poäng med att viljemässigt kunna knipa. För det är genom viljemässiga och upprepade knip som vi, enligt vad vi vet idag, kan öka styrka, uthållighet och muskelvolym i bäckenbottens muskler.

Om Linda också hade haft problem då?

Om Linda hade uttryckt att hon har besvär som kan förknippas med svag bäckenbotten, då hade jag och Linda troligen lagt tid och energi på att försöka lära hennes muskler och nervsystem att få ihop viljemässiga sammandragningar i musklerna. Jag hade då också haft en rad andra tankar i huvudet parallellt. Finns det nervskador? Finns det muskelskador? Knipträning är som många känner till inte den enda lösningen på allt. Jag hade också testat knip i olika positioner och med en rad olika instruktioner.

Följa över tid

Vi vet aldrig allt. Med en patient där jag inte vet om ett visst fenomen kommer innebära ett besvär över tid (men inte är det vi tidpunkten för besöket) säger jag ibland ”Idag när jag undersöker hittar jag X som jag inte bedömer som ett problem just nu, men det betyder inte att du aldrig kommer få problem med din bäckenbotten. Om du senare känner att något inte stämmer ska du därför ta den känslan på allvar och söka vård igen då. Det finns några möjliga åtgärder eller förebyggande saker du skulle kunna göra redan nu, om du känner att det är relevant och angeläget för dig”. Jag tänker på i första hand på andra saker som vi eventuellt kan göra för att förebygga bäckenbottensymtom:

  • Sluta röka och undvika kronisk hosta
  • Undvika förstoppning
  • Undvika att gå upp alltför mycket i vikt över livet
  • Goda copingstrategier för att hantera buktryck och belastning
  • Och om patienten känner att det är värt att lägga tid och engagemang så går det också i de allra flesta fall att lära in viljemässig bäckenbottenaktivering.

Bortfall av knip av andra orsaker

Bortfall av knipfunktion kan också ske exempelvis pga tryck mot nerver efter en vaginal förlossning. De flesta som fått nervpåverkan efter förlossningen är återställda ungefär 4 månader efter förlossningen. I vissa fall det tar mycket längre tid än så också. Så i dessa fall kan knipfunktionen successivt komma tillbaka ju mer kroppen och nerverna får tid att återhämta sig. Saknas knipfunktionen och det också är förknippat med andra symtom som patienter beskriver ligger det också alltid nära till hands att fundera på om detta beror på muskelskador efter en vaginal förlossning. Då skulle jag byta spår och istället fokusera på rehab av muskelskador och med tiden bedömning av läkare om det är aktuellt med andra insatser, kirurgi eller så. Är bortfallet av muskelfunktionen inte relaterat till graviditet/förlossning skulle jag också i vissa fall hänvisa patienten vidare till utredning av andra neurologiska sjukdomar och besvär.

Individer som inte kan knipa viljemässigt

Tankar, input eller frågor? Dela gärna med dig i kommentarsfältet.

Matvecka från Centralafrikanska republiken

Land 130 blir Centralafrikanska republiken. Vi hittade inte särskilt många recept alls och valde i slutänden ut två.

Resten av veckan får vi äta annat:

  • Plockmiddag
  • Spagetti med tomatsås och köttbullar som i Mighty Express (beställt av Waldo såklart).
  • Morotssoppa med bröd
  • Vegobiffar på ärtor, broccoli och cheddar och potatis i ugn.
  • Pannkakor

Du har inte ett roterat bäcken

Jag delade en post på instagram för någon månad sedan angående att det inte finns något som heter ”roterat bäcken” och jag fick i samma veva uppmaning om att utveckla resonemanget om detta. Har man fått höra av en kroppsterapeut man har förtroende för att man har ”roterat bäcken” så kan det förstår vara väldigt frustrerande att höra någon ifrågasätta den ”diagnosen”. Så jag ska förklara min ståndpunkt och den vetenskapliga grunden till detta.

