Under denna kategori kan du hitta inlägg om hormoner, amningsrådgivning, partnerns roll samt de inlägg som handlar om vår personliga erfarenhet av amning och pumpning. Vissa inlägg är mer fysioterapeutiskt inriktade och handlar om påverkan på kroppen – om ergonomi och belastningssmärta.
Under de senare inläggen finns vetenskapliga referenshänvisningar, men de mer personliga erfarenheterna är ju just personliga. Under hösten 2016 gick Mia en högskolekurs i ämnet och därför har inläggen så tydligt olika karaktär.
Om du är nybliven mamma och har frågor och funderingar om kroppen finns också mycket mer att läsa under kategorin ”Postpartumträning” och ”Förlossning och kejsarsnitt”.
Här finns råd och tips, men inga exakta rätt och fel. Välkommen att läsa, ställa frågor och diskutera med oss!
Det här är en uppdaterad text som jag skrev som svar på en läsarfråga första gången för flera år sedan. Personen som skrev då hade upplevt att amningsslut triggade igång en slags depressivt tillstånd hos henne, och hon undrade om jag visste något om detta.
Depression vid amningsslut
Det är inte ovanligt att känna sig nedstämd eller ledsen när det är dags att sluta amma. För vissa är detta en brytpunkt och en omställning som kan trigga depression. För andra är omställningen efterlängtad och kommer som en lättnad. Många som upplever symtom av nedstämdhet kring amningsslutet upplever en ökad irritabilitet, oro, ångest eller humörsvängningar. Dessa känslor brukar återgå till normala nivåer inom några veckor. Vissa personer upplever att amningsslutet triggar en depression som kräver behandling. Om din nedstämdhet inte går över inom några veckor kan det vara klokt att be om hjälp och stöd på BVC.
Amning upplevs olika för alla. Vissa ammar inte alls, andra i en vecka och andra under flera år. Många blir förvånade över intensiteten i känslorna de känner till amningen, i vilken riktning känslorna än går. Vi behöver prata mycket, mycket mer om alla känslor som rör amning.
Finns det någon som riskerar att drabbas mer än någon annan?
När en person slutar amma kan de hormonella förändringar som amningsslutet medför ge vissa förändringar i humör och mående. Depression vid amningsslut är inget stor forskningsområde och de hamnar ofta i skuggan av eller slukas upp inuti begreppet postpartumdepression.
Man tror att det är sänkningen av prolaktin (hormon som är ansvarig för mjölkproduktion) som kan bidra till känslor av nedstämdhet och depression. Dessutom ger amning en regelbunden oxytocin-frisättning, och detta tror man att vissa individer kan känna av när dessa minskar.
Ju snabbare amningsavslutet sker, desto mer abrupt kan omställningen bli. Detta gäller både rent hormonellt, men också känslomässigt. Om du måste sluta amma innan du egentligen vill kan risken för nedstämdhet vara större. Individer med tidigare depressioner kan också ha en ökad risk. Även du som helt och hållet varit redo för amningsslut kan uppleva känslor av förlust och sorg. Det är en normal reaktion, lika normal som känslan av befrielse som någon annan känner. Det är ofta så att en och samma individ kan känna hela spannet av känslor.
Kan man bli deprimerad vid amningsslut?
Robust forskning saknas, men det finns några fallstudier och ännu fler anekdotiska berättelser om just depression vid amningsslut. är kopplad till barnets födelse och uppstår ofta inom första året. Man kan skilja man postpartumdepression från amingssluts-depression genom att lyssna efter upplevelse av debut. Postpartumdepression debuterar i de allra flesta fall inom de första månaderna efter förlossningen. Depression vid amningsslut kan debutera vid just amningsslutet. Symtomen kan vara sorg, nedstämdhet, irritabilitet men verkar enligt de berättelser som finns ofta inte blir lika allvarligt som postpartumdepression. Symtomen går ofta över av sig själv när individen kommer i balans med hormoner och livets nya rutiner.
Varför blir det så?
Depression efter amingsslut tror man att orsakas av en kombination av fysiologiska faktorer, situationsdynamik och känslomässiga triggers.
Menscykeln – Amningsslutet kan medföra en återkomst av menscykeln, om den inte redan är igång. En del upplever att PMS-symtom blir mer intensiva än tidigare, och detta kan också bidra till känslor av irritabilitet, ilska och nedstämdhet.
Hormonförändringar – Prolaktin, som stödje mjölkproduktionen, kan bidra till att du blir avslappnad och sover bättre. Oxytocin, som också frigörs vid amning, kallas ”må bra-hormon” och kan göra så att du allmänt känner dig upplyft. Efter amningsslut sjunger nivåerna av dessa hormon avsevärt, detta tror man att en del känner av.
Identitetskris – Amningsslutet kan innebära en kortvarig identitetskris. Under graviditeten och amningen delade du och barnet på din kropp. Det kan kännas oerhört skönt att få vara ensam om kroppen, men också tomt och sorgligt.
Skuldkänslor är också vanligt, speciellt om amningsslutet kom sig i en tid eller av orsaker som du inte själv riktigt rådde över. Det är vanligt att oroa sig för att ha gjort fel eller för att amningsslutet ska vara något negativt för barnen. Tänk att allt du gör är på grund av goda intentioner och att du vill ditt barn väl, det kommer hen alltid känna.
Hur länge kommer det kännas så här?
De flesta beskriver att måendet håller i sig i någon eller några månader. Om ditt mående inte stabiliserar sig bör du söka vård. Vänta inte om du känner att nedstämdheten gör det svårt att fungera i livet eller om du upplever suicidala tankar.
10 tips för att hantera nedstämdhet vid amningsslut
Beröm dig själv
Oavsett anledning eller tidpunkt för amningsslut så har du gjort ett bra jobb. Bestäm dig för att försöka bryta negativa tankespiraler och att berömma dig själv för någonting, om än så litet. Under perioden du mår dåligt kan du också med gott samvete tacka nej till saker som får dig att känna olust. Gör saker som du mår bra av!
Sök hjälp
En depression är en depression, oavsett om den kommer oprovocerat eller i samband med en viss händelse i livet. Om dina besvär inte går över inom någon vecka eller månad och ditt och din familjs liv påverkas av ditt mående bör du söka hjälp. Sök och ta emot hjälp. Läkemedel kan vara en del av behandlingen, liksom samtal. Om din dipp inte verkar vara övergående behöver du behandling!
