Kategori: Magmuskeldelning

Magmuskeldelning

Under denna kategori hittar du fysioterapeutisk information om magmusklerna efter graviditet och vad vetenskapen säger om träning för detta. Det har hänt mycket på forskningsfronten de senaste åren gällande magmuskeldelning. Mycket av det du hört om ämnet tidigare kan vara förlegat. I de flesta inläggen finns referenser till vetenskapliga artiklar och du kan själv läsa vidare om du önskar.

Det är viktigt att veta att delade magmuskler inte automatiskt betyder att något är fel. Om du är besvärsfri behöver du sällan bekymra dig om dina magmuskler.

Det som benämns som magmuskeldelning är inte en skada i själva musklerna, utan en separation i en senvävnad emellan två muskler. Detta kallas ibland rectusdiastas, där diastas betyder separation och rectus är namnet på muskeln (rectus abdominis).

Bli gravid efter diastasoperation?

Bli gravid efter diastasoperation?

Hej! Jag har problem med en magmuskeldelning och planerar att genomgå en operation för detta. Problemet är bara att jag inte är helt hundra på att jag är färdig med barn. Hur säker behöver jag vara innan jag opereras tror du?

Läsarfråga

Det här är en väldigt bra fråga och svaret blir lite olika, beroende på vilken aspekt vi tittar på. Jag vill också att ni läser det här svaret utifrån den faktiska frågan, hur kan man tänka gällande att vara färdig med barn innan en diastasoperation. Om du redan genomgått en operation och helt plötsligt märker att du blivit gravid då är läget lite annorlunda. Om du vill fortgå med graviditeten är det ju vara att tacka, ta emot och hoppas på det bästa. Läs då inte detta inlägg som en negativ profetia.

Kan man bli gravid efter en diastasoperation?

Det är ingenting i själva operationen som kommer påverka din förmåga att bli eller vara gravid sett utifrån aspekten med livmoder och foster. För vissa som genomgått en tidigare diastasoperation och som blir gravida har jag förstått att det blir ”stramare” och att graviditetsmagen kanske inte blir lika stor. Det ska inte spela någon roll för fostret, det får plats ändå.

Kan operationen påverka om jag ska föda med snitt?

Ja, all ärrvävnad som finns i buken tidigare kan påverka hur smidigt ett eventuellt kejsarsnitt blir. Det är inte nödvändigtvis krångligare än vad ärrvävnaden efter ett tidigare kejsarsnitt är, men det är bra att veta om. Tidigare ärrvävnad i buken kan göra att ett kejsarsnitt tar något längre tid och blir något mer komplicerat än om det inte funnits någon ärrvävnad.

Kan operationsresultatet påverkas?

Ja, magen kommer sträckas ut med den nya graviditeten och det finns risk att operationsresultatet blir mer eller mindre ”ogjort”. För vissa blir förändringen säkert liten och för någon annan kan hela operationsresultatet vara ”förstört”. Det kan handla mycket om individuella faktorer, så prata med din läkare om vad hen tror om just din mage.

Finns det några absoluta förbud?

Nej, även om de flesta skulle avråda dig att med flit planera en graviditet efter en magmuskeloperation så kan man liksom inte förbjuda det. Däremot kan jag tänka mig att om du fått en operation från offentliga vården så kommer du troligen inte bli erbjuden en till om du blivit gravid efter den första.

Min fysioterapeutiska vy

Jag har inte genomgått en diastasoperation själv, men jag har gått bredvid många patienter på vägen, både inför och efter en operation. Det är inte en promenad i parken, kan man säga. Återhämtningen och rehabprocessen efter en diastasoperation är ofta lång och kämpig. Jag har svårt att se att de flesta av mina patienter skulle vara beredda att utsätta sig för risken att behöva göra om den resan. Har du oändligt mycket med tid och pengar att lägga på en eventuell re-operation och tillhörande sjukfrånvaro kan det kanske vara ett mycket mer lättvindigt beslut, vad vet jag.

