Kategori: Amning

Kategorin amning

Under denna kategori kan du hitta inlägg om hormoner, amningsrådgivning, partnerns roll samt de inlägg som handlar om vår personliga erfarenhet av amning och pumpning. Vissa inlägg är mer fysioterapeutiskt inriktade och handlar om påverkan på kroppen – om ergonomi och belastningssmärta.

Under de senare inläggen finns vetenskapliga referenshänvisningar, men de mer personliga erfarenheterna är ju just personliga. Under hösten 2016 gick Mia en högskolekurs i ämnet och därför har inläggen så tydligt olika karaktär.

Om du är nybliven mamma och har frågor och funderingar om kroppen finns också mycket mer att läsa under kategorin “Postpartumträning” och “Förlossning och kejsarsnitt”.

Här finns råd och tips, men inga exakta rätt och fel. Välkommen att läsa, ställa frågor och diskutera med oss!

Hud mot hud

Gästinlägg av Paula Oras om att vara hud mot hud med sin bebis.

Hej, jag heter Paola Oras och jag är barnmorska som forskar om amning och hud-mot-hud-kontakt hos nyfödda barn. Jag fokuserar mest på amning i min forskning. Bara därför tänkte jag låta det här inlägget handla om betydelsen av hudkontakt mellan föräldrarna och barnet. Hud-mot-hud är en sådan enkel handling som är lätt att förbise just för att den är enkel.

Hudkontakt njutning och funktion

Att de flesta föräldrar njuter av hudkontakten med sitt nyfödda barn kan vara en effekt som evolutionen har sållat fram. Hudkontakten ökar barnets chanser till hälsa och överlevnad. Hudkontakten kan beskrivas som en del i ett ömsesidigt regleringssystem mellan föräldern och barnet. Det som skiljer oss människor från många andra arter är att de neurobiologiska förutsättningarna för föräldrabeteenden och föräldrakänslor är samma hos kvinnor och män.

Föräldrakopplingen

Hud mot hud-kontakten underlättar för ”föräldrakopplingarna” i hjärnan att slås på. Detta är alltså inte förbehållet mamman som har fött barnet utan gäller alla föräldrar oavsett familjekonstellation. Som du kanske känner till är huden kroppens största organ. Genom huden kan vi uppleva beröring som är positiv för vårt välbefinnande. Huden är också en del i kroppens värmereglering och på huden finns en rik bakterieflora som är viktig för vår hälsa.

Vad är det?

Hud mot hud-kontakt mellan barnet och en förälder innebär att barnet endast har blöja på sig och hålls mot förälderns nakna bröst. Om barnet är kallt eller om det är kallt i luften där barnet vistas kan barnet behöva en liten mössa. I vanliga behövs inte ens det. Föräldern kan vila med barnet hud-mot-hud eller bära det med sig med hjälp av något bärhjälpmedel. Som till exempel en bärsjal, bärsele eller tubtopp.

För tidigt födda

Vikten av hud mot hud-kontakt är särskild uppmärksammad hos barn som föds för tidigt. Många tror att kuvöser är något väldigt avancerat men det en kuvös egentligen gör är att ge barnet värme och fukt. Det har visat sig att hudkontakten med en förälder ger just det och mer än så. Hudkontakten är den viktigaste komponenten i den vårdform som på svenska kallas känguruvård  och på engelska Kangaroo Mother Care.

Känguruvård

Känguruvården utvecklades i Colombia på 70-talet. Anledningen till det var att många mammor övergav sina för tidigt födda barn på sjukhuset. De knöt aldrig de känslomässiga band som normalt brukar växa fram den första tiden eftersom omvårdnaden i hög utsträckning sköttes av personalen. Andra anledningar till att vårdformen utvecklades just i ett fattigt land var att de knappa resurserna som fanns på sjukhuset gjorde att det inte fanns tillräckligt med kuvöser för alla barn som behövde det. När de började praktisera känguruvård övergavs inte barnen längre. Det visade sig att dödligheten minskade då barnen utsattes för färre infektioner när de hela tiden var nära sin mamma och ammades i större utsträckning.

Forskningen har visat att känguruvårdens fördelar för de för tidigt födda barnen medför att barnen får jämnare kroppstemperatur, jämnare blodsocker, mindre smärta, färre luftvägsinfektioner, färre blodförgiftningar, bättre tillväxt, kortare vårdtider samt att det går bättre med amningen och att den känslomässiga kontakten med föräldrarna blir starkare. Dessutom påverkar det föräldrarna positivt att få vara nära sitt barn och mer delaktiga i omvårdnaden.

Hud mot hud och amning

I en svensk studie som jag har varit med och gjort undersökte vi bland annat hur hud-mot-hud-kontakten påverkade amningen hos en grupp barn som hade fötts för tidigt. Drygt 100 barn deltog i studien och vi kunde se ett samband mellan mer daglig tid som barnet hade hud-mot-hud-kontakt och att de fortare kunde få i sig all mat via amning. I en pågående studie har vi bett föräldrar till fullgångna barn att registrera hur mycket tid som de har barnet hud-mot-hud under de tre första levnadsdygnen. Jag har inte hunnit analysera materialet än men det ska bli mycket spännande att se vad det visar.

Fullgångna barn

Hur är det då med hudkontakt för barn som föds i fullgången tid? Närheten till barnet som man får om man håller barnet i famnen är förstås viktig oavsett om den sker hud-mot-hud eller med kläder på. Föräldrarna kan till exempel lättare läsa barnets signaler, prata med barnet, hålla om, vagga och trösta barnet. Hudkontakten har ytterligare dimensioner som är av stor betydelse. Även barn som föds efter en fullgången graviditet har behov av den tidiga hudkontakten med sina närmaste.

Många av kroppens fysiologiska system är nämligen omogna vid födseln. De regleras bättre om barnet får vara hud-mot-hud  de första dygnen. Det handlar exempelvis om att andningen blir lugnare och jämnare. Likaså barnets puls, barnets pH-balans som kan påverkas av förlossningsarbetet återgår fortare till det normala, kroppstemperaturen blir mer normal och blodsockernivåerna blir bättre.