Det är inte ditt fel
Det är inte ditt fel att du inte mår på topp just nu. Om du hade kunnat välja hade du ju valt något annat mående. Du har goda anledningar till det, om du själv har valt att sluta amma. Om det är någon annan omständighet som gjort att amningen kommit till sitt slut, så ligger detta kanske utanför din möjlighet att helt styra över. Amning är ett samspel mellan dig och barnet, och om barnet väljer att sluta så handlar detta inte heller om något avvisande mot dig.
Träning kan hjälpa
Fysisk aktivitet och träning kan påverka dina depressiva symtom till det bättre. Du kan behöva få någon annan humörshöjare än det som amningshormonen gav dig, och träning kan efter hand ge en ersättningseffekt. Du kan behöva komma upp i puls och bli svettig för att få endorfinkickar av träning, men för vissa fungerar andra lågintensiva motionsformen också bra. Testa dig fram!
Prioritera att äta bra
Det kan kännas svårt och omotiverat att äta bra när du precis slutat amma, men det kan vara extra viktigt nu. Du kanske inte behöver äta samma mängd som när du ammade, men näringsinnehållet är precis lika viktigt. Om det finns skäl att misstänka att du eventuellt lider någon brist av något efter graviditet och amning kan du boka en tid på vårdcentralen för att få råd.
Andas!
När du är stressad eller orolig knyter det sig i bröstet och axlarna blir spända. Du andas troligen snabbare än vanligt och varken fyller eller tömmer lungorna riktigt ordentligt. Försök att slappna av lite någon stund dagligen och jobba med din andning. Sänk axlarna, blunda och försök andas djupt ner i magen. I början kan det öka stressen, men när du övat ett tag kommer lugn och lindring.
Ta stöd från anhöriga och eventuell partner
Det kan vara svårt för dina närstående att se hur du mår och förstå dina känslor. Berätta vad som försiggår inne i dig och förklara på vilket sätt du behöver stöttning. Behöver du sova? Egentid? Se en rolig serie? Det mesta går att lösa om vi förklarar våra behov för våra nära och kära.
Fokusera på det positiva
Det finns fördelar med att sluta amma! Skriv upp en lista med de saker du själv ser fram emot och vad du längtar efter. Du får känna att detta steg framåt är positivt och spännande, även om du samtidigt fylls av motsatta känslor.
Jobba med sömn och vakenhet
För ditt psykiska mående är det viktigt med sömn. Det kan vara så oerhört jobbigt att andra påtalar sömnens vikt när du har ett litet barn att ta hand om. Men sömn hjälper till att både kropp och psyke får återhämta sig. Försök att gå och lägga dig i tid, undvik skärmar vars ljus gör dig onödigt vaken kvällstid och släck ner så att du får det mörkt runt omkring. Försök att få ihop minst 7 timmars sömn per dygn, oavsett om det blir sammanhängande eller ej.
Oxytocin från annan källa än amning
Oxytocin frigörs av hudkontakt. Massage, kramar, gos och kyssar frigör oxytocin. Om du upplever att det är till stor del hormonomslaget som påverkar ditt mående kan du planera in mycket annan beröring, för att göra övergången så mjuk som möjligt. Har du råd kan du boka in massage. Kan du gosa med ditt barn på annat sätt? Har du någon energi till det så är beröring från och av en eventuell partner också en oxytocinkälla.
Deppighet vid amningsslut
Använd gärna kommentarsfältet att dela erfarenheter!
Många är vi som blivit överväldigade av känslan hur ont det gör i kroppen och hur skröplig man plötsligt känner sig ett gäng månader in i föräldraskapet. Det kan göra on i ryggen, händerna, knäna, fötterna och överallt. För en del är besvären på påtagliga att de börjar tänka att något måste vara fel på riktigt. Den här texten är en guide till smärtor och besvär postpartum, och en vägledning till vad besvären troligen inte beror på.
Beror smärtan på amningen?
Att amma är en fysisk belastning som tar mycket tid. Jag har sett beräkningar att om du ammar ditt barn i 12 månader har du ägnat 1800 timmar åt amning. Det är mycket möjligt att så mycket tid i en viss position kan orsaka belastningsvärk. Men det borde rimligen inte skilja sig så mycket mellan flaskmatning och amning.
En aspekt man har lyft gällande amning och smärta är hormonernas påverkan. Ett exempel på detta är att man vet att det finns viss koppling mellan östrogenbrist efter klimakteriet och ledbesvär i händer, knän och höfter. Finns denna koppling även vid låga östrogennivåer under amning? Det verkar eventuellt som att amning över 25 månader är kopplar till ökad förekomst av ledvärk, men i studierna som visar detta finns andra faktorer som högre ålder hos mammor med ledvärk.
Låt oss prata lite om hormonerna
Progesteron och östrogen är viktiga hormoner under en graviditet, men så snart moderkakan lossnar så minskar halterna av dessa två. Nivåerna av dessa hormon går ner till ungefär samma nivå som hos en kvinna efter klimakteriet. Istället får kvinnan höga nivåer av prolaktin och oxytocin. Prolakin stimulerar mjölkframställning och utdrivningsreflexen av mjölken kickar igång efter en frisättning av oxytocin. Prolaktinhalterna är höga under tiden kvinnan ammar och förhindrar ägglossning. När du slutar amma sjunker prolaktinnivåerna. Nivåerna av progesteron och östrogen blir höjda igen och ägglossning sker.
En ammande kvinna kommer bibehålla sina låga nivåer av östrogen. Även om det inte finns extremt tydliga vetenskapliga belägg för det, tror man att det finns ett samband mellan långvarig östrogenbrist och smärta. Östrogen tenderar skyddar mot smärta och eftersom det har en topp under graviditeten tror forskare att syftet är att minska kvinnans upplevelse av smärta under förlossningen.
Beror smärtan på sänkning av östrogen?
Under graviditeten har man höga nivåer av östrogen och man får en snabb sänkning av detta direkt efter födseln. Möjligen är denna snabba minskning en anledning till debut av smärta. Hos patienter med migrän har det visat sig att den snabba minskningen av östrogen som inträffar i början av menstruationen kan trigga migränanfallen, men också bidra till muskelsmärta och ledvärk.
Man fortsätter att hålla östrogennivåerna låga genom amning, och där finns då också hypotesen om amning bidrar till led- eller muskelvärk. Denna tes är dock inte styrkt av vetenskapen. Det verkar alltså i dagsläget nästintill omöjligt att säga huruvida hormonerna faktiskt orsakar eller bibehåller ett smärttillstånd hos en postgravid individ. Troligen reagerar vi inte heller likadant på de olika hormonomställningarna. Precis som vi alla är olika till att börja med och tål olika hormonella preventivmedel olika bra, exempelvis.