Bli gravid efter diastasoperation?

Mitt råd, från mitt perspektiv, är att du bör vara väldigt säker på att du är färdig med barn innan du genomgår en diastasoperation. Sedan är livet inte lättplanerat alla gånger och graviditeter kan hända ändå. Men så långt du kan planera är min rekommendation att vänta med en operation tills du burit och fött de barn du önskar och planerar.

Vidare läsning på Bakingbabies

Allt du behöver veta om diastaser

Allt du behöver veta om diastaser – kaxig rubrik va? Magmuskeldelningar är också ett sådant område som jag får återkommande frågor kring och ofta uppmaningar om att skriva om. Jag har skrivit spaltmeter om diastaser och har lite svårt att krysta fram nyheter sådär från ingenstans. Men idag tänkte jag ge en liten vägledning om äldre inlägg.

Grunderna

Läsarfrågor om diastaser

Jag har genom året svarat på många frågor om magmuskeldelningar från läsare. Här är några av dem.

Vad gör man åt det?

Så forskningsbaserat det bara är möjligt – här kommer svaren om vad du kan göra åt din diastas!

För nördarna

Allt du behöver veta om diastaser

Jag tror att du med detta inlägg har fått mer att läsa än vad du själv visste att du ville, haha. Återkom gärna om du har frågor du inte tycker att du fått besvarade! Nya frågor är bara roliga!

Tips/Reklam: Ska du genomgå diastaskirurgi finns också Webbkursen “Rehab efter diastasoperation”

Säkra och osäkra övningar

Det här inlägget handlar om säkra och osäkra övningar för magmuskdelningar och framfall.

Skrämselpropaganda som marknadsföring

Någon som jag VERKLIGEN inte gillar är när fysios och andra hälsoaktörer använder skrämselpropaganda som en del av sin marknadsföringsmetod. Du kanske inte har tänkt på det, men det gäller ofta två saker: magmuskeldelningar och framfall. Det benämns som defekter, att det är farligt att göra vissa saker när man har dem och att rätt sorts åtgärder (som hälsoaktören naturligtvis säljer instruktioner till) kan ”heal” och ”fix”.

Nyanser!

Nu menar jag naturligtvis inte att vi alla ska omfamna diastaser och framfall, bara acceptera dem och att det aldrig finns något som är bra eller dåligt att göra när man har något av tillstånden. Det är nyansskillnader.

Det finns ju inga rätt och fel

Jag använder har ibland använt begreppen ”säker” och ”skonsam” när det kommer till träning bäckenbotten, det är främst här på bloggen och det är i första hand för att vägleda och ge mod till att börja ta sig an fysisk aktivitet trots känningar och symtom från bland annat bäckenbotten. Det är för att gjuta mod och hopp i dig som läser, men det betyder inte att allt annat än det jag nämnt är fel eller farligt.  

Svartvitt är enkelt

Det är enkelt med svartvitt, eller hur? Jag tror att det är många som VILL ha en lista med övningar att göra och övningar att undvika, för att våga nosa sig fram. Men! Det är långt mycket viktigare att du är öppensinnad och kritiskt tänkande och tar dig an fysisk aktivitet, träning och övningar med försiktigt mod. Alla kroppar är olika och alla använder sina muskler på något annorlunda sätt. Din bäckenbottenfunktion, dess styrka, din träningsnivå, hur du andas, hur mycket spänning i magen du har, vilken del av menstruationscykeln du är i – allt kommer påverka. Ju mer jag lär mig om hela det här området, desto mindre svartvit blir jag själv i mina svar.

Våga träna!

Du kan träna! Träna annat, träna bäckenbotten och träna magen. Du kommer kunna bli starkare, ha en bättre tajming och få en bättre koordination mellan bäckenbotten och andra muskler. De gränser du upplever idag kan förskjutas framåt, och det du inte klarar av idag behöver inte vara på grund av statiska begränsningar.

Vad är dåligt att göra?