Här finns också två tidigare inlägg på samma eller besläktat tema:

Roterat bäcken

Snedhet i bäcken och benlängdsskillnad

Grunderna

Bäcken kan inte vridas, roteras eller halka ur position. Bäckenet har ingen sådan möjlig rörelse. Undantaget är förstås vid stora trauman, typ bilolyckor. Men för alla oss andra så är sanningen: Du kan inte ha ett roterat bäcken.

Bäckenet är en slags ring eller skål av ben, med tre leder. Bak mot ryggen har bäckenringen två leder, en på höger och en på vänster sida. Dessa leder kallas ”sakroiliakalederna” eller ibland bara för SI-lederna. Det är oftast dessa man skyller på när man pratar om ”roterade bäcken”. Vi kan med hjälp av tester identifiera smärta i SI-lederna, men all forskning visar samstämmigt på att det inte går att identifiera rörelser i dessa leder. Smärta i SI-lederna innebär att området är känsligt för mekaniska krafter. Men bara för att det finns smärta och en känslighet betyder det inte att bäckenet är instabilt.

Bäckenets stabilitetssystem

Bäckenets bakre leder har två stabilitets-system. På engelska kallar vi det ”force closure” och ”form closure”. Sätter vi belastning på leden så blir den bara ännu mer stabil. Form closure beskrivr stabiliteten i leden utifrån dess anatomi. Ledytorna har en gemensam passform som gör att de liksom låser varandra, de kilar ihop sig mot varandra. Force closure innebär att leden får ytterligare kompression och stabilisering genom stödjevävnad och muskelfibrer med en fiberriktning som går vinkelrätt mot leden. Ju mer belastning desto mer stängs leden till. Bäckenets leder har mindre än 6 graders rörelse i alla riktningar. Jämfört det med axelledens 180 grader. Tillsammans blir den anatomiska och mekaniska strukturen kring bäckenet för stark för att bäckenets delar ska kunna rotera eller flytta på sig.

Men min kroppsterapeut har ju visat mig hur sned jag är!

Är du sned så är du det, men det är inte troligt att det hör ihop med bäckenet över huvud taget. Din kroppsterapeut har säkert också känt på dig och du har förtroende för bedömningen. Problemet är bara att vetenskapen säger att rörelsen i bäckenet är så väldigt liten att ingen människa möjligen kan känna rörelsen under lager av hud, fett, muskler, senor och ligament. Någonstans har jag läst liknelsen att det är som att läsa blindskrift genom en flintastek. Det är helt enkelt inte möjligt.

Men jag har ju ont!

Det ifrågasätter jag inte alls. Det som vi sett genom forskning för de som har smärta som går att härleda till just specifikt bäckenet är att det inte är så enkelt att man kan hitta ett likamedtecken mellan anatomisk felställning/vävnadsskada och smärtproblematiken. Istället har man hittat en rad olika faktorer som hör ihop med smärta i bäckenområdet, exempelvis:

  • Brist på fysisk aktivitet
  • Rörelserädsla
  • Övertygelse om att kroppen är sårbar eller skadad
  • Brist på sömn och återhämtning
  • Psykologisk stress

Här kommer vi till det som är det konkret dåliga med att prata om ”roterade bäcken” eller instabila bäcken eller liknande: Människor blir rörelserädda och kan då råka hamna i en nedåtgående spiral där nedsatt fysisk aktivitet bidrar till att konservera smärta och besvär.

Men vad har hänt egentligen då?

Här är de tre vanligaste orsakerna till att du blir sned och skev och får ont i ryggslutet:

  • Problem med en av ryggens diskar. Om du har ett diskbråck eller bara en mindre diskbuktning kan det hända att kroppen automatiskt förskjuter kroppstyngden iväg från den smärtande sidan. Det ger dig en känsla av att vara skev och sned, och det kan vara så pass mycket att det syns tydligt när du står och går. När ryggen läker (för det gör den av sig själv i de allra flesta fall) kommer din ryggrad naturligt hamna i normalläge igen.
  • Muskelkramper. Kroppen är superbra på att skydda sig själv och ibland när du ska göra ett ovant eller tungt moment så kan det hända att musklerna krampar till, för att se till att ryggen inte hamnar i ett dåligt läge. Muskeln kan sedan kännas hård, låst och jätteöm eftersom den i det akuta läget hamnade i en överbelastning. Det här kan också göra att du blir sned eller skev, eftersom du mer eller mindre omedvetet undviker att belasta den ömma muskeln.
  • Artos i ryggradslederna eller normala åldersförändringar. Om du har ledförändringar som innebär smärta kan kroppen återigen lösa problemet genom att avlasta det smärtande området genom att fördela kroppsvikten bort från smärtan. Det här ger ju också som följd att du blir sned eller skev.

Normalvariation

Att bara ha ojämnt höga höfter eller något som ser ut som en vridning utan att ha samtidig smärta betyder egentligen ingenting. De flesta människor har ojämnheter och sidoskillnader. Har man en faktiskt benlängdsskillnad så har man olika långa ben rent anatomiskt och de flesta kan ha en sidoskillnad på upp till 1,5 cm utan att få några problem alls av det. Man kan också ha en ”funktionell benlängdsskillnad” där det ser ut som att benen inte är lika långa, men när man mäter så är faktiskt skelettet lika på höger och vänster ben. De funktionella benländsskillnaderna uppstår av andra orsaker, oftast av muskelobalanser. Det kan vara att musklerna i ländrygg och bål är krampaktigt spända och drar upp bäckenet så att det ser snett ut. Det kan också uppkomma snedheter från höftleden eller knät och fotens ställning.

Vad ska jag göra åt det då?

Om det är en akut smärta som gett dig en snedhet ska du i första hand hålla dig rörlig, promenera och undvika att stelna till ytterligare. Ta smärtlindring vid behov och undvik att göra saker som triggar smärtan. Är det en långvarig smärta behöver du kanske  i första hand få hjälp att komma igång med fysisk aktivitet. Jag väljer ofta att jobba med musklernas styrka och flexibilitet kring rygg, mage, ben och bäcken samt generell konditionsträning. Att jobba med de mentala processerna och föreställningarna kring smärtan och oron som kan finnas kring den är också viktigt.

Referenser

Levatorskada eller inte, är det svartvitt?

Levatorskada eller inte, är det svartvitt?

Lång läsarfråga

Jag har verkligen försökt söka i alla dina fantastiska inlägg men hittar inte riktigt svar (iaf inte som jag i så fall förstår :)). Så jag ger mig på att fråga.

Levatormusklerna;

Efter min senaste förlossning fick jag symtom på framfall (cystocele). Det nekades under lång tid av vården innan jag till slut fick det bekräftat av en gynekolog efter ett år. Jag fick senare också bekräftat att det dessutom visst kunde förklara mina trängningsbesvär. Något som alla tidigare sagt att de inte förstod sig på.

Under detta år har jag fått så olika bedömningar. Från de som inte sett något avvikande till de som misstänkt skador på bulbocavernosus.

Via 3D ultraljud gjordes bedömningen att delar av bulbo är av men att jag har hela levatorer. Jag har varit väldigt glad och tacksam för det men nu börjar jag känna mig osäker pga så olika bedömningar.

Nästan alla som undersökt mig har benämnt en oliksidighet, att musklerna på min vänster sida är betydligt tunnare. (Först var det bulbo sen har det diffust bara nämnts just vä sida till att en gynläkare i förbifarten bara sa levatormusklerna).

En fysioterapeut jag träffat sa det kan vara så utan att det är något konstigt. Att vi är olika och hen bedömde funktionaliteten som lika god på båda sidor.  Jag upplever själv inga problem med att knipa. Mina ”enda” problem nu är mitt lilla framfall som ibland ger de klassiska symtomen med globuskänsla. Samt att min stråle är ganska svag i perioder. Jag behöver trycka på lite, men jag verkar inte ha problem att tömma blåsan.

Nu har jag läst att levatormusklerna kan vara trasiga även om de inte är helt av.