Var brukar man ha ont?
Ställer som många patienter nämner där de har ont är:
Fingrar
Handleder
Utanpå höften
Knäna
Finns det andra förklaringar?
För de allra flesta kan det vara värt att zooma ut från hormonernas eventuella påverkan, eftersom det inte är något man kanske kan göra något åt själv. Det är klart att en del ändå vill sluta amma och att detta kan bli en bidragande anledning. Men om man inte vill sluta amma bör man inte göra det pga smärtor och besvär som kanske ändå inte blir hjälpta av ett amningsslut.
Orsaken är en blandning av de fysiologiska förändringar som kroppen går igenom och att den blir utsatt för ny, tung och ovan belastning. Din hållning genomgår en förändring under graviditeten. Magmusklerna blir utsträckta, bäckenbotten blir sänkt. Vissa muskler blir försvagade och andra mer dominanta.
Resultatet blir ofta en lätt krumhet i ryggen i sittande, med en ökad benägenhet att få ont i nacke, skuldra och ländrygg. Nyförlösta kvinnor har också en predisponering för ledsmärta på grund av en lätt ökning av ledrörligheten generellt. Sömnbrist och minimal återhämtning är också sällan hjälpsamt när det kommer till smärta i muskler och leder.
Hand/handledssmärta
Besvär kring händer och handleder kan debutera redan under graviditeten till följd av karpaltunnelsyndrom. Belastningen på händer och fingrar fortsätter sedan att vara hög när du vyssjar, matar, byter och bär. Att hålla handen statiskt i samma position under lång tid kan ge överbelastningsbesvär. För hand- och handledsbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en arbetsterapeut.
Ländryggssmärta är kanske det vanligaste besväret hos vuxna människor överlag, och i perioder av tung eller frekvent belastning kan besvären kännas värre. Besvären går ofta över när barnet blir större och du behöver inte behöver lyfta, bära, vyssja och vara framåtlutad lika långa stunder/lika ofta. För ländryggsbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut.
Smärtor i axlarna eller bröstrygg hos nyblivna föräldrar kan handla om att musklerna inte är tillräckligt starka eller uthålliga för den nya belastningen som barnet medför. Även om du bara skulle hålla ut din arm framför dig i 20 minuter, skulle den statiska positionen vara nog för att ge belastningsvärk. Lägg på 4 kg bebis och du har ett överbelastningsproblem. Samsovning med bebis gör också ofta att den undre armen kan hamna i märkliga ytterlägen som kan ge upphov till smärtor och besvär. För bröstryggs/axelbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut.
Höftsmärta
Musklerna kring rumpa och höft blir ofta mindre starka och uthålliga under graviditeten, och ibland strama och ömma av spänningar som uppstår när man inte helt kan välja sovposition själv och inte slappnar av riktigt. Det kan uppstå överbelastningsbesvär av långa barnvagnspromenader eller annan ”ny” aktivitet. För höft och rumpmuskelrelaterade besvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut.
Bäckensmärta under graviditet (det som tidigare kallades foglossning) går inte alltid över direkt efter födseln. Det kan finnas kvar i rätt många månader. För bäckenledsbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut. Det blir ofta bättre med träning och när kroppen hittat tillbaka till sitt ”nya normala”.
Knäsmärta kan bero på en rad olika orsaker. Hos nyblivna mammor handlar det ofta om en kompott av viktuppgång, snabb viktnedgång, förlust av muskelmassa, inaktivitet och ett långt träningsuppehåll. Lägg till lyft upp och ner från golv. Många bäckar små kan göra att en får ont! För knäbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut.
Fötterna blir bredare och plattare under graviditeten och är också utsätta för en ökning av belastning. Efter födseln spenderar många mer tid ståendes, vyssjandes och gåendes vilket kan trigga igång smärta under hälar eller fotvalv. För fotbesvär bör du boka tid för råd och övningar hos en fysioterapeut, men ibland räcker det att börja med inneskor och tänka på att begränsa tiden i stående och gående.
En del drabbas av sköldkörtelbesvär i samband med graviditet. Det kan vara att sköldkörteln producerar alltför höga eller låga nivåer av hormoner. Dessa besvär bör bli utredda av läkare och behandlas med mediciner.
Debut av reumatisk sjukdom
Graviditeten innebär ett ”stresstest” för många av kroppens organ och för någon som har genetisk predisposition för autoimmun sjukdom kan det hända att sjukdomen debuterar i samband med graviditet eller postpartumtid. Dessa besvär ska utredas av läkare och behandlas med mediciner och fysioterapi.
Finns det något som heter amningsreumatism?
Amningsreumatism är ett hittepåbegrepp som inte existerar i medicinsk litteratur. Det finns inget som helst samband mellan amning och reumatisk värk i den bemärkelsen att en frisk person får allmän ledvärk av att amma. Såklart händer det i enstaka fall att en kvinna som ändå skulle få reumatism får debut av sjukdomen i samband med amning.
Mår man lika dåligt i klimakteriet som när man ammar?
”Hittade till bakingbabies när jag googlade runt på östrogenbristen i samband med amning. Jag födde för snart 7 mån sedan min första son och ammade i några månader, sedan stod jag inte ut med alla dess underlivsbesvär. Mådde även dåligt pga förlossningsdepression i samma veva också, en anledning till att avsluta amningen var också att få stöd av min sambo i matningen.
Är det samma besvär vid klimakteriet vid östrogenbrist eller är det extra jobbigt efter en förlossning?
Vill aldrig mer ha det såhär! Behöver veta så att jag kan förbereda min mentalt.”
Läsarfråga
Vanliga symtom efter förlossning och under amning
Under graviditeten har man väldigt höga nivåer av östrogen. Ganska direkt efter förlossningen går östrogennivåerna ner till lägre nivåerna än vanligt. Om man inte ammar går de ganska snabbt till normala nivåer, men om man ammar fortsätter östrogenet att ligga lågt. Östrogenbrist är förknippat med torra slemhinnor och obehag eller smärta vid vaginal sexuell penetration. Östrogenbristens bieffekter kan du ofta behandla framgångsrikt med lokalt östrogen.