Tyngdlyftning? Situps? Burpees? Bära tunga barn? Det finns inga sådana generella svar. Men det som är riktigt, riktigt dåligt är om du låter dig begränsas i livet. Slutar göra saker du tycker om och vill göra. Du är inte trasig och kommer inte ta sönder saker om du rör dig och använder kroppen. Om du inte vet hur du ska börja behöver du kanske få hjälp av en fysioterapeut.

Men trycket och tyngden då?

Du kommer göra saker även i vardagliga livet som ökar trycket inne i buken och som höjer trycket mot bäckenbotten. Vi kan inte leva våra liv utan belastning. Ibland kan vi använda tekniker för att andas under belastning för att jämna ut buktrycket och påverkan på bäckenbotten. Vissa gånger handlar det om att andas överhuvudtaget när vi gör något tungt, ibland handlar det om att andas i hela bröstkorgen och ibland handlar det om att andas ut precis när vi ska göra det tyngsta momentet. Ibland uppmanar vi därför till ”blow before you go”.

Tension to task

Många individer med bäckenbotten- eller magmuskelproblematik har också en tendens att spänna sig för kung och fosterland. De spänner rumpan, magen, bäckenbotten, insida lår och allt när de ska göra ett tyngre moment. Det är egentligen en helt rimlig reaktion när du tror att dina inre organ ska trilla ur kroppen. Men den där anspänningen blir inte funktionellt hjälpsam! Den ökar istället buktrycket och kan lägga ännu mer tryck mot bäckenbotten. En del av lösningen är att vi ibland ger instruktionen ”tension to task”  – det vill säga att du inte ska spänna dig ett uns mer än du faktiskt behöver.

En delning är ingen defekt

En magmuskeldening är ingen sjukdom, och en delning är inte ett problem om den inte ger upphov till problem. Det är galet att den allmänna uppfattningen ofta är att en delning per se är en defekt, men så är inte fallet. En delning är en naturlig förändring som sker under graviditet och som inte alltid går helt tillbaka. Huruvida en delning blir symtomgivande beror på genetik, stödjevävnadshållfastet, hur dina muskler fungerar, vad du har för krav på kroppen med mera med mera.

Vad är dåligt att göra?

Det finns inga säkra eller osäkra magövningar för diastaser, men det finns behov av individanpassningar. Hur du gör en övning och hur kroppen reagerar på den kommer avgöra om den är bra för dig och hur du kan stegra träningen.  Inga instruktörer eller färdiga program kommer nödvändigtvis passa dig. Samla massor av information, våga testa olika övningar och utmana kroppens gränser. Du kommer inte heller kunna bli jättestark i magen igen utan gå förbi de första, försiktiga magövningarna. På så sätt kan ”rehabprogrammen” bli det som faktiskt håller kvar dig där du är nu – och konserverar dina symtom.

Säkra och osäkra övningar?

Det som är viktigast med det här med säkra och osäkra övningar är att du är kritiskt tänkande och lite modig. Låt ingen annan bestämma din kropps begränsningar, utan våga testa och utmana kroppen!

Vidare läsning på Bakingbabies

Diastaskirurgi

Gästinlägg av Anders Olsson om diastaskirurgi

Jag heter Anders Olsson och är kirurg. Min nisch inom kirurgi är bråck och bukväggsdysfunktioner som till exempel rektusdiastaskirurgi. I mitt blogginlägg berättar jag om de spännande resultat vi såg i en forskningsstudie om operation av rektusdiastas som publicerades i september i år.

Kort om mig:

Efter läkarutbildningen i Uppsala gjorde jag min AT-tjänst och specialistutbildning i kirurgi i Västerås. Därefter jobbade jag 2,5 år på Akademiska sjukhuset i Uppsala med bröst- och endokrinkirurgi, innan jag landade på Södersjukhuset i Stockholm 2011, där jag stannade i åtta år. Jag jobbar nu deltid på Capio Specialistcenter och driver på deltid Stockholm Hernia Center. Jag är även doktorand på Karolinska Institutet och håller på att skriva en avhandling om komplikationer efter ljumskbråckskirurgi.