Jag funderar förstås på om det kan vara sant gör mig utifrån att de är tunnare på en sida. Kan detta förklara mitt framfall?  (Nu förklaras det bara av flera förlossningar vilket så klart kan vara sant men jag känner mig osäker). Jag har fått höra att det i så fall inte går att göra nåt ändå, och det är helt ok. Men vad ingen verkar förstå är att det gnager i mig att inte veta!

För mig spelar det roll utifrån hur jag ska tänka med träning och framtiden. Men jag kanske inte behöver fundera så mkt över det utan mer tänka utifrån de symtom som framfallet ger i perioder?

Jag vet inte om jag fick fram min fråga så tydligt men det jag undrar är egentligen om det

 1.  kan finnas en fysiologiskt normal förklaring till att mina muskler på vä sida är tunnare? 

Och 2. Om de olika scenarierna (hela resp trasiga muskler) påverkar hur jag bör tänka kring livsstil. Mitt framfall har jag ju redan och det anpassar jag efter.

Stort tack på förhand!

Hej och tack för din fråga.

Den är viktig ur flera aspekter och jag ska svara utifrån ett hypotetisk resonemang. Jag vet inget mer om dig, har inte läst några journaler eller sett några ultraljudsbilder. Det här är viktigt att veta utifrån att mitt svar därför bli gissningar och tillhörande resonemang.

Graden av, och varianter på, skador på levator ani

Levator ani får i regel som störst påverkan på sig när bebisens huvud passerar levatorns slits under förlossningen. Som jag redogjorde för i en text tidigare i våras så förstår vi Levator Ani-musklerna som extremt viktiga för att lyfta och bära upp bäckenorganen. Den utsträckning som dessa muskler utstår under en vaginal förlossning kan inte jämföras med någon annan muskelstruktur i hela den mänskliga anatomin. Det finns ingen annan muskel som skulle klara av samma press och utsträckning.  Viskoelasticitet är ett begrepp som kan förklara hur levator ani kan klara av detta.

Det handlar om att musklerna gradvis förlängs och en del fall då undviks skador. Men det räcker ibland inte med denna förlängning av muskelfibrerna. Utan ibland sker en skada där det antingen lossar muskelfibrer från skelettet, eller att muskeln går av mer på mitten.

När levatorn lossar från benet kallas det avulsion. Det är det som en ”en riktig levatorskada” som de flesta av oss pratar om det. En skada där muskeln skadas mer i mitten, men där den fortfarande sitter fast i bäckenet kallas mikrotrauma eller en muskelbristning. Det ger också en utvidgning av hiatus. När man ser på ultraljud så ser man att muskeln i sin helhet ändå sitter kvar förankrad i bäckenet.

Till höger en ”riktig” levatorskada, en avulsion
Illustrationer över muskelbristning och mikroskador mitt i muskelns ”buk”. Dvs: skador på muskeln, men inte en avulsion.

Konsekvensen av de två olika skadetyperna


Betydelsen och konsekvensen av dessa skadetyper är främst prognostisk. En förstorad hiatus är en oberoende riskfaktor för uppkomsten av framfall. Avulsionerna (när levatorn lossar från benet) är dubbelt så mycket förknippade med uppkomsten av framfall och även med risken för återfall eller kirurgi.

Hiatusvidden spelar roll för stödet

En illustraion över vad som händer med hiatus

Hiatusvidden, det vill säga storleken på slitsen i levator ani, är avgörande för bäckenbottens lyftande och bärande funktion. En större vidd/storlek på slitsen innebär försämrat lyftande och bärande stöd, framförallt mot livmoder och slidans främre vägg. Under det första året postpartum sker gradvisa minskningar av den där slitsen hos de flesta individer. Men hos individer med en skada på levator ani i någon grad och typ, kanske vidden fortsätter att vara ökad. De med en avulsion, det vill säga att levator ani lossat från sitt ursprung framtill i bäckenet, har ofta en särskilt signifikant ökning av slitsens vidd och storlek, samt muskelns styrka, sammandragningshastighet och lyftkraft.