En stor omställning att födas

Det är en stor omställning att födas och barnet får genom hudkontakten en mjukare övergång till livet utanför livmodern. Andra aspekter som har studerats är hur barnets hud koloniseras med samma bakterieflora som föräldrarna har på sin hud. Detta förbättrar chansen att hålla sjukdomsframkallande bakterier borta. Barnet gråter också mindre, sover bättre, har mindre smärta och får det lättare att reglera sig själv. När det gäller amning så bidrar hudkontakten till att amningsbeteenden hos barnet främjas, att amningshormoner hos mamman ökar samt att föräldrarna har lättare att läsa av när barnet signalerar att det vill amma. Hud-mot-hud kontakt har också visat sig kunna hjälpa mot amningssvårigheter, till och med hos barn som är flera månader gamla.

Förbättrar samspel

Det finns även fördelar för föräldrarna med att ha barnet hud-mot-hud. Det underlättar den känslomässiga bindningen till barnet, förbättrar samspelet och ökar välbefinnandet. För den som vill amma kan det också vara positivt genom att det minskar bröstsvullnaden den första veckan och underlättar amningsstarten. Det har också visat sig att de som föder barn genom kejsarsnitt har mindre smärta efter operationen om de har barnet hud-mot-hud.

Kunskap är viktigt

Jag tror att det som förälder är viktigt att ha kunskap om varför det har betydelse och att vara medveten om vilka situationer som kan göra att man tappar hud-mot-hud-kontakten. De flesta som föder barn på sjukhus åker till exempel bil hem och när kläderna väl är på fortsätter många med att använda kläder. En annan vanlig situation som kan försvåra är om det kommer besök till familjen och att föräldrarna då känner sig för avklädda när de har barnet hud-mot-hud.

Så enkelt att det blir svårt

Precis som jag skrev i inledningen är hudkontakten något enkelt som är lätt att förbise just för att det är enkelt. Hudkontakten är förstås särskilt viktigt för de för tidigt födda barnen men viktigare än många vet även för fullgångna barn under de första levnadsdygnen. Det finns ingen bortre gräns för när man bör sluta att ha barnet hud-mot-hud och man kan med fördel fortsätta under delar av dygnet även om man naturligtvis börjar använda kläder på barnet så småningom. De flesta spädbarn har en orolig period kvällstid och jag har träffat många föräldrar som tycker det fungerar lugnande att bära barnet hud-mot-hud då. Det är egentligen ganska fantastiskt att något som är så lättillgängligt kan ha så många positiva och viktiga effekter, både för föräldrarna och för barnet.

Hud mot hud

Läs också ett tidigare inlägg om amningsforskning från forskarkalendern 2018!

Tips från bloggen Babybaby om att sjalbära redan på BB.

Amningsrådgivning

Amning

När jag var ute och föreläste för någon vecka sedan kom jag och åhörarna in på att prata om skam och skuld i relation till besvär efter graviditet och förlossning. Och en av personerna i publiken lyfte att amning också är ett sådant område som ofta ger skam och skuld när det inte funkar plättlätt. Jag tänkte att ni skulle få hjälpa mig att tänka kring amningsrådgivning idag?

Amning som problemområde…

Amningsfrekvensen i Sverige har sjunkit de senaste åren, och en stor del av de som slutar amma gör det på grund av bristande stöd från vård och omgivning. Lågutbildade mammor ammar i lägre utsträckning, kanske för att bristande amningsstöd drabbar dem hårdare. Socioekonomiska, kulturella och sociala faktorer påverkar amningen, både hur lätt och “lyckat” det är men också hur länge man kämpar på. Högre utbildningsnivå, att ha en partner, att ha basala amningskunskaper och stöd från omgivning påverkar amningsförekomsten positivt.

Vårdens utgångsläge

Sverige anslöt sig till den så kallade Innocentideklarationen 1990. Deklarationen skrevs av WHO och UNICEF och innehåller instruktioner för hur amningen bör skyddas och främjas inom hälso- och sjukvården. De ”tio stegen som främjar amning” utgör än i dag de grundläggande riktlinjerna för vårdpersonalens arbete med amningsrådgivningen. Jag tycker att jag hör både bra och dåligt om det här. Bra – för att det resulterar i stöd för en del. Dåligt – för att amningsrådgivning hamnar i diket av skam och skuld för andra.

Vad påverkar amning positivt?

Det som har störst positiv inverkan på amning hos kvinnor är bland annat självförtroende, självrespekt och goda kunskaper samt stöd från omgivningen. Omföderskor som upplevt att tidigare amning var traumatisk eller upplever skuldkänslor kan känna att det blir extra laddat inför att eventuellt försöka igen. Hur en eventuell tidigare amningsperiod var kan påverka en individs tillit till sin egen förmåga att amma igen.

Kvinnor med låg, eller avsaknad av, tillit till sin amningsförmåga har högre risk att sluta amma än de med hög tillit. Problematisk amning kan ge upphov till känslor av dåligt samvete och skuld.  Det kan uppstå en krock mellan samhällets amningsuppmuntran och det stöd som kommer från vården. När amningen inte fungerar så som mamman/familjen tänkt och hoppats kan det utlösa en krisreaktion hos mamman på samma vis som vid andra kriser i livet.

Finns stödet?

En kvinna som söker hjälp för amningsrelaterade problem måste tas på allvar. Att förlora känslan av kroppskontroll i en amningssituation kan många kvinnor beskriva som oerhört påfrestande, en känsla som lätt kan sänka självförtroendet.

Bemötandet är viktigt

Bemötande och ordval spelar stor roll för amningen. Kvinnor som upplevt gott stöd från omvårdnadspersonalen helammar längre. Om mamman upplever att hon inte har förmåga att amma barnet kan det leda till att hon känner sig misslyckad och får känslor av skam. Hon kan uppleva det som att hon inte har förmåga att realisera samhällets eller sina egna förväntningar på sig själv, självrespekten och självkänslan kan då rasa. Nu hämtar jag alltså information från de studier jag läst, sånt här hittar jag alltså inte på själv.