På Södersjukhuset.

Tillsammans med teamet på akut- och bukväggssektionen på Södersjukhuset byggde vi upp en verksamhet med inriktning på bråckkirurgi, både med öppen kirurgi och med titthålskirurgi. Verksamheten var varierande med både mindre okomplicerade bråck, som till exempel ljumskbråck och navelbråck, och större komplicerade bukväggsrekonstruktioner.

Under denna period såg vi ett ökat inflöde av patienter med rektusdiastas kombinerat med bålinstabilitetssymptom som ryggvärk, bukmuskelsvaghet, svårigheter att utföra diverse fysiska aktiviteter.

Denna problematik var ny för oss och vi uppfattade efterhand att ”rektusdiastasen” endast var en komponent i en större mångfacetterad anatomisk buk/bålförändring som ofta följer efter en graviditet. Rektusdiastasen var dock en anatomisk förändring som relativt enkelt gick att korrigera kirurgiskt, till skillnad från till exempel uttöjda muskler, som sannolikt bättre behandlas med riktad bålträning.

Vi opererade ett antal patienter med rektusdiastas och utvärderade sedan resultatet avseende bålfunktion och nöjdhet ett år efter operationen i en intern kvalitetsuppföljning 2014. Utvärderingen visade att 23 av 24 patienter beskrev en markant och kvarstående funktionsförbättring och var mycket nöjda med resultatet.

Studien

Då det saknades riktlinjer och behandlingsprogram för denna problematik inledde vi ett samarbete med fysioterapienheten på Södersjukhuset med syfte att skapa en metod att mäta och värdera de funktionella symptomen. Metoden vi tog fram innefattar ett antal mätbara fysiska tester samt ett självskattningsformulär, som sammanfattades i ett “funktionellt protokoll”, Abdominal Trunk Function Protocol (ATFP). Därefter designade vi en studie där vi ville utvärdera bålfunktionen före och ett år efter operation av rektusdiastas. I studien utvärderades också hur livskvalité och förekommande urininkontinens påverkades av operationen. De patienter som inkluderades i studien hade initialt bedömts av vår fysioterapeut och ordinerats riktad träning, med avsikt att stärka och stabilisera bålmuskulaturen. De patienter som efter utvärdering bedömdes ha “träningsresistenta bålsymptom” erbjöds operation samt att medverka i studien. Efter operationen ordinerades ett standardiserat rehabiliteringsprogram i form av hemövningar under tre månader samt en stabiliserande gördel. Under perioden januari 2015-mars 2017 opererade vi 60 patienter som sedan följdes upp ett år efter operationen.

Studieresultaten

Under våren 2018 gjordes de sista ett-årsuppföljningarna och alla resultat analyserades under sommaren. Vi hade förväntat oss att se en viss förbättring men blev överraskade av den överväldigande förbättring vi såg avseende både självupplevd funktionsförmåga, monitorerad bål-, ryggstyrka/stabilitet samt livskvalitet.

Ett-årsresultaten visade sammanfattningsvis att den självskattade funktionsförmågan hade ökat med, i snitt, ca 80%, oavsett hur man hade graderat sin funktionsnivå innan operationen. Detta resultat tolkade vi som att en operation kan göra stor nytta oavsett hur nedsatt bålfunktionen är innan operation. Livskvalitén utvärderades med formuläret SF-36. Även i de resultaten såg vi en signifikant förbättring i alla parametrar av livskvalitet.

Här finns studien publicerad.

Självupplevd funktionell förbättring registrerat med DRI-enkäten (Disability Rating Index). De tjocka svarta markeringarna i de horisontella blå staplarna visar medianvärden av procentuell förbättring av tolv olika vardagsaktiviteter ett år efter operation.