Nu vet jag inte exakt vilka symtom som frågeställaren har haft, men symtom som jag möter hos mina nyförlösta patienter är bland annat:
Torra slemhinnor
Smärta från ärr efter vaginal bristning
Tyngdkänsla
Urinläckage
Obehag vid belastning
Buktande slidväggar
Svårighet att tömma tarmen
Det är långt ifrån alla dessa symtom som kan man härleda till östrogenbristen. Smärta från ärr kan möjligen accentueras av torra slemhinnor, och buktande slidväggar kan skava mer om slemhinnan är torr. Urinläckage kan ibland ökas på av att ”packningen” vid urinrörsmynningen är torr, och kan ibland underlättas av lokalt östrogen även där.
Förlossningens effekter på bäckenbotten
När du föder barn blir bäckenbotten utsträckt över 300 % av sin egen längd. Även om du inte skulle få några bristningar alls är bäckenbotten inte sig själv efter den hårdhänta behandlingen. Det tar minst 12 månader innan muskler, slidväggar och stödjevävnad är tillbaka på banan helt igen. Dessa strukturer kan ge upphov till tyngdkänsla, urinläckage, obehag vid belastning, buktande slidväggar och svårigheter att tömma tarmen. Precis som jag nämnde ovan kan torra slemhinnor ibland skruva upp intensiteten på symtom av dessa, men det är inte amningens fel – utan snarare förlossningens fel.
Jag vill också slänga in en brasklapp – är alla symtom inte övergående med kroppsegen läkning, tid och återställda slemhinnor kan det vara ett tecken på missade eller defektläkta musklerskador i bäckenbotten. Om du har besvär kvar när det gått 12 månader – sök vidare vård.
Amningens påverkan i övrigt
Östrogenbristen kan också bidra till lågt humör, irritabilitet och sömnsvårigheter – men det kan ju ha även andra orsaker när man är nyförlöst. Det är också viktigt att veta att amning generellt inte verkar öka risken för postpartumdepression. Men om amningen är väldigt tuff eller kämpig, kan det däremot påverka den psykiska hälsan till det sämre. Amning har dock fördelar – det kan minska risken för vissa sorters cancer senare i livet. Det kan också påverka skeletthälsan till det bättre och minska risken för benskörhet.
Lokal östrogenbehandling kan hjälpa mot amningens bieffekter i slemhinnan och slidväggarna. Det har på senare tid kommit studier som också visar positiva effekter av vaginala tillskott av hyaluronsyra via krämer eller vaginala tabletter. Och mot övriga symtom kan tid och kroppsegen återhämtning hjälpa. Ibland kan man få en extra skjuts i återhämtningen av bäckenbottenträning.
Mår man lika dåligt i klimakteriet som när man ammar?
Det är extra jobbigt tiden efter en förlossning. Om du drabbas av vaginal torrhet på grund av östrogenbrist när du passerat klimakteriet kan du ofta behandla det framgångsrikt med krämer eller andra insatser. Du har inte en 300%-ig utsträckning av alla vävnader och du är inte nyförlöst med allt vad det innebär av omtumlande livsomställning och akut sömnbrist. Jag vill absolut inte förminska klimakteriesymtom, för de kan för all del vara jobbiga också. Men riktigt samma som att vara nyförlöst, det är det inte.
Påverkar amning återhämtningen från graviditetsrelaterad bäckensmärta?
Amning och kvarvarande bäckensmärta är ett ämne som kommer upp med jämna mellanrum. Så här är det kortfattade vetenskapliga läget enligt vad vi vet idag:
En studie har visat att amning verkar ha en skyddande effekt mot kvarstående bäckensmärta postpartum. Det finns också en rad studier som visat att amningsavslut inte alls påverkar om man har smärta kvar efter graviditeten eller inte.
Förr och nu
Tidigare har den medicinska världen ansett och trott att amningens hormonella inverkan kunde påverka återhämtningen av bäckensmärtor till det sämre. Man trodde då att amning bibehöll liknande uppmjukande hormonnivåerna i kroppen som under garaviditeten, efter förlossningen. Men nu har man i flera studier de senaste åren alltså sett att detta inte stämmer. Amning kan till och med ha en liten inverkan för att minska risken för utveckling av långvariga smärttillstånd från bäckenet.
Att
bäckensmärta enbart beror på hormoner är en myt
Under en graviditet har hormonet relaxin en viktig roll i skapa fotfäste för graviditeten inuti livmodern och att ge moderkakan tillväxtmöjligheten. Relaxinet förbereder kroppen inför förlossningen, genom att mjuka upp stödjevävnad runt omkring bäckenet, livmoder och vagina. Förr i tiden trodde man att det fanns likamedtecken mellan relaxin och bäckensmärta under graviditet. Nu vet vi att uppmjukningen under graviditeten visserligen är kopplad till det som kicka igång bäckensmärta under graviditeten, men hormonet i sig är inte upphovet till smärtan. Relaxinnivåerna återställs inom kort efter förlossningen. Den hormonella kontrollen av mjölkproduktionen är en komplex process som involverar ett flertal olika hormon, men speciellt prolaktin. Prolaktin har nyligen visats hämma inflammatoriska processer och gynnar ledytornas återhämtning i inflammatoriska ledsjukdomar. Det finns, vad jag kan hitta, inga andra belägg för annan hormonell påverkan på bäckensmärta efter gravditet.
Alla vill ju inte amma
Vill du amma – fortsätt med det, och var trygg med att det inte spelar någon roll för din bäckensmärta. Vill du sluta amma – gör det, men kanske behöver du inte göra det just på grund av önskan om att bäckensmärtan ska bli bättre, eftersom vi inte har belägg för just det.
Jag kommer återkomma i ett inlägg om ett tag om kopplingen mellan bäckensmärta och bäckenbotten, för om det har det kommit intressant ny forskning.
När kommer jag få tillbaka min mens?Jag ammar och bebisen är fyra månader nu. Jag går och väntar och väntar, tycker ibland att det känns som att den ska komma. Men ännu har jag inte sett av den.
Läsarfråga
Den frågan är otroligt vanlig
Svaret är: det är individuellt, och det beror på.
Efter att barnet fötts kommer du ha en avslagsblödning, oavsett om du fött vaginalt eller via snitt. Det är såret i livmodern från där moderkakan satt som nu ska läka, och som avger en blödning. Denna blödning kan komma och gå litegrann under de första månaderna postpartum. Det kan därför vara lite svårt att veta vad som är vad mellan avslag och mens.