Rådgivning som blir negativ

När vårdpersonal är auktoritär och kommer med “pekpinnar” och ger ett bemötande som är omyndigförklarande är det negativt, såklart. Så även i amningsrådgivningssammanhang. Forskning visar att självförtroendet hos kvinnor undermineras av motstridiga råd, vilket kan få en långvarig effekt på amningsupplevelsen samt ge känslor av misslyckande. Just det här med motstridiga råd tycker jag verkar vara ett återkommande problem. Jag har hört många berätta om att all vårdpersonal sa olika eller motstridiga saker när det gällde amningsrådgivning på exempelvis BB.

Rätt att få hjälp till att amma, och till att inte amma.

”Amning som en kvinnlig rättighet innebär då rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”(Palmer, 2015)

Lina Palmer – mitt absoluta favoritcitat angående amning

Vårdens ansvar

Det är ganska samstämmigt i forskningen att handgriplig amningshjälp där vårdgivaren tar på kvinnans bröst eller bebisen sällan upplevs positiv. Det är snarare kränkande och obehagligt. Även barnet kan bli negativt påverkat och reagera med att avvärja sig med både skrik och kroppsspråk. Barnets biologiska amningsbeteenden kan och ska inte forceras. Men att ha bebisen bara hud mot hud kan gynna samspelet.

Forskning visar att vårdare med egen negativ amningserfarenhet har sämre kunskap om amning än barnmorskor med egen positiv amningsupplevels. Även personliga erfarenheter av amning verkar påverka vårdpersonal när det kommer till amningsrådgivning. Amning kopplar till känslominnen – värme, närhet, krav och prestation. Det är jätteviktigt att vårdpersonal reflekterar över sina egna personliga attityder!

Hälso-sjukvårdspersonal kan påverka en kvinnas beslut om amning och har också ett etiskt ansvar att erbjuda kvinnan adekvat information, så att kvinnan själv kan fatta ett informerat beslut. Råd och information måste vara vetenskapsbaserade men ska förmedlas på ett lättfattligt sätt. Rådgivningen bör vara respektfull.

Fäder och partner

Fäder och partner känner sig ofta osedda i de konkreta vårdsituationerna kring amning. Det är ju i och för sig ganska självklart om det bara är en av föräldrarna som är aktuell att faktiskt amma. Men det kan räcka med att synliggöra den icke-ammande föräldern i rollen som förälder. Och i föräldraskap där båda föräldrarna är kvinnor och potentiellt kan amma är det viktigt att bejaka detta också.

Många blivande och nyblivna pappor/partner är missnöjda med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. Detta missnöje har ofta sin grund i en upplevelse av att vara förbisedd, överflödig, marginaliserad eller rentav motarbetad. Jag vet att det inte alltid är lätt, men tror också att det med ganska enkla medel går att inkludera även dem.

Amningsrådgivning

Tänker du något intressant när du läser detta? Berätta!!

Referenser:

Vidare läsning på bakingbabies

Kroppen vid amningsslut

Hur du påverkas av låga östrogennivåer under amning

Tips för enklare bröstpumpning

Hur ska jag göra för att få ut mjölk med bröstpumpen?

Idag tänkte jag dela med mig av mina tips för enklare bröstpumpning. Jag är inget bröstpumpningsproffs, men jag har pumpat en del med alla tre barnen och pumpat och donerat med de två sista. Men jag är någon med viss erfarenhet. Av mig och min egen kropp, såklart. Jag har pumpat en del med både handpump och elektrisk, och det är lite olika. Jag lärde mig dock en hel del på vägen som gjorde pumpande oändligt mycket enklare. Efter att jag också läst en kurs i amning har jag också en del fysiologiska kunskaper om själva det fysiska kring ämnet.

Det är inte alltid helt enkelt det här med att få ut mjölk med pump. Många får också ett stresspåslag av att pumpa och att kunna mäta resultatet.

Här kommer mina tips för enklare bröstpumpning.

Var inte stressad.

Jag har inte fått ut ett mer än enstaka milliliter de gånger jag har testat att pumpa tio minuter innan jag ska iväg någonstans och kommer på att det visst vore bra med en liten flaska mjölk i kylen… Pumpningssituationen ska vara lugn för mig. För att optimera bör du sitta ner ordentligt och liksom vara avspänd i både sinne och kropp. Detta kommer sig av att lugn-och-ro-hormonet oxytocin är tätt förknippat med utdrivningsreflexen av mjölk från bröstet. Det är klurigare att få till utdrivningsreflexen med pump än genom att barnet själv suger på bröstet. Därför kan det vara kinkigare med alla omkringliggande faktorer.

Stimulera bröstvårtorna. 

Det här är väl för att likna bebisens tillvägagångssätt lite, de liksom letar ju sig litegrann fram innan de suger sig fast. För mig har det räckt med att stryka över bröstvårtan några gånger och nypa ett litet försiktigt tag en gång. När jag pumpat för att donera har jag istället tvättat av bröstet innan, och hela den proceduren och har räckt som förberedelse.

Sätt över pumpmunstycket över bröstet och gör så det suger fast ordentligt.

Om det läcker luft någonstans kommer pumpen inte fungera. Med manuell pump pumpar du några gånger tills det bildas ett vacum.

Dra i hela bröstet några gånger med hjälp av pumpen. 

Det är också för att simulera barnets drag- och ryckande rörelser med bröstet. För mig har dessa drag varit avgörande för att jag ska kunna få till utdrivningsreflexen med manuell pump. Med elektrisk pump har detta moment inte spelat någon roll.

Vänta nu ett par sekunder tills du känner utdrivningsreflexen.

När du känner den är det dags att börja pumpa! Utan utdrivningsreflex kan du pumpa ut enstaka milliliter mjölk, men när du fått igång utdrivningen kommer det hela mängden mjölk. Med elektrisk pump så kör den på och jag upplever det mycket enklare att få till utdrivningsreflexen med en sådan.