Förbättring av bålfunktion ett år efter operationen registrerat med ATFP (Abdominal Trunk Function Protocol). De olika testerna genomfördes med instruktioner och övervakning av en fysioterapeut. Resultaten visade signifikanta förbättringar av uthållighet i ryggmuskeltest samt tre olika bålstabilitetstest.

Ökad livskvalitet efter operationen registrerad med SF-36-enkäten. De blå staplarna visar upplevd livskvalitet innan operation, orange ett år efter operation och röda staplar snittvärden på jämförd normalpopulation i Sverige (kvinnor i samma ålder).

Urininkontinens.

Besvär med urininkontinens utvärderades med två olika enkäter. Ett-årsresultaten visade att de patienter som angett en hög “inkontinens-score” angav mindre besvär med urinläckage efter operation. Vår tolkning av de resultaten var att ju mer inkontinensbesvär man hade innan operation desto mer hjälpte en operation mot urinläckagebesvär.

Minskade urininkontinensbesvär registrerade via enkäten UDI-6. Den heldragna linjen visar att den procentuella minskningen av inkontinensbesvär ökade ju större besvären var innan operationen.

Operationsmetoder.

I studien använde vi tre olika operationsmetoder där själva diastasrekonstruktionen var likadan men där omfattningen av hudresektion varierade. Valet av operationsmetod gjordes i samråd med patienten utifrån anatomiska förhållanden. Syftet var att eliminera eventuella estetiska skäl att delta i studien. De funktionella förbättringar samt livskvalitetökningar vi såg i studien var lika stora oavsett operationsmetod. Detta resultat tolkade vi som att de förekommande kosmetiska förbättringarna var sekundära till de funktionella förbättringarna.

De tre standardiserade operationsmetoderna i studien. Rekonstruktionen av diastasen gjordes standardiserat med sk suturplastik i de olika metoderna men hudsnittet och omfattningen av resektion av överskottshud varierade. Fördelningen av operationsmetod var 32% (19 patienter) med metod A, 52% (31 patienter) med metod B och 17% (10 patienter) med metod C.

Oväntade fynd.

Förekomst av bråck. Man brukar ange förekomsten av navelbråck hos den vuxna befolkningen till ca 2%. I vår studie såg vi en peroperativ förekomst av navelbråck/bråck i medellinjen på 75% varav 13% diagnostiserades först under operationen, vilket var en oväntat hög siffra. Detta tolkar vi som att en rektusdiastas sannolikt ökar risken att drabbas av ett bråck i medellinjen.

En vanlig kommentar vid ett-årskontrollerna var att den postoperativa rehabiliteringen var enformig och tråkig. Flera hade önskat en bättre postoperativ uppföljning. En annan återkommande kommentar var att många beskrev en förbättrad mag-tarmfunktion. Vi tolkar detta som att en operation där man minskar bukvolymen möjligen också kan påverka mag-tarmfunktionen så att passagen genom tarmarna ökar.

Flera hade önskat en bättre postoperativ uppföljning. En annan återkommande kommentar vid ett-årsuppföljningarna var att många beskrev en förbättrad mag-tarmfunktion. Vi tolkar detta som att en operation där man minskar bukvolymen möjligen också kan påverka mag-tarmfunktionen så att passagen genom tarmarna ökar.

Studieavslut.

Efter att studien avslutades 2017 lades hela rektusdiastasverksamheten ner. Sjukhusets resurser behövde prioriteras inom andra områden. I stället för att helt avsluta den verksamhet vi byggt upp så flyttade vi ut från sjukhuset och utvecklade verksamheten vidare i privat regi. Vi har därefter byggt vidare på ett koncept som innefattar Träning, Operation och Rehabilitering.

Vad händer nu?

Studien har redan fått en hel del uppmärksamhet, både nationellt och internationellt, och har presenterats på kongresser i Sverige, Tyskland och Frankrike. Vi har också påbörjat flera spännande samarbeten med andra kliniker och institutioner i Sverige, Kanada och USA. Förhoppningsvis kommer studien kunna användas som ett argument i diskussionen om denna problematik samt vara ett viktigt bidrag till ökad evidens i frågan.