Det vanliga är att det sker först en ägglossning och sedan återkommer mensen ungefär två veckor efteråt. Det är därför viktigt att veta att du kan bli gravid, innan du ens vet att mens-ruljansen är igång igen. Första mensen efter en graviditet kan dock komma utan tidigare ägglossning.
Tidsangivelser:
Mensen kan komma åter redan runt 6 veckor efter förlossningen.
Den genomsnittliga tiden för helammande mammor att återfå mensen är 6 månader.
För de som inte ammar brukar de flesta ha fått tillbaks mensen efter ungefär tre månader.
Mensen kan komma tillbaks tidigare än så om du har ett barn som sover väldigt bra, så att du får mellan 6-4 timmars uppehåll mellan amningstillfällena. Risken för att långa intervall mellan amningstillfällena ökar naturligtvis så snart bebisen börjar äta annan föda.
Men mensens återkomst är styrd också av hormoner. Om du har låga nivåer av progesteron har du ökad risk att få tillbaks mensen tidigare än mammor med högre nivåer. Detta kan alltså ske utan amningens inblandning.
Hur påverkar amning mensens återkomst?
När bebisen suger på bröstet frisätter kroppen ett hormon som ger effekten att kroppen inte släpper ägg som vanligt. Det krävs en viss mängd och tid av amning för att ge denna frisättning och effekt. Vissa studier menar att det krävs minst 6 amningstillfällen och minst 60 minuters amning per dygn för att hämma ägglossning och mens. Ju längre eller ju oftare bebisen suger på bröstet, desto längre kan mensen dröja att återkomma. För att förlänga tiden utan menstruation kan det vara mer effektivt att amma oftare, snarare än längre tid vid varje tillfälle. Kvinnans egen energistatus kan också påverka. Om kvinnan har en hög omsättning av energi kan kroppen tillfälligt prioritera bort reproduktion. Allt detta är som ovan nämnt också individuellt, och du kan alltså få tillbaks mensen trots frekvent amning.
Påverkar mensens återkomst amningen?
Det finns inget som hindrar att du fortsätter att amma barnet när mensen återvänt. Hormonomslaget kan dock påverka bröstmjölken och bebisens amningsmönster något. Under mensen kan du uppleva att bröstvårtorna blir ömmare. Strax innan kan du märka av en liten sänkning av mjölktillgångarna. Under menstruationen kan bebisen visa på att mjölken också smakar lite annorlunda. Även kring ägglossning kan mjölken blir annorlunda, den kan bli mindre söt. Förändringarna håller bara i sig några dagar åt gången, så du behöver inte oroa dig för bebisen. Kvinnans ålder kan också påverka – ju högre ålder desto längre tid innan mensen återkommer. För omföderskor kan det också ta längre tid än förstföderskor.
Det kan ta några gånger innan mensen blir regelbunden
Efter att du haft mens första gången kan den vara oregelbunden under en period innan allt blir mer som vanligt igen. Det är inte heller ovanligt att man får mer eller mindre mens, eller mer eller mindre ont jämfört med innan graviditeten. Du ska uppsöka vård om mensen är orimligt oregelbunden eller besvärlig.
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Sidliggande är en av de amningspositioner som är mest avlastade. Ändå kan de bidra till spänningar i nacke och skuldra och bibehålla ett smärttillstånd som skapas av annan belastning så som långvarigt bärande. Idag delar jag med mig av mina bästa tips för att kunna liggamma smärtfritt.
När du liggammar på sidan kommer du och bebisen ligga på
sida med magarna mot varandra. Bebisens huvud är i nivå med ditt bröst.
När är det bra att liggamma?
När du fortfarande är på BB. Tillsammans med tillbakalutad amning är sidliggande en av de positioner som gör att du slipper ta dig upp ur sängen om du är nysnittad eller sitta på ett svullet underliv om du fött vaginalt.
När du behöver variera dig för att du börjar få belastningssmärta av att amma och bära barnet.
När du inte vill sitta upp under nattamningarna eller om du bara vill tillbringa mer dig i sängen.
Om du har stora bröst och bebisen har svårt att få bra tag.
Bara för att du gillar det! Det är mysigt!
Hur gör
man?
Ligg i sängen på valfri sida. Ha en fast kudde under huvudet. Ha kanske också en rullad handduk eller en kudde i ryggen och eventuellt också en kudde mellan knäna. Försök ha en rak linje mellan huvudet, ryggen och höfterna. En fråga som ofta uppstår är var man ska göra av den undre armen. Har du plats kan det vara skonsammast att ha den pekandes rakt ut från kroppen. Om du behöver mer stöd för huvudet kan du vika armen under kudden. Undvik att ligga och hålla om bebisen för länge. Det är ett ytterläge för axeln och många får ont av det. Bebisen placeras så att dess näsa är i höjd med din bröstvårta. Om bebisen inte öppnar munnen direkt kan du stryka med fingret eller bröstvårtan över kinden, då brukar de öppna munnen stort.
Hur kan man göra om sidliggande amning gör ont?
Ha mer stöd för huvudet och nacken!
När du ligger på sida behöver kudden fylla ut hela området mellan halsen och madrassen. Detta område är ju egentligen lika brett som axeln på den sidan. När du ligger själv och sover kommer du troligen placera den undre axeln något framför eller bakom kroppen. Det gör att behovet av höjd på kudden minskar något. Den övre axeln brukar också sjunka framåt och hela kroppens position ofta bli något framåtlutad. När du ligger på sida och ammar hamnar du ofta mer direkt ”staplad”: du ligger rakt på din undre axel. Och du kommer inte vilja falla framåt med den övre axeln i och med att det hade gett bebisen lite för lite utrymme.
Minska smärtan
Det som gör ont kan vara muskelspänningar och muskler som blivit överbelastade över tid. Om du inte har bra stöd från kuddar och inte kan slappna av kommer musklerna automatiskt vara spända. Spända muskler får nedsatt blodflöde, och nedsatt cirkulation bidrar till smärta. Du behöver ha kuddar och stöd för att musklerna ska kunna slappna av. Finns inte stödet kommer musklerna automatiskt hållas spända för att hålla dig i position. För att bli av mer smärta i samband med liggamning kan du allts behöva upp till fyra kuddar: Två under huvudet, en inkilad vid ryggen och en mellan knäna.
Dela dina erfarenheter!
Berätta gärna om dina egna bästa tips för smärtfri amning!
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Jag ammar och undrar om jag kan gå på massage? Jag tycker mig ha läst att det inte är så bra, men blev väldigt osäker. Vad säger du?