Funktionen före allt

Det finns potential för återhämtning av bäckenbotten efter förlossning men efter någon grad av levatorskada är det svårt att återhämta 100 % av muskelns funktionalitet. Men man ska ändå utgå ifrån funktionen i mycket högre grad än ultraljudsbilden, anser jag. Det finns personer med skador som ser stora ut på ultraljud, men där man knappt kan märka det vid en bedömning av bäckenbottens generella styrka. Det finns också personer där man helt kunnat utesluta exempelvis levatoravulsion, men där den generella funktionen och styrkan i bäckenbotten är jättelåg.

Rehab och träning

Man har sett att bäckenbottenträning kan bidra till generellt ökad bäckenbottenfunktion, ökning av muskelstyrka och generell livskvalitet även hos personer med påverkan på levator ani. Förklaringen till dessa förbättringar av symtom med en volymökning av de hela delarna av levator ani. Man har kunnat se en förtjockning av musklerna med intensiv bäckenbottenträning, men inte att själva slitsen egentligen minskar i volym.

De faktiska frågorna

  1. Det kan vara så at du har mikrotrauman på musklerna på vänster sida. Det kan också vara så att du bara är svagare på vänster sida ”bara för att”. Vi är aldrig helt symmetriska mellan höger och vänster kroppshalva någon stans i kroppen.
  2. Oavsett hela eller trasiga muskler eller om sanningen finns någonstans där emellan så ska du utgå från din bäckenbottenstyrka och dina eventuella symtom. Om du har en ökad hiatusvidd och symtom av ett framväggsframfall så skulle jag säga att det ändå är ett tecken på en viss nedsättning i bäckenbottens funktion, och det kan utgöra en gräns eller ett tak exempelvis på HUR tung träning du bör göra eller HUR MYCKET du ska hoppa/springa osv. Om du redan lyssnar på kroppen och på hur framfallet reagerar på träning och belastning antar jag att du redan befinner dig inom ett tryggt spann för belastning.

Referenser

Frågor om krystvärkar

Bild på bebis som sjunker och livmoderhals som förkortas.

Frågor om krystvärkar

På inlägget om ”Fetal ejection reflex” fick jag några följdfrågor som jag inte kunde svara på. Här kommer alltså ett inlägg med resonemang utifrån dessa frågor.

Finns det gedigen forskning kring uteblivna krystvärkar med och utan epidural? Jag har varit med om det många gånger med födande som har epidural men aldrig hos de som inte haft epidural, men förstår att mina upplevelser inte säger någonting om sanningen men därav blir jag nyfiken.”

Läsarfråga från barnmorska

”Spännande! Vet man något om omfattningen av bristningar vid krystning med muskelkraft jämfört med om barnet föds fram med hjälp av spontan krystning?”

Läsarfråga

Vad är vad?

Om du vill ha en grundläggande genomgång om olika sorters värkar så finns det här.  Om du vill ha en genomgång av bäckenbottens roll i värkar och krystning så finns det här. Något jag inte riktigt fördjupat mig i tidigare  något inlägg är skillnaden på spontana och forcerade krystningar.

Spontan krystning

Spontan krystning styrds av den födandes egen kroppsliga förnimmelse. Det är på ett sätt väldigt naturligt att låta kroppen styra. Men man har också sett att hela värken inte utnyttjas till krystande och att en del födande fördelar kraften delvis till att låta/ljuda istället för att låta all kraft gå ner mot bäckenbotten. Spontan krystning behöver också vägledas av barnmorska, framförallt om det går för fort. Detta för att kanske spara bäckenbotten från större bristningar.

Styrd men aktiv krystning

Vissa tänker att spontan krystning ska vara helt ostörd från personal, och då kan man istället välja att använda sig av aktiv men styrd krystning. Här uppmanas den födande att utnyttja hela värken, styra kraften ner mot bäckenbotten istället för att använda delar av trycket till att skapa ljud. Detta kan användas om den födande är värksvag eller om det finns bedövning som gör att krystkänslan är vag. Vid styrd krystning kan man också använda sig av andra knep, exempelvis handduks-dragkamp.