Just nu pågår tre-årsuppföljningen av deltagarna i studien och vi räknar med att ha klara resultat till sommaren 2020. För övrigt kan nämnas att en arbetsgrupp med avsikt att ta fram förslag till nationella riktlinjer för handläggning av patienter med rektusdiastas jobbar på. Vi hoppas kunna bli klara med arbetet i år.

Med detta blogginlägg tar jag julledigt.

En riktigt god jul önskar jag alla!

Träning, magmuskler och bäckenbotten

Gästinlägg av Sabine Vesting.

Hej! Jag heter Sabine Vesting och är fysioterapeut på Närhälsans rehabmottagning Gibraltar i Göteborg. Sedan april 2019 är jag dessutom doktorand på Göteborgs universitet och forskar om bäckenbotten och magmuskulaturen efter graviditeten.

Bäckenbotten och magmuskler

Målet med min avhandling är att öka kunskapen om vad som händer i bäckenbotten och magmuskulaturen efter en graviditet. Hur vi kan undersöka de här musklerna på ett pålitligt och kliniskt relevant sätt och vad ska vi ge för träningsråd efter en graviditet? Vi ska kolla på vilken styrka, funktion, uthållighet och ”delning” kvinnor har 12 veckor efter de har fött barn och vad som händer under första året. Hur hänger styrka/uthållighet i bäckenbotten och delade magmuskler ihop med symptom som urinläckage, tyngdkänsla eller smärta i bäcken och ryggen? Finns det några andra symptom som vi inte har någon aning om? Och hur påverkar fysisk träning alla dessa faktorer?

Träning är bra!

Forskarvärlden är väldigt enig om att fysisk aktivitet och träning är bra för hälsan. På senaste konferensen som jag deltog i lyftes det att fysisk träning förbygger alzheimer, depression, minska klimakteriebesvär och leder till och med till ett bättre sexliv när vi blir äldre. Då vill man ju direkt gå ut och springa en runda!

Bäckenbotten och fysisk träning

Men när vi kommer till ämnet bäckenbotten och fysisk träning är vi inte så eniga längre. Det finns två hypoteser

a) Att fysisk träning är gynnsam och stärker bäckenbotten eller

b) att fysisk träning ger för mycket tryck nedåt och försvagar bäckenbotten.

Ganska motsägande info! Tusentals kvinnor som fött barn som försöker googla sig till svaret.

Träning och magmuskeldelning

Samma gäller för en så kallad magmuskeldelning – ett ökat avstånd mellan magmuskulaturen som beror på att barnet behöver plats i magen för att växa. Under många år var problemet nästan okänt men genom ökad kunskapsspridning via nätet blev det något som man eller snarare kvinnor började prata om. Plötsligt hade alla en magmuskeldelning (och det har verkligen alla eftersom det finns en sena mellan de raka magmusklerna) och ville gärna träffa en fysioterapeut för att kolla upp den.

Ryktet uppstådde att man inte får göra sit ups, plankor etc. för att inte göra delning ännu värre.  Forskarna reagerade och det kom nya studier som visade exakta motsatsen. Att det till och med är bra att göra sit-ups, att delningen skulle gå ihop av just denna förbjudna övning. Det diskuteras hejvilt fram och tillbaka om hur bred och djupd delningen ska vara eller inte ska vara och hur den ska bete sig i rörelse och vila. Forskargrupperna säger ”we agree that we disagree”. Och mitt i allt står massor med kvinnor och försöker googla sig till svaret.