Läsarfråga
Massage efter graviditeten
Många har ont i kroppen efter graviditeten och förlossningen. Att ha en bebis är inte heller alltid smärtfritt. Att få massage kan vara en skön behandling som kan lätta spänningar och smärta. Det är upp till dig om du vill ha en skön avslappnande lätt massage eller en mer djupgående och hårdare massage. Det finns inga riktlinjer gällande när du tidigast kan få massage. Det är däremot beroende på förlossningssätt och bröstens anpassning kan du ha olika förutsättningar som gör att viss massage blir svår eller obekväm. För vissa kan det vara drömmen att få ligga på mage och för vissa kan det vara helt otänktbart.
Det här med toxiner då?
Det går rykten om att man efter massage ska dricka massor med vatten. Detta eftersom massagen alltså skulle frigöra toxiner (giftiga ämnen) i kroppen. På samma spår sägs det i vissa kretsar att man ska undvika massage när man ammar, eftersom de där toxinerna skulle kunna gå över i bröstmjölken. Det finns inga riktiga belägg för att det skulle vara så. Vilka toxiner som skulle frigöras av massage, men inte av träning? Hur vätskemängden skulle påverka finns heller ingen forskning som stödjer.
Det finns forskning om hur bland annat PCB (en gammal industrikemikalie) går över till spädbarn via modersmjölken. PCB får vi människor i oss främst via feta animaliska livsmedel och dessa blir lagrade i fettvävnaden. Om en kvinna går ner hastigt i vikt under amningsperioden kan mängden av detta toxin frigöras i något större omfattning än annars. Detta är grunden till att man rekommenderar en långsam viktnedgång (max 0,5 kg i veckan) för dig som ammar. Detta gäller dock inte den snabba viktnedgången som sker kort efter förlossningen (om det sker någon sådan).
Mjölksyra
När man drar det vääääldigt långt så skulle man kunna tänka att eftersom massage skulle kunna frigöra mjölksyra i musklerna. Detta skulle möjligtvis kunna vara negativt för amningen. Här finns två saker att säga:
1) Massage lindrar nog snarare mjölksyra i musklerna, och
2) Högre halt av mjölksyra kan gå över i bröstmjölk vid högintensiv träning, men inte ens då har man sett att det är negativt för barnet.
Mjölken kan dock smaka lite surare, och det är inte alla bebisar som gillar.
Vätska efter massage
Det kan vara gott att dricka vatten efter en massage. Det kan ge en liten extra stund att stanna kvar i bubblan som massagen kan skapa. Likaväl som det är en myt att massage frigör en massa giftiga ämnen så är det en myt att vatten skulle kunna rensa systemet. Rengöringsarbetet pågår i lever och njurar och är visserligen beroende av att du dricker tillräckligt för att fungera. Det kommer inte fungera bättre bara för att du dricker ett extra glas vatten.
Magläget
Många är de som berättar att de gått på massage och legat på mage på en hård brits, och därefter fått mjölkstockning. När jag ska lägga ammande kvinnor på mage på britsen för att undersöka eller behandla något så frågar jag alltid om det kan fungera, och de flesta svarar ”en kort stund”. Ett tips för lite längre massage kan vara att fråga efter ”gravidkudden” och ligga på den, om massören också är en sådan som erbjuder gravidmassage. Den har nämligen hål även för brösten, och kan avlasta något. Om det känns tomt i ”mag-hålet” kan man alltid fylla upp där, med handdukar.
Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet
Många känner numera till att amning försätter den ammande individen i en hormonell status som liknar klimakteriet. Det finns statistiska samband mellan amningstid och urininkontinens upp emot två år efter förlossningen. Många lider dessutom av att slemhinnorna blir torra och en del har smärta vid sex. Det sker ofta en lindring av bäckenbottensymtom i samband med amningsslut.
En logisk fråga blir då för många: Vore det bättre för bäckenbotten att inte amma alls?
Forskningen pekar på att amningen och den hormonstatus som finns då inte påverkar slutresultatet av återhämtning av varken slemhinnor, slidväggar eller muskler.
Men det kan alltså påverka individen så att hon har mer urinläckage eller besvär under tiden hon faktiskt ammar.
Till att börja med – varför blir det så?
När man ammar har man låg produktion av östrogen, och till följd av detta får man torra slemhinnor och något minskad stuns i bindväven i slidans väggar.
Påverkas kroppen långsiktigt av detta?
Det finns inga vetenskaplig koppling mellan amning och ansträngningsinkontinens, framfall eller anal inkontinens 10-20 år efter en vaginal förlossning. När det gäller de två första åren postpartum finns dock samband mellan inkontinens och amning. Hos födande som drabbats av analsfinkterskada ser man inte mer besvär på sikt hos dem som ammat än hos dem som inte ammat. Amningen verkar alltså inte ge en nedsatt muskelåterhämtning.
Borde jag alltså sluta amma om jag har stora besvär kort efter förlossningen?
Det är många faktorer som påverkar exempelvis slidväggar och kontinensfunktioner. Amningen är troligen en mindre pusselbit. Om du VILL fortsätta amma vore det synd att sluta enbart för bäckenbottens skull, i och med att det inte alls är säkert att det är just den faktorn som bidrar mest till dina besvär. Gör inte en uppoffring som du känner sorg över, för något en så osäker positiv effekt. Men om du VILL sluta amma och har flera faktorer som gör att du känner att amningen inte riktigt landat bra hos er – ja, men då finns kanske skäl att sluta? Här skulle jag säga att du ska känna in din egen önskan i första hand.
Om du vill fortsätta amma kan du också testa östrogenkräm för att se om det kan lindra dina symtom. Fråga din barnmorska!
Gästinlägg av Paula Oras om att vara hud mot hud med sin bebis.
Hej, jag heter Paola Oras och jag är barnmorska som forskar om amning och hud-mot-hud-kontakt hos nyfödda barn. Jag fokuserar mest på amning i min forskning. Bara därför tänkte jag låta det här inlägget handla om betydelsen av hudkontakt mellan föräldrarna och barnet. Hud-mot-hud är en sådan enkel handling som är lätt att förbise just för att den är enkel.
Hudkontakt njutning och funktion
Att de flesta föräldrar njuter av hudkontakten med sitt nyfödda barn kan vara en effekt som evolutionen har sållat fram. Hudkontakten ökar barnets chanser till hälsa och överlevnad. Hudkontakten kan beskrivas som en del i ett ömsesidigt regleringssystem mellan föräldern och barnet. Det som skiljer oss människor från många andra arter är att de neurobiologiska förutsättningarna för föräldrabeteenden och föräldrakänslor är samma hos kvinnor och män.