Pumpa i samma takt som bebisens sugmönster

Pumpa ganska snabbt i början och långsammare på slutet om det funkar för dig. Annars: hitta ditt eget pumpningsmönster. Med elektrisk pump så följer du programmet och behöver inte tänka på detta.

Andra råd för enklare bröstpumpning

  • pumpa på ordinarie matningstider
  • pumpa ena bröstet först och låt bebisen amma ur det andra sen. Gör du tvärt om riskerar du att få svårt att få till utdrivningsreflexen. Har du väl fått en utdrivningsreflex  på ett bröst är min erfarenhet att det bara är bebisen som får igen den på andra bröstet.
  • Om det funkar logistiskt kan du ju amma från ena bröstet och pumpa från det andra, samtidigt, men detta kräver nästan en elektrisk pump.
  • Bli inte orolig om bebisen vill amma precis efter att du har tömt bröstet genom att pumpa. Bebisen är dels mycket bättre på att tömma brösten än vad pumpen är, och dessutom kommer suget stimulera tillflöde av ny mjölk.
  • Har du svårt att få ut mycket mjölk genom pumpning? Det är effektivare att pumpa korta stunder och ofta än att försöka evighetspumpa bara för att få ut tillräckligt mycket.

Hur förvarar jag mjölken sen?

Jag är ingen expert på just detta, som sagt, men detta är det jag följt:

  • Nypumpad bröstmjölk kan stå i rumstemperatur upp till någon timme om den ska ätas ljummen.
  • I kylskåp kan färsk bröstmjölk förvaras ett par dagar (någonstans läste jag upp till en vecka, men det har jag inte testat). Bröstmjölk som frusits ned och sedan tinats kan stå ett dygn i kylskåp.
  • Fryst bröstmjölk luktar peck när den tinar men är ändå helt okej för barnet. Bröstmjölk kan frysas upp till sex månader. Tinad bröstmjölk ska inte återfrysas.
  • Om du vill samla mjölk från flera olika pumptillfällen i en och samma behållare ska allting svalna i kylskåp först innan det blandas ihop. Det vill säga, blanda inte nypumpad mjölk med kylskåpskall mjölk. Detta är för att öka hållbarheten på mjölken och minimera tillfällen för bakterietillväxt.
  • Fryst mjölk tinas bäst i kylskåp eller rumpstemperatur. Den värms till 37 grader i vattenbad.

Och:

Det är okej att gråta över spilld bröstmjölk. Du har ju kämpat hårt för den…

image

Ett minne från när Wilfred låg på Astrid Lindgrens barnsjukhus med RS/Vattkoppor som bebis.

Har du andra tips? Berätta!

Kroppen vid amningsslut

För några veckor sedan trillade det in en fråga. En tjej beskrev att hon ammar ungefär en gång per dag, och undrade hur detta påverkar henne hormonellt och under träning. Jag hade inget bra svar då, och inget egentligen bra svar nu heller.

Antingen, eller

I all litteratur är det ganska svartvitt, antingen så ammar man (med amningshormonerna som dominerar och därför ingen ägglossning/mens) eller så ammar man inte (och är då tillbaka i hormonsnurran med ägglossning/ mens). Så kategorisk är ju inte världen egentligen. Det finns ju faktiskt helammande personer som får tillbaka ägglossning och mens tidigt. Och det finns ju också dem vars ägglossning och mens inte fungerar så där som klockan, ändå. Och alla sorter, liksom.

Inget bra svar

Jag har fortfarande inte något bra svar på hennes fråga – hur kroppen reagerar på att amma, men bara ”lite”. Lite i det här sammanhanget hamnar obevekligt att stå i motsats som mycket, vilket blir knas när vi har en så snäv ram för vad som är norm. Att amma en tvååring ens en gång om dagen kan ju vara ”mycket”, men att amma en nyfödd en gång om dagen kan vara ”lite” enligt någons tycke. Men här: att amma 14 gånger per dag är mycket, att amma en gång per dag är lite. Sett till hur många utdrivningsreflexer som äger rum per dag osv (för det är delvis det som styr hormonerna).

Det hormonella gränslandet

Jag hamnar i att sätta rubriken som ”Kroppen vid amningsslut”, men egentligen är det ju också konstigt. Men jag vet heller inte att det är sluttampen på amningen för frågeställaren. Det kanske faktiskt funkar att ”bara” amma en gång om dag för det här mamma-barnparet i flera månader eller mer. Det vet ju inte jag. Men jag menar: ”Kroppen i det hormonella gränslandet mellan amning och inte amning”.

Brösten

Brösten kanske är helt med på noterna med nedtrappningsprocessen, eller så är de inte det. Det kan hända att de svullnar upp igen och får mjölkstas av någon annan stimulans än just bebis-sug. Finns det mer mjölk än vad som sugs ut i brösten kan kroppen återabsorbera den, men det är en nedbrytningsprocess på cellnivå och kan ta flera månader. Kort efter att mjölken slutat produceras kan brösten bli lite som skrumpiga ballonger, i och med att det finns mer brösthud och -vävnad än som används. Efter ungefär sex månader kommer brösten ha återhämtat sig och ha fått sin nya form.

Hormonerna

Prolaktin och oxytocin som är de stora hormonella spelarna under amning minskar till fördel för de ”vanliga” hormonerna östrogen, progesterin och follikelstimulerande hormon. Att sluta amma plötsligt kan ge en mer dramatisk hormonomställning än att långsamt fasa ut amningen. Att vara tillbaks i hormonsnurran med mer östrogen kan bland annat göra att din sexlust ökar. Som jag också skrivit om i ett helt eget inlägg så kan omställningen också göra dig nedstämd. Att återfå sin normala värld av hormoner kan också göra att det sista av återhämtningen i bäckenbotten kring slidväggarna får sig en skjuts. Du kan känna dig mindre torr, mer stabil och ibland också hålla tätt bättre.

Mensen då?

De första mensperioderna kan vara väldigt annorlunda än annars. Det kan innebära mer blod, längre blödning och mer smärta. Om det är mer annorlunda än du kan tycka är normalt och förändringarna håller i sig längre än bara några mensomgångar kan det vara ett symtom på myom. Myom är muskelknutor på livmodern och blir vanligare med ökad ålder. Det är ofarligt, men kan behandlas! Så om du har funderingar över mensen så besök en gynekolog.