Många frågor och få svar

Det känns som det finns oändligt många frågor inom ämnet. Utmaningen för forskningen är att hitta lämpliga vetenskapliga metoder för att kunna öka kunskap och förhoppningsvist hitta svar på en del av dessa frågor. I min avhandling har vi valt att börja med en observationsstudie. Det vill säga att vi i nuläget undersöker 500 kvinnor som har fött barn och följer de under första året. De får en bäckenbotten- och magmuskelundersökning 3, 6, 9 och 12 månader efter förlossningen. Innan besöket frågar vi i en enkät om hur mycket de tränar, om de har besvär i bäckenbotten, bäcken eller rygg. För att se om det finns även andra faktorer som vi inte har förstått än frågar vi även efter 3 aktiviteter som dem inte kan utföra på grund av att de har fött barn och vad som är anledningen till det.

Hur bedömer man musklerna?

En del av denna studie är också att vi försöka att hitta ett pålitligt sätt att bedöma muskulaturen. Vilka parametrar i styrka, funktion, uthållighet och delning är egentligen kliniskt relevanta och hur mäter vi dem? Fysioterapeuter använder ofta sina fingrar och ögon för att se, känna, bedöma styrka, funktion och rörelsemönster. I nuläget håller vi på att utvärdera om två oberoende fysioterapeuter kan komma på samma bedömning när dem undersöker bäckenbotten och magmuskulaturen.

Slutmålet

Sista steget av min avhandling kommer att vara en randomiserad kontrollerad studie. Vi kommer att starta en interventionsstudie i vilken vi planerar att randomisera tre grupper av kvinnor. Två grupper kommer att tränar enligt ett löpnings- respektive styrketräningsprogram och tredje gruppen kommer vara kontrollgruppen.

Min dröm

Min dröm för framtiden är att alla kvinnor får en fysioterapeutisk undersökning efter graviditeten. Jag hoppas att vi genom min forskning hittar kliniskt relevanta och pålitliga undersökningsmetoder och mer kunskap om effekter av träning så att vi kan ge individuella råd till kvinnorna. Min hypotes är att majoriteten av alla kvinnor kan börja träna ganska tidigt efter en förlossning- helt enkelt när de känner för det. De kommer bli starkare, läker bättre, och kommer att må bättre fysiskt och psykiskt. De kan sluta googla och oroa sig!

Not one size fits all

MEN det gäller inte för alla! Vissa har fått en skada i bäckenbotten, en försvagad bukvägg, en magmuskeldelning eller ett felaktigt aktiveringsmönster. Dessa kvinnor behöver hjälp. De behöver ha ett bra rehabprogram som vid alla andra skador i kroppen också, de behöver individanpassad träning.  Jag vill att vi fysioterapeuter som är experter på muskler blir ansvariga för att göra denna bedömning efter en förlossning. Ansvaret ska inte ligga hos kvinnorna själva och även kvinnorna som inte går helt skadefri ur sin graviditet/förlossning ska kunna sluta googla. De ska kunna lita på att vården tar hand om dem med god kunskap och evidens om vad som är den bäst möjliga behandlingen!

Träning, magmuskler och bäckenbotten

Vill du veta mer om studien?

Här har Bakingbabies skrivit om den tidigare.

Läs mer på bakingbabies

Träning för magmuskler och bäckenbotten

Vad är problemet med magmuskeldelning?

Vad är problemet med magmuskeldelning egentligen?

En fysioterapeutkollega hörde av sig och frågade följande:

Vad finns det för risker med magmuskeldelning postpartum? En del oroar sig för att tarmarna ska ploppa ut i ett bråck, hur rimligt är det och är det ens farligt? Och hur bred magmuskeldelning behöver det vara för att vara förknippat med risker? Vilka indikationer det finns för operation? Hur vid ska delningen vara, hur långt postpartum och vilken typ av besvär? Sen undrar jag också om hur länge efter förlossning man kan förvänta sig att den fortsätter gå ihop. En vän till mig är bara 3 veckor postpartum och hon är orolig, vi var båda överens om att hon behöver ge det mer tid, men hur många månader kan man säga?

Fråga från fysiokollega

Jag ska göra mitt bästa för att svara! Kom ihåg att jag inte gör anspråk på att veta allt, vi kan gärna fortsätta diskutera! 