Föräldrakopplingen
Hud mot hud-kontakten underlättar för ”föräldrakopplingarna” i hjärnan att slås på. Detta är alltså inte förbehållet mamman som har fött barnet utan gäller alla föräldrar oavsett familjekonstellation. Som du kanske känner till är huden kroppens största organ. Genom huden kan vi uppleva beröring som är positiv för vårt välbefinnande. Huden är också en del i kroppens värmereglering och på huden finns en rik bakterieflora som är viktig för vår hälsa.
Vad är det?
Hud mot hud-kontakt mellan barnet och en förälder innebär att barnet endast har blöja på sig och hålls mot förälderns nakna bröst. Om barnet är kallt eller om det är kallt i luften där barnet vistas kan barnet behöva en liten mössa. I vanliga behövs inte ens det. Föräldern kan vila med barnet hud-mot-hud eller bära det med sig med hjälp av något bärhjälpmedel. Som till exempel en bärsjal, bärsele eller tubtopp.
För tidigt födda
Vikten av hud mot hud-kontakt är särskild uppmärksammad hos barn som föds för tidigt. Många tror att kuvöser är något väldigt avancerat men det en kuvös egentligen gör är att ge barnet värme och fukt. Det har visat sig att hudkontakten med en förälder ger just det och mer än så. Hudkontakten är den viktigaste komponenten i den vårdform som på svenska kallas känguruvård och på engelska Kangaroo Mother Care.
Känguruvård
Känguruvården utvecklades i Colombia på 70-talet. Anledningen till det var att många mammor övergav sina för tidigt födda barn på sjukhuset. De knöt aldrig de känslomässiga band som normalt brukar växa fram den första tiden eftersom omvårdnaden i hög utsträckning sköttes av personalen. Andra anledningar till att vårdformen utvecklades just i ett fattigt land var att de knappa resurserna som fanns på sjukhuset gjorde att det inte fanns tillräckligt med kuvöser för alla barn som behövde det. När de började praktisera känguruvård övergavs inte barnen längre. Det visade sig att dödligheten minskade då barnen utsattes för färre infektioner när de hela tiden var nära sin mamma och ammades i större utsträckning.
Forskningen har visat att känguruvårdens fördelar för de för tidigt födda barnen medför att barnen får jämnare kroppstemperatur, jämnare blodsocker, mindre smärta, färre luftvägsinfektioner, färre blodförgiftningar, bättre tillväxt, kortare vårdtider samt att det går bättre med amningen och att den känslomässiga kontakten med föräldrarna blir starkare. Dessutom påverkar det föräldrarna positivt att få vara nära sitt barn och mer delaktiga i omvårdnaden.
Hud mot hud och amning
I en svensk
studie som jag har varit med och gjort undersökte vi bland annat hur
hud-mot-hud-kontakten påverkade amningen hos en grupp barn som hade fötts för
tidigt. Drygt 100 barn deltog i studien och vi kunde se ett samband mellan mer
daglig tid som barnet hade hud-mot-hud-kontakt och att de fortare kunde få i
sig all mat via amning. I en pågående studie har vi bett föräldrar till
fullgångna barn att registrera hur mycket tid som de har barnet hud-mot-hud
under de tre första levnadsdygnen. Jag har inte hunnit analysera materialet än
men det ska bli mycket spännande att se vad det visar.
Fullgångna barn
Hur är det då med hudkontakt för barn som föds i fullgången tid? Närheten till barnet som man får om man håller barnet i famnen är förstås viktig oavsett om den sker hud-mot-hud eller med kläder på. Föräldrarna kan till exempel lättare läsa barnets signaler, prata med barnet, hålla om, vagga och trösta barnet. Hudkontakten har ytterligare dimensioner som är av stor betydelse. Även barn som föds efter en fullgången graviditet har behov av den tidiga hudkontakten med sina närmaste.
Många av kroppens fysiologiska system är nämligen omogna vid födseln. De regleras bättre om barnet får vara hud-mot-hud de första dygnen. Det handlar exempelvis om att andningen blir lugnare och jämnare. Likaså barnets puls, barnets pH-balans som kan påverkas av förlossningsarbetet återgår fortare till det normala, kroppstemperaturen blir mer normal och blodsockernivåerna blir bättre.
En stor omställning att födas
Det är en stor omställning att födas och barnet får genom hudkontakten en mjukare övergång till livet utanför livmodern. Andra aspekter som har studerats är hur barnets hud koloniseras med samma bakterieflora som föräldrarna har på sin hud. Detta förbättrar chansen att hålla sjukdomsframkallande bakterier borta. Barnet gråter också mindre, sover bättre, har mindre smärta och får det lättare att reglera sig själv. När det gäller amning så bidrar hudkontakten till att amningsbeteenden hos barnet främjas, att amningshormoner hos mamman ökar samt att föräldrarna har lättare att läsa av när barnet signalerar att det vill amma. Hud-mot-hud kontakt har också visat sig kunna hjälpa mot amningssvårigheter, till och med hos barn som är flera månader gamla.
Förbättrar samspel
Det finns även fördelar för föräldrarna med att ha barnet hud-mot-hud. Det underlättar den känslomässiga bindningen till barnet, förbättrar samspelet och ökar välbefinnandet. För den som vill amma kan det också vara positivt genom att det minskar bröstsvullnaden den första veckan och underlättar amningsstarten. Det har också visat sig att de som föder barn genom kejsarsnitt har mindre smärta efter operationen om de har barnet hud-mot-hud.
Kunskap är viktigt
Jag tror att det som förälder är viktigt att ha kunskap om varför det har betydelse och att vara medveten om vilka situationer som kan göra att man tappar hud-mot-hud-kontakten. De flesta som föder barn på sjukhus åker till exempel bil hem och när kläderna väl är på fortsätter många med att använda kläder. En annan vanlig situation som kan försvåra är om det kommer besök till familjen och att föräldrarna då känner sig för avklädda när de har barnet hud-mot-hud.
Så enkelt att det blir svårt
Precis som jag skrev i inledningen är hudkontakten något enkelt som är lätt att förbise just för att det är enkelt. Hudkontakten är förstås särskilt viktigt för de för tidigt födda barnen men viktigare än många vet även för fullgångna barn under de första levnadsdygnen. Det finns ingen bortre gräns för när man bör sluta att ha barnet hud-mot-hud och man kan med fördel fortsätta under delar av dygnet även om man naturligtvis börjar använda kläder på barnet så småningom. De flesta spädbarn har en orolig period kvällstid och jag har träffat många föräldrar som tycker det fungerar lugnande att bära barnet hud-mot-hud då. Det är egentligen ganska fantastiskt att något som är så lättillgängligt kan ha så många positiva och viktiga effekter, både för föräldrarna och för barnet.