Träning då?

Frågan jag fick gällde ju egentligen träning. Hur påverkar ”lite” amning träning? Jag hittar ingen forskning alls när jag söker. Vad jag tror: Kanske inte alls egentligen. Om du är återhämtad i kroppen, har fått tillbaka mens-snurran och känner att bäckenbotten är stark för det du gör så tror jag inte att amningen alls har någon inverkan. I alla fall inte så stor inverkan att det borde spela någon roll. Alltså vi vet ju att hormon kan påverka träningsutfall, men för en motionär som lever ett någorlunda vanligt liv blir variationerna inte så himla märkbara. Eller?

Här vill jag jättegärna ha input från er läsare!

Vad är era erfarenheter kring detta?

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Hur du påverkas av låga östrogennivåer under amning

Östrogenniåver och amning

Kroppens hormonsystem är oerhört komplext, och det finns oändliga aspekter att se på amning utifrån. Jag har tidigare skrivit ett helt inlägg om oxytocin och ett inlägg som mer fokuserar på prolaktin och amning som preventivmetod.

Hur fungerar östrogen?

Östrogen är egentligen en grupp av tre olika hormon, och under en graviditet har du ungefär hundra gånger högre niåver av dessa än normalt. Normalt producerar äggstockarna östrogen, men under en graviditet sker produktionen primärt i moderkakan. Östrogen ser till att moderkakan fungerar bra och att bebisen utvecklas som den ska, men det kan också bidra till huvudvärk och ökade flytningar.

Det är också en viktig komponent i den kvinnliga reproduktionen och förser vaginas väggar med stuns och tjocklek samt lubrikation. Östrogen påverkar även sexuell lust. Östrogen är viktigt för bentätheten, och sänkningen av östrogennivåerna under amning minskar kvinnans bentäthet, men detta återhämtar sig sedan. Efter klimakterier då östrogenniåverna är kroniskt sänkta har kvinnor en ökad risk för benskörhet och benbrott.

Amning påverkar östrogennivåerna

Graviditeter innebär en stor hormonomställning i kroppen, och strax efter att barnet blivit förlöst minskar nivåerna av östrogen och progesteron kraftigt. Detta ger utrymme för prolaktin – hormonet som är ansvarigt för mjölkproduktionen – att istället få stå i centrum. Under amningsperioden håller kroppen sedan prolaktinniåverna höga. Detta gör att ägglossning inte sker, och att östrogennivåerna hålls fortsatt låga.

Hur du märker av detta:

  1. Du har ingen mens. Att barnet suger på bröstet frisätter andra hormon som bidrar till att hålla ägglossning och menstruation borta. Om menstruationen är tillbaks så är detta tecken på att ägglossningen nyss varit, och detta är ett kvitto på att östrogennivåerna inte längre är sänkta.
  2. Sexlusten kan bli påverkad. Vissa studier har visat att föräldrar som ger sina barn ersättning återgår till sex tidigare än de som ammar, men orsaken är inte helt fastställd. Man tror att låga östrogennivåer har en del i detta.  Livsomställningen och sömnbrist kan ju påverka i minst lika stor omfattning, men detta drabbar ju ofta ammande och flaskmatande föräldrar i lika stor utsträckning.
  3. Vagina är torrare än vanligt. Östrogen bidrar normalt sett till att vagina är fuktig. Bristen på östrogen gör att slemhinnorna känns torra, och penetrerande sex kan vara obekvämt. Detta kan påverka upplevelsen och möjligheten till penetrerande sex. Om inte glidmedel räcker till kan du prata med din barnmorska. Hon kan rekommendera lokalbehandling i form av östrogenkräm.
  4. Östrogenbristen kan också ge en lokal torrhet i urinröret, vilket gör att det har svårare att sluta tätt. Detta kan göra att vissa kvinnor upplever att besvär med urinläckage upphör eller minskar när de slutar amma.

När du slutar amma återställs östrogenniåverna

Mens, ägglossning och slidans normala fuktighet kommer återvända, sexlusten kan återhämtas (även om tröttheten inte försvinner i samma trollslag). Du kan uppleva att urinläckage minskar något. De låga östrogenniåverna under amning gör också att kroppens kollagenproduktion inte är fullt så bra som vanligt. Vaginas väggar frå en skjuts i återhämtningen när östrogennivåerna kommer tillbaks till det normala. Allt detta sammantaget gör att många vårdgivare ber dig med besvär från vagina/bäckenbotten att avvakta menstruationens återkomst innan du fullt ut utvärderar “hur slutresulatet blev” efter förlossningen. Om du slutar amma tidigt kommer kroppens egen återhämtning som bara kräver tid också fortgå. Summan av detta blir det något vaga rådet att vänta ett år efter förlossningen innan du drar för stora växlar på de besvär du upplever. Detta är dock en sanning med modifikation, för har du besvär har du också rätt att få en bra bedömning, råd och stöd.

Referens:

Hormonal Influence on the Neuromusculoskeletal System in Pregnancy

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Bäckensmärta och amning

Påverkar amning återhämtningen från graviditetsrelaterad bäckensmärta?

Amning och kvarvarande bäckensmärta är ett ämne som kommer upp med jämna mellanrum. Så här är det kortfattade vetenskapliga läget: En studie har visat att amning verkar ha en skyddande effekt mot kvarstående bäckensmärta postpartum. Det finns också en rad studier som visat att amningsavslut inte påverkar utfall av smärta postpartum alls.

Förr och nu

Tidigare har den medicinska världen ansett och trott att amningens hormonella inverkan kunde påverka återgången av bäckensmärtor till det negativa. Teorin var att amning bibehöll en hormonnivå i kroppen som gjorde att lederna behölls i ett uppmjukat skick även efter förlossningen. Dock har man i flera studier de senaste åren sett ett helt motsatt resultat. Amning kan till och med ha en liten inverkan för att minska risken för utveckling av långvarigta smärttillstånd från bäckenet.