Vad är en magmuskeldening?

En magmuskeldelning innebär att de raka bukmusklerna (sexpacket) inte ligger tätt an längs med varandra, utan att bindväven som håller dem samman i mittlinjen har blivit utsträckt. Vi pratar oftast om det som ett graviditetsrelaterat besvär, men det kan lika väl uppstå av “vanlig” övervikt eller av andra orsaker som sätter väldigt mycket press på buken inifrån (hosta, tunga lyft etc).

När jag läser runt på bloggar och forum verkar “många” (de är generellt få i relation till alla som är gravida) som har magmuskeldelningar också lida av ryggsmärta och andra besvär. Vetenskapligt sett har inga sådana samband kunnat ses, i alla fall inte vad gäller ländryggssmärta. Det som vi fysioterapeuter tänker kring magmuskeldelningar är att de kan försämra förmågan att stabilisera bålen.

Hållning

En separation av musklerna kan påverka din hållning. Det finns inga perfekta hållningar men det är viktigt att kunna röra sig och hålla sig kvar i en stor variation av positioner. Många hamnar i krumma ihop för att omedvetet dölja magen. Gör inte det, sträck på dig!

spontanåterhämtning

Forskning har visat att vid 6 månader har nästan 40% av alla postgravida kvinnor kvar en viss delning. Jag har sett studier som säger att de första åtta veckorna sker den mesta spontanläkningen, men de flesta verkar också mena något vagt om att kroppen behöver ha på sig lika länge att läka som den faktiskt var gravid. Jag tror inte någon pratar om en “kvarvarande delning” förrän efter ett år har gått. Faktum är att flera studier verkar visa att delningen är som mest några veckor efter förlossningen, så om din vän är tre veckor postpartum så kan hon nog chilla lite!

hur bred en delning ska vara för att det ska vara förknippat med risker?

Detta skulle jag säga att ingen kan svara på. Pratar vi risker för bråck? Ja, säg att 40% av alla gravida har kvarvarande delningar i någon form, alltså vi pratar även om små på 2 cm? 10% av världens vuxna (män och kvinnor) får någon gång bråck, navelbråck verkar utgöra 10-30% av dem. Kan du räkna? Jag orkar inte… Men jag tror vi kan säga att risken är rätt liten.

Hur bred är en bred delning?

Jag träffar ibland kvinnor med riktigt stora delningar, upp emot 10-11 cm. Det är mycket. Jag själv har en delning på typ 1,5 finger, det är nog normalt. Jag har nog aldrig känt på en kvinna som varit gravid som inte haft något alls. Vävnaden mellan magmusklerna blir utsträckt, typ som ett uttänjt tyg. Även när det läker optimalt blir inte mellanrummet som förut. Det finns forskningsmässigt ingen konsensus om vad som är en “sjuklig” delning, men det börjar kanske resoneras om försämrad bålstabilitet vid en delning på ca 5 fingrar. I min kliniska vardag tänker ja mer på upplevelse och symtom än faktiska fingerbredder i mellanrummet, även om jag följer upp dem så. Någon studie har visat att kvinnor som inte fött barn “ska ha” ett mellanrum på mindre än 22 mm i navelhöjd. Jag tänker att det är svårt att mäta – vems fingrar, eller millimetrar från inre kanter eller yttre? Alla studier verkar dessutom göra olika när de mäter.

Vilka indikationer finns för operation?

Officiellt sett inga vad gäller magmuskeldelning. Eftersom det inte går att styrka vetenskapligt att en magmuskeldelning orsakar några besvär får de flesta avslag på sin önskan om en operation. Operationer av magmuskeldelningar sker i Sverige som skönhetsoperationer och bekostas själva i de allra flesta fall. Jag har dock hört (tack och lov) resonemanget att det måste göras en individuell bedömning, och om det finns uppenbara svårigheter att stabilisera bålen kan det nog ändå slinka förbi en och annan operation även