När jag var ute och föreläste för någon vecka sedan kom jag och åhörarna in på att prata om skam och skuld i relation till besvär efter graviditet och förlossning. Och en av personerna i publiken lyfte att amning också är ett sådant område som ofta ger skam och skuld när det inte funkar plättlätt. Jag tänkte att ni skulle få hjälpa mig att tänka kring amningsrådgivning idag?
Amning som problemområde…
Amningsfrekvensen i Sverige har sjunkit de senaste åren, och en stor del av de som slutar amma gör det på grund av bristande stöd från vård och omgivning. Lågutbildade mammor ammar i lägre utsträckning, kanske för att bristande amningsstöd drabbar dem hårdare. Socioekonomiska, kulturella och sociala faktorer påverkar amningen, både hur lätt och ”lyckat” det är men också hur länge man kämpar på. Högre utbildningsnivå, att ha en partner, att ha basala amningskunskaper och stöd från omgivning påverkar amningsförekomsten positivt.
Vårdens utgångsläge
Sverige anslöt sig till den så kallade Innocentideklarationen 1990. Deklarationen skrevs av WHO och UNICEF och innehåller instruktioner för hur amningen bör skyddas och främjas inom hälso- och sjukvården. De ”tio stegen som främjar amning” utgör än i dag de grundläggande riktlinjerna för vårdpersonalens arbete med amningsrådgivningen. Jag tycker att jag hör både bra och dåligt om det här. Bra – för att det resulterar i stöd för en del. Dåligt – för att amningsrådgivning hamnar i diket av skam och skuld för andra.
Vad påverkar amning positivt?
Det som har störst positiv inverkan på amning hos kvinnor är bland annat självförtroende, självrespekt och goda kunskaper samt stöd från omgivningen. Omföderskor som upplevt att tidigare amning var traumatisk eller upplever skuldkänslor kan känna att det blir extra laddat inför att eventuellt försöka igen. Hur en eventuell tidigare amningsperiod var kan påverka en individs tillit till sin egen förmåga att amma igen.
Kvinnor med låg, eller avsaknad av, tillit till sin amningsförmåga har högre risk att sluta amma än de med hög tillit. Problematisk amning kan ge upphov till känslor av dåligt samvete och skuld. Det kan uppstå en krock mellan samhällets amningsuppmuntran och det stöd som kommer från vården. När amningen inte fungerar så som mamman/familjen tänkt och hoppats kan det utlösa en krisreaktion hos mamman på samma vis som vid andra kriser i livet.
Finns stödet?
En kvinna som söker hjälp för amningsrelaterade problem måste tas på allvar. Att förlora känslan av kroppskontroll i en amningssituation kan många kvinnor beskriva som oerhört påfrestande, en känsla som lätt kan sänka självförtroendet.
Bemötandet är viktigt
Bemötande och ordval spelar stor roll för amningen. Kvinnor som upplevt gott stöd från omvårdnadspersonalen helammar längre. Om mamman upplever att hon inte har förmåga att amma barnet kan det leda till att hon känner sig misslyckad och får känslor av skam. Hon kan uppleva det som att hon inte har förmåga att realisera samhällets eller sina egna förväntningar på sig själv, självrespekten och självkänslan kan då rasa. Nu hämtar jag alltså information från de studier jag läst, sånt här hittar jag alltså inte på själv.
Rådgivning som blir negativ
När vårdpersonal är auktoritär och kommer med ”pekpinnar” och ger ett bemötande som är omyndigförklarande är det negativt, såklart. Så även i amningsrådgivningssammanhang. Forskning visar att självförtroendet hos kvinnor undermineras av motstridiga råd, vilket kan få en långvarig effekt på amningsupplevelsen samt ge känslor av misslyckande. Just det här med motstridiga råd tycker jag verkar vara ett återkommande problem. Jag har hört många berätta om att all vårdpersonal sa olika eller motstridiga saker när det gällde amningsrådgivning på exempelvis BB.
Rätt att få hjälp till att amma, och till att inte amma.
”Amning som en kvinnlig rättighet innebär då rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”(Palmer, 2015)
Det är ganska samstämmigt i forskningen att handgriplig amningshjälp där vårdgivaren tar på kvinnans bröst eller bebisen sällan upplevs positiv. Det är snarare kränkande och obehagligt. Även barnet kan bli negativt påverkat och reagera med att avvärja sig med både skrik och kroppsspråk. Barnets biologiska amningsbeteenden kan och ska inte forceras. Men att ha bebisen bara hud mot hud kan gynna samspelet.
Forskning visar att vårdare med egen negativ amningserfarenhet har sämre kunskap om amning än barnmorskor med egen positiv amningsupplevels. Även personliga erfarenheter av amning verkar påverka vårdpersonal när det kommer till amningsrådgivning. Amning kopplar till känslominnen – värme, närhet, krav och prestation. Det är jätteviktigt att vårdpersonal reflekterar över sina egna personliga attityder!
Hälso-sjukvårdspersonal kan påverka en kvinnas beslut om amning och har också ett etiskt ansvar att erbjuda kvinnan adekvat information, så att kvinnan själv kan fatta ett informerat beslut. Råd och information måste vara vetenskapsbaserade men ska förmedlas på ett lättfattligt sätt. Rådgivningen bör vara respektfull.
Fäder och partner
Fäder och partner känner sig ofta osedda i de konkreta vårdsituationerna kring amning. Det är ju i och för sig ganska självklart om det bara är en av föräldrarna som är aktuell att faktiskt amma. Men det kan räcka med att synliggöra den icke-ammande föräldern i rollen som förälder. Och i föräldraskap där båda föräldrarna är kvinnor och potentiellt kan amma är det viktigt att bejaka detta också.
Många blivande och nyblivna pappor/partner är missnöjda med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. Detta missnöje har ofta sin grund i en upplevelse av att vara förbisedd, överflödig, marginaliserad eller rentav motarbetad. Jag vet att det inte alltid är lätt, men tror också att det med ganska enkla medel går att inkludera även dem.
Amningsrådgivning
Tänker du något intressant när du läser detta? Berätta!!