Att bäckensmärta enbart beror på hormoner är en myt

Under en graviditet har hormonet relaxin en viktig roll i skapa fotfäste för graviditeten inuti livmodern och att ge moderkakan tillväxtmöjligheten. Relaxinet förbereder kroppen inför förlossningen, genom att mjuka upp stödjevävnad runt omkring bäckenet, livmoder och vagina. Förr i tiden trodde man att det fanns likamedtecken mellan relaxin och bäckensmärta under graviditet. Nu vet vi att uppmjukningen under graviditeten visserligen är kopplad till det som kicka igång bäckensmärta under graviditeten, men hormonet i sig skapar inte smärtan. Relaxinnivåerna återställs inom kort efter förlossningen. Den hormonella kontrollen av mjölkproduktionen är en komplex process som involverar ett flertal olika hormon, men speciellt prolaktin. Prolaktin har nyligen visats hämma inflammatoriska processer och gynnar ledytornas återhämtning i inflammatoriska ledsjukdomar. Det finns, vad jag kan hitta, inga andra belägg för annan hormonell påverkan på bäckensmärta efter gravditet.

Alla vill ju inte amma

Jag har INGET att göra med ditt beslut att amma eller inte amma, så tolka inte in några värderingar i detta inlägg. Men om du har ont i bäckenet och ammar – det finns alltså inget belägg för att det skulle vara bättre för dig att sluta amma. Vill du fortsätta? Gör det, med tryggheten om att du inte gör något sämre för dig själv.

Det finns ingen anledning att rekommendera något annat än WHO’s generella riktlinjer gällande exklusiv amning i 6 månader för kvinnor med kvarvarande bäckensmärta efter graviditet och förlossning.

Referenser:

Mer läsning om bäckensmärta efter graviditet finns här:

Massage under amning

Massage under amning

Jag fick en fråga angående att få massage som ammande kvinna. Mitt spontana svar blev: Ja, varför inte? Jag kunde knappt tänka mig att det kunde finnas någon som tänkte något annat. Så jag blev tvungen att läsa på lite. Det korta svaret är fortfarande: Nej, det finns inga skäl att inte gå på massage som ammande. Det långa svaret kommer här:

Massage efter graviditeten

Många har ont i kroppen efter graviditeten och förlossningen. Att ha en bebis är inte heller alltid smärtfritt och att få massage kan vara en skön behandling som kan lätta spänningar och smärta. Det är upp till dig om du vill ha en skön avslappnande lätt massage eller en mer djupgående och hårdare massage. Det finns inga riktlinjer gällande när du tidigast kan få massage, men beroende på förlossningssätt och bröstens anpassning kan du ha olika förutsättningar som gör att viss massage blir svår eller obekväm. För vissa kan det vara drömmen att få ligga på mage och för vissa kan det vara helt otänktbart.

Det här med toxiner då?

Det går rykten om att man efter massage ska dricka massor med vatten, eftersom massagen skulle frigöra toxiner (giftiga ämnen) i kroppen. På samma spår sägs det i vissa kretsar att man ska undvika massage när man ammar, eftersom de där toxinerna skulle kunna gå över i bröstmjölken. Det finns inga riktiga belägg för att det skulle vara så. Vilka toxiner som skulle frigöras av massage (men inte av träning?) och hur vätskemängden skulle påverka finns ingen forskning som stödjer.

Det finns forskning om hur bland annat PCB (en gammal industrikemikalie) går över till spädbarn via modersmjölken. PCB får vi människor i oss främst via feta animaliska livsmedel och lagras i fettvävnad. Om en kvinna går ner hastigt i vikt under amningsperioden kan mängden av detta toxin frigöras i något större omfattning än annars. Detta är grunden till att man inte rekommenderas att gå ner mer än 0,5 kg i veckan som ammande (utöver den där snabba viktnedgången som man kan få kort efter förlossningen).

Mjölksyra

När man drar det vääääldigt långt så skulle man kunna tänka att massage skulle kunna frigöra mjölksyra i musklerna, och att detta skulle kunna vara negativt för amningen. Här finns två saker att säga: 1) Massage lindrar nog snarare mjölksyra i musklerna och 2) Högre halt av mjölksyra kan gå över i bröstmjölk vid högintensiv träning, men inte ens då har man sett att det är negativt för barnet. Mjölken kan dock smaka lite surare, och det är inte alla bebisar som gillar.

Vätska efter massage

Det kan vara gott att dricka vatten efter en massage, och det kan ge en liten extra stund att stanna kvar i bubblan som massagen kan skapa. Likaväl som det är en myt att massage frigör en massa giftiga ämnen så är det en myt att vatten skulle kunna rensa systemet. Rengöringsarbetet pågår i lever och njurar och är visserligen beroende av att du dricker tillräckligt för att fungera, men de kommer inte fungera bättre bara för att du dricker ett extra glas vatten.

Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet

Tips för sidliggande amning

Sidliggande är en av de amningspositioner som är mest avlastade. Ändå kan de bidra till spänningar i nacke och skuldra och bibehålla ett smärttillstånd som skapas av annan belastning så som långvarigt bärande. Idag delar jag med mig av mina bästa tips för att kunna liggamma smärtfritt.

När du liggammar på sidan kommer du och bebisen ligga på sida med magarna mot varandra. Bebisens huvud är i nivå med ditt bröst.

När är det bra att liggamma?

  • När du fortfarande är på BB. Tillsammans med tillbakalutad amning är sidliggande en av de positioner som gör att du slipper ta dig upp ur sängen om du är nysnittad eller sitta på ett svullet underliv om du fött vaginalt.
  • När du behöver variera dig för att du börjar få belastningssmärta av att amma och bära barnet.
  • När du inte vill sitta upp under nattamningarna eller om du bara vill tillbringa mer dig i sängen.
  • Om du har stora bröst och bebisen har svårt att få bra tag.

Hur gör man?