Forcerad krystning

Vid forcerad krystning är det ofta bråttom på något sätt. Den födande måste ofta vara i gynposition och barnmorskan får kanske vara med och styra ännu mer ”hands on”, exempelvis med levatorpress. Levatorpress innebär ett tryck mot musklerna inne i slidan för att försöka guida den födande till var kraften ska hamna vid krystning. Yttre tryck (tryck på magen) ska inte användas på grund av risk för stora bristningar och känsla av övergrepp för den födande, men förekommer ändå då och då.

Vetenskaplig översikt

Det finns en stor vetenskaplig översikt där man jämfört spontan jämfört med styrd/forcerad krystning med och utan epidural. Man hittade en del studier men många var av ganska dålig vetenskaplig kvalitet.

Spontan krystning jämfört med styrd/forcerad

Man har inte sett någon skillnad vad gäller krystfasens längd, risk för bristningar, klipp eller kejsarsnitt med de olika krystningssätten. Epiduraler verkade inte spela någon viktig eller stor roll för de olika krystsätten eller utfallen. Det finns ingen tydlig skillnad vad gäller risken för mellangårdsskador vid spontan eller aktiv/forcerad krystning. Observera alltså att det inte finns evidens för att spontan krystning minskar risken för förlossningsskador eller klipp. Man har heller inte sett några skillnader vad gäller risken för urininkontinens.

Vad är bäst?

Vi vet faktiskt inte. Den vetenskapligt grundade slutsatsen är att tills vi vet mer så ska födande rekommenderas att krysta på det sätt som de själva önskar.

Krystvärkar med epidural

Ena frågan löd ”finns det gedigen forskning kring uteblivna krystvärkar med och utan epidural?” och mitt svar blir nog nej, det finns det nog egentligen inte. Det verkar vara en vedertagen sanning bland många vårdgivare att epiduraler kan påverka krystimpulsen till det sämre. Men jag hittar nästan inga studier som beskriver detta, men det finns äldre studier som visar på att hela krystskedet kan bli längre. Men att detta beror på försämring av själva krystimpulsen vet vi nog inte än. Det kan ju lika gärna vara något som hör ihop med anledningen till att den födande behövde en epidural, som också bidrar till att krystskedet blir längre än annars. De generella faktorerna som är förknippade med en lång krystfas är att den födande är över 30 år, använder epiduralbedövning, har en felvänd bebis och att bebisen har en födelsevikt över 4 kg.

Det kan ju också vara tvärt om, att minskningen av smärta med en epidural blir till en fördel och underlättar krystningen. Dessa fall tänker jag att man inte lägger märke till på samma sätt, som vårdgivare.

Referenser

Delta i studie om stödprogram för förlossningsrädsla

Bakingbabies hjälper till att sprida och efterlysa!

Deltagare sökes till projekt om stöd vid förlossningsrädsla

Vill du delta i ett forskningsprojekt för att utveckla ett stödprogram för blivande föräldrar
som upplever förlossningsrädsla?


Syftet med forskningsprojekt är att utveckla ett effektivt och tillgängligt stöd för föräldrar
med förlossningsrädsla för att öka deras egen möjlighet att hantera barnafödandet och
det tidiga föräldraskapet. Evidensbaserat stöd för förlossningsrädda föräldrar är viktigt
men dagens stöd är bristfälligt och kan vara svårt att få tillgång till.
För att få en ökad kunskap om vad blivande föräldrar är i behov av för stöd och vad som
underlättar eller försvårar att efterfråga stöd, tillfrågas du att besvara ett frågeformulär
vid ett tillfälle.


Studien har fått etiskt godkännande från Etikprövningsnämnden.


Forskningshuvudman: Uppsala Universitet


Läs mer om studien och för att besvara frågeformuläret: www.forlossningsradsla.com
Kontaktperson: Carita Nordin-Remberger, Leg barnmorska, Doktorand
carita.nordin_remberger@kbh.uu.se

Delta i forskningsstudie om grad 2-bristningar

Bakingbabies hjälper till att sprida!