Ligg i sängen på valfri sida. Ha en fast kudde under huvudet. Ha kanske också en rullad handduk eller en kudde I ryggen och eventuellt också en kudde mellan knäna. Försök ha en rak linje mellan huvudet, ryggen och höfterna. En fråga som ofta uppstår är var man ska göra av den undre armen. Har du plats kan det vara skonsammast att ha den pekandes rakt ut från kroppen. Om du behöver mer stöd för huvudet kan du vika armen under kudden. Undvik att ligga och hålla om bebisen för länge. Det är ett ytterläge för axeln och många får ont av det. Bebisen placeras så att dess näsa är i höjd med din bröstvårta. Om bebisen inte öppnar munnen direkt kan du stryka med fingret eller bröstvårtan över kinden, då brukar de öppna munnen stort.

Hur kan man göra om sidliggande amning gör ont?

Ha mer stöd för huvudet och nacken!

När du ligger på sida behöver kudden fylla ut området mellan halsen och madrassen. Detta område är ju egentligen lika brett som axeln på den sidan. När du ligger själv och sover kommer du troligen placera den undre axeln något framför eller bakom kroppen. Det gör att behovet av höjd på kudden minskar något. Den övre axeln brukar också sjunka framåt och hela kroppens position ofta bli något framåtlutad. När du ligger på sida och ammar hamnar du ofta mer direkt ”staplad”: du ligger rakt på din undre axel. Och du kommer inte vilja falla framåt med den övre axeln i och med att det hade gett bebisen lite för lite utrymme.

Minska smärtan

Det som gör ont kan vara muskelspänningar och muskler som blivit överbelastade över tid. Om du inte har bra stöd från kuddar och inte kan slappna av kommer musklerna automatiskt vara spända. Spända muskler får nedsatt blodflöde, och nedsatt cirkulation bidrar till smärta. Du behöver ha kuddar och stöd för att musklerna ska kunna slappna av. Finns inte stödet kommer musklerna automatiskt hållas spända för att hålla dig i position. För att bli av mer smärta i samband med liggamning kan du allts behöva upp till fyra kuddar: Två under huvudet, en inkilad vid ryggen och en mellan knäna.

Dela dina erfarenheter!

Berätta gärna om dina egna bästa tips för smärtfri amning!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Amning och mens

När kommer jag få tillbaka min mens?

Läsarfråga

Den frågan är otroligt vanlig och svaret är: det är individuellt, och det beror på.

Efter att barnet fötts kommer du ha en avslagsblödning, oavsett om du fött vaginalt eller via snitt. Det är såret i livmodern från där moderkakan satt som nu ska läka, och som avger en blödning. Denna blödning kan komma och gå litegrann under de första månaderna postpartum. Det kan därför vara lite svårt att veta vad som är vad mellan avslag och mens.

Det vanliga är att det sker först en ägglossning och sedan återkommer mensen ungefär två veckor efteråt. Det är därför viktigt att veta att du kan bli gravid, innan du ens vet att mens-ruljansen är igång igen. Första mensen efter en graviditet kan dock komma utan tidigare ägglossning.

Tidsangivelser:

  • Mensen kan komma åter redan runt 6 veckor efter förlossningen.
  • Den genomsnittliga tiden för helammande mammor att återfå mensen är 6 månader.
  • För de som inte ammar brukar de flesta ha fått tillbaks mensen efter ungefär tre månader.

Mensen kan komma tillbaks tidigare än så om du har ett barn som sover väldigt bra, så att du får mellan 6-4 timmars uppehåll mellan amningstillfällena. Risken för att långa intervall mellan amningstillfällena ökar naturligtvis så snart bebisen börjar äta annan föda.

Men mensens återkomst styrs också av hormoner. Om du har låga nivåer av progesteron har du ökad risk att få tillbaks mensen tidigare än mammor med högre nivåer. Detta kan alltså ske utan amningens inblandning.

Hur påverkar amning mensens återkomst?

När bebisen suger på bröstet frisätts hormon som ger effekten att kroppen inte släpper ägg som vanligt. Det krävs en viss mängd och tid av amning för att ge denna frisättning och effekt. Vissa studier menar att det krävs minst 6 amningstillfällen och minst 60 minuters amning per dygn för att hämma ägglossning och mens. Ju längre eller ju oftare bebisen suger på bröstet, desto längre kan mensen dröja att återkomma. För att förlänga tiden utan menstruation kan det vara mer effektivt att amma oftare, snarare än längre tid vid varje tillfälle. Kvinnans egen energistatus kan också påverka. Om kvinnan har en hög omsättning av energi kan kroppen tillfälligt prioritera bort reproduktion. Allt detta är som ovan nämnt också individuellt, och du kan alltså få tillbaks mensen trots frekvent amning.

Påverkar mensens återkomst amningen?

Det finns inget som hindrar att du fortsätter att amma barnet när mensen återvänt. Hormonomslaget kan dock påverka bröstmjölken och bebisens amningsmönster något. Under mensen kan du uppleva att bröstvårtorna blir ömmare. Strax innan kan du märka av en liten sänkning av mjölktillgångarna. Under menstruationen bebisen kan visa på att mjölken också smakar lite annorlunda. Även kring ägglossning kan mjölken blir annorlunda, den kan bli mindre söt. Förändringarna håller bara i sig några dagar åt gången, så du behöver inte oroa dig för bebisen. Kvinnans ålder kan också påverka – ju högre ålder desto längre tid innan mensen återkommer. För omföderskor kan det också ta längre tid än förstföderskor.

Det kan ta några gånger innan mensen blir regelbunden

Efter att du har fått tillbaka mensen första gången kan den vara oregelbunden under en period innan allt stabiliseras. Det är inte heller ovanligt att man får mer eller mindre mens, eller mer eller mindre ont jämfört med innan graviditeten. Du ska förstås söka hjälp om mensen blir orimligt oregelbunden eller besvärlig.

Mer läsning  om amning och hormoner finns här.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Är amning en kvinnlig rättighet?

Det här är ett repostat inlägg från 2016. Författaren till avhandlingen jag nämner bidrog till vår forskarkalender bara för någon månad sedan. Men jag ville ändå lyfta detta inlägg igen, för det är faktiskt så “drop mic”-bra och typ de vettigaste feministiska slutsatserna kring amning jag någonsin läst.

Är amning en kvinnlig rättighet? 

När jag läste kursen om amning under hösten 2016 hade vi en suuuperspännande avhandling som kurslitteratur. Speciellt för er som kanske ammar eller som har mycket funderingar om amning och moderskap, den är verkligen läsvärd!

Avhandlingen heter ” Amning och Existens – Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning”

och ni hittar den här. Jag vill alltså vara tydlig, det här är typ ett referat. Här nedan kommer en massa jättspännande och intellektuella tankar som inte är mina egna. Men vi kan väl diskutera dem? Jag har återgått till den nu under min egen amningsperiod.

Ett möte mellan kroppar

wpid-photogrid_1400866865327.jpg

En nykläckt Wilfred vid bröstet

Amning handlar för mammans del både om att förstå och möta barnets behov, och sina egna behov. Precis i början upplevs amning som en kroppslig prestation och kroppen som en bröstmjölkproducent. Om amningen inte fungerar utan problem kan kvinnan får en tveksamhet gällande den egna kroppens förmåga att producera mjölk.

Problem med amningen under den första tiden kan göra att mammans självbild som just mamma får sig en törn. I avhandlingen beskrivs en känsla av att misslyckas i moderskapet. Kvinnan kan också känna att behoven krockar. Hon upplever amningen som svår, barnet behöver få mat. Dessutom kan det tillkomma upplevelser av att ha krav på sig från andra vad gäller att ”prestera” amning. En reaktion på detta kan bli att det uppstår gränser för mammans gemenskap till, och närhet med barnet. I Lisa Palmers text beskrivs det som en desperat kamp att bli fri från svårigheterna och istället hitta stillhet och harmoni i livet.

Kvinnor som får trubbel med amningen till en början kan uppleva sig invaderade av barnets behov och krav. Mamman befinner sig i en sårbar situation när amningen inleds, och mamman är också beroende av ett bra samspel med barnet för att amningen ska fungera. På samma vis är också mamman beroende av sitt sammanhang och stöd från omgivningen. När amningen upples svår kan det trigga igång en krisreaktion som försvårar moderskapet. Amningsupplevelsen kan kopplas samman med kvinnans identitet som mamma. Den existentiella dimensionen av moderskap och amning ställs på sin spets när amningen upplevs som svår.

Amningstrubbel

När amningen orsakar smärta kan den skapa en rädsla för amningen hos kvinnan, en smärta och rädsla som gör att kvinnan ej heller kan uppleva närheten med barnet under själva amningen. Amningen byts från att vara den förväntade ömsesidiga relationen till en prestation där känslan av att vara en maskin som skall producera mjölk dominerar. Istället för att förena mamma och barn i en nära relation blir amning en barriär som förhindrar den förväntade känslan av glädjefylld närhet. Rädslan för amningen finns ständigt närvarande och etsar sig fast.

”Det finns en strävan efter att amningen skall fungera på ett sätt som gör att kvinnan känner sig som en bra och duglig mamma. Finns det då en risk att kvinnor som upplever att amningen fungerar väl känner moderskap och att kvinnor som har det svårt med amningen inte gör det? Svaret på den frågan är, utifrån kvinnans perspektiv i den här avhandlingen, ja. Det tycks alltså vara så att det är kvinnans upplevelse av amning som har betydelse, inte enbart det faktum att hon verkligen ammar eller inte, som avgör hur moderskapet upplevs.”

Amning måste ibland avslutas för att kvinnan upplever den alltför otrygg och påfrestande. I annat fall kan det få negativa konsekvenser för mammans upplevelse av sin relation med barnet. Sårbarheten hos mamman kan också tvärtemot detta göra att hon istället tvingar sig själv att fortsätta amma trots att det försvårar relationen till barnet. Detta faktum försvårar moderskapet.

Barnet och vårdgivarna

Dessutom tas barnets perspektiv upp i denna avhandling. Eftersom mamman upplever amningen som svår och utan ömsesidighet är innebörden för barnet troligen också kantad av svårigheter. En obehaglig amningssituation kan etsa sig fast i barnets kropp och eventuellt medföra en obehagskänsla även nästa amning och tvärtom.

Något som beskrivs tydligt  är hur fel det kan bli när en vårdgivare ger amningsråd, och tar på kvinnans bröst och ger handgriplig amningshjälp. Detta beskrivs som både kränkande och obehagligt. Använder en vårdare dessutom handgriplig amningshjälp mot barnet, som exempelvis att det skrikande barnet pressas hårt mot moderns bröst och hålls fast mot bröstet, kan det troligen försvåra barnets erfarande av amning.

Amning som en kvinnlig rättighet

Det som jag bär med mig allra tydligast från läsningen av avhandlingen är detta:

”Amning som en kvinnlig rättighet innebär då rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”

Inledande amning har alltså potential att stärka kvinnans existens som mamma och subjekt men det finns också en risk att kvinnan istället försvagas och övergår att uppfatta sig själv, eller uppfattas av andra, som ett dåligt objekt och en dålig mamma. Kvinnors amningsbeslut kan också förstås i ljuset av detta. Amningsbeslutet blir en konsekvens av den situation kvinnan befinner sig. I den existentiella kris som uppstår tvingas kvinnan till en vändpunkt där ett beslut om amningens fortsättning eller avslut måste fattas.

Kvinnors upplevelse av amning bör uppmärksammas och erkännas som ett existentiellt fenomen beroende av både biologi och kultur.

“Det är dags att se bortom statistik kring amning och rikta blickarna mot kvinnans existens, amning-som-levd och amningens påverkan på moderskapet för att förstå kvinnors amningsbeslut – ett kvinnoperspektiv på amning.”

Jag går igång på det här!

Det är något i den här som får mig att bli liksom feministiskt glad och peppad. Äntligen kan jag känna att jag har ett välgrundat feministiskt ställningstagande kring amning. ”Amning som en kvinnlig rättighet innebär rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”

Jag tycker att det här är sååå bra!

Hur tänker du?

Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.