Frågor, feedback och deltagande – hör av dig till Lisa, se mejladress nedan.

Deltagare sökes till intervjustudie om förlossningsbristningar

De senaste åren har förlossningsbristningar efter vaginal förlossning fått ökad uppmärksamhet, men kunskapen kring andra gradens förlossningsbristningar är fortfarande begränsad. Det här projektet undersöker vårdsökares och vårdgivares perspektiv på andra gradens förlossningsbristningar och attityder till kvinnlig kroppslighet och kroppsliga funktioner i vårdens vardag.

Har du erfarenhet av bristningar i mellangård eller vagina som behövt sys efter förlossning? Vill du veta mer om deltagande i en forskningsintervju om dina erfarenheter?

Läs mer på liu.se/forlossningsbristningar

Huvudansvarig forskare: Lisa Guntram, lisa.guntram@liu.se

Forskningshuvudman: Linköpings universitet och Göteborgs universitet

Poddar där jag medverkat

Jag fick tips av en instagramföljare om att sammanställa en lista på några av de poddar jag besökt,

En av de första gångerna jag var med i en podd var när jag fick besöka Förlossningspodden. Det var första gången jag träffade Emma och jag håller henne varmt i mitt hjärta sedan dess. Hon är en osedvanligt bra person, lyssnare och samtalspartner! Jag har varit med ytterligare en gång efter det, men det är ett Patreonavsnitt.

Jag har ocså varit med Fysioterapeuternas podd och pratade kvinnohälsa. Där fick jag bland annat frågan om vad jag skulle genomfört för förändring om jag vore stadsminister för en dag. Det var en spännande fråga!

När jag var precis nygravid med Waldo, så där gravid så att jag helst bara ville pendla mellan att sova, äta eller kräkas. Då klämde jag också in att spela in ett poddavsnitt med Tyngre Radio. Jag tror och hoppas att det inte märks hur OTROLIGT dåligt jag mådde de där veckorna. Det kändes nästan som en oöverstiglig ansträngning att spela in den där podden, och då gjorde jag det till och med hemifrån.

När jag var i slutet av graviditeten med Waldo besökte jag Cissi Wallins dåvarande podd och pratade mammakropp och sånt. Det avsnittet hittar du här. Då hade jag betydligt ondare i kroppen och att ta sig dit var ett gissel, men jag var betydligt klarare i huvudet.

När Waldo var ganska liten besökte vi Vattnet Går och pratade om både mina egna och andras förlossningsskador. Waldo fick bajsa ljudförevigat, det är ändå en fin dokumentation över bebistiden, haha.

Precis någon av mina första veckor som tillbaka i arbetslivet 2019 efter föräldraledigheten fick jag också besöka Styrkebyrån och prata bäckenbotten och träning. Det var extremt roligt att få nörda ner mig i ämnet tillsammans med två väldigt inlästa samtalspartners.

Jag har också besök GLOW podcast och pratat om mina vanligaste ämnen, förlossningar och förlossningsskador.

I novemer 2021 joinade jag Wille (en före detta student till mig faktiskt!) och Jacob i Tyngre träningssnack. Ett år tidigare, oktober 2020 var jag också med i Tyngre Rehab.

Alldeles nyligen var jag med på två poddar. Gynpodden och Soffhäng med HejHejVardag. På gynpodden pratade vi om träning under och efter graviditet och med Louise pratade jag om hennes och mina nya bok, om sex och om förlossningsskador.

Nu släpps Lusten, liggen, livet!

Lusten, liggen, livet : om vardag och kåtslag (inbunden)

Allt du velat veta om lusten, liggen och livet, från författarna bakom succéerna Mammaroll och snippkontroll och Kejsarfödsel: snittkoll och mammaroll. 

Lusten, liggen, livet: om vardag och kåtslag tar fysioterapeuten Mia Fernando och illustratören Louise Winblad ett helhetsgrepp om den kvinnliga sexualiteten genom livet. Med sin sedvanliga blandning av lättillgänglig fakta, handfasta råd och humoristiska illustrationer tar sig Fernando och Winblad an allt från vulvans anatomi och fysiologin bakom orgasmer, till sex som småbarnsförälder och smärta och besvär vid sex.

Förbeställ ett signerat exemplar till kampanjpriset 229 kr (gratis frakt). Boken släpps den 6 april.

Lusten, liggen, livet är på samma gång viktig och underhållande läsning för dig som har en vulva och vagina. Den tar sig an kroppen, sexualiteten och allt runtomkring med både klarsynthet och hög igenkänningsfaktor.

Sista beställningsdag för signerade ex är den 12 april. 

Beställ signerad bok här!

Urinläckage hos tonåriga tjejer

Urinläckage hos tonåriga tjejer förekommer hos ca 20 %. Det är alltså var femte tjej. Det vanligaste är att det förekommer urinläckage i samband med bråskande kissnödighetskänning, men nästan 7 % har också läckage vid skratta, hosta, nysa eller fysisk ansträngning.

Det kan kännas superpinsamt att läcka urin och det kan vara svårt att prata om det med en familjemedlem eller vänner. Om du vågar kan du ta upp ämnet med någon inom hälso-sjukvården, kanske exempelvis barnmorska på ungdomsmottagningen.

Läcker kiss vid belastning

Ibland uppstår läckaget på grund av att trycker som uppstår i buken när du skrattar, hostar eller tränar är högre än den muskelspänning som bäckenbotten kan skapa. Då kan du träna dina bäckenbottenmuskler så at det blir starkare. Detta gör du genom att ”knipa” med underlivets muskler. Du ska tänka att du ska hålla in en fis och hålla in kiss, håll kvar den muskelaktiveringen i några sekunder och slappna sedan av igen. Det finns appar som kan hjälpa dig med detta. ”Kegel” är det amerikanska ordet för bäckenbottenträning, det finns bra gratisappar med detta tema om du söker!

Läckage för att du kissar för sällan eller för ofta

Ibland uppstår urinläckage av andra orsaker än att musklerna är för svaga. Kanske kommer det kiss när du skrattar eller nyser eftersom blåsan är väldigt, väldigt full? Du behöver gå och kissa regelbundet, ungefär var tredje timme. Försök att inte hålla dig längre än så. Ibland uppstår tvärt emot det vi kallar ”överaktiv blåsa”. Det innebär att blåsan signalerar om kissnödighet fast den inte alls är särskilt full. Detta kan du behandla själv genom att helt enkelt hålla dig en stund, trots att du är kissnödig. Även här kan du ha riklinjen att inte kissa jättemycket oftare än var tredje timme.

Läckage för att du dricker för mycket

Kissnödighet är också sammankopplat med hur mycket du dricker. Du behöver inte dricka mer än ungefär 1,5 liter om dagen, om du också äter frukt och grönt som innehåller en del vätska. Dricker ud väldigt mycket kaffe, te eller annan dryck så kommer du också bli mer kissnödig. Har du ständigt för mycket vätska i omlopp i kroppen ökar också risken för urinläckage.

Urinläckage vid idrott

Intensiv och långvarig fysisk överansträngning kan också försvaga bäckenbottenmusklerna. Unga kvinnor som idrottar intensivt kan få urinläckage. Det drabbar exempelvis både gymnaster och personer som sysslar med bollsport. Upp emot 80 % alla tonåringa trampolingymnaster har urinläckage. För att få bäckenbotten att orka med träningen kan du behöva bäckenbottenträna en period. Ibland behöver bäckenbotten också vila mer, och då behöver man i vissa fall dra ner lite på sin väldigt intensiva träning.

Läs mer här:

Ansträngningsinkontinens – om urinläckage som sker vid träning, skratt, hosta eller nysning

Trängningsinkontinens – om urinläckage som sker vid plötsligt påkommande kissnödighet

Bäckenbottenträning 1, 2, 3 – om hur du kanske kan träna bort urinläckaget.

Alla inlägg i serien

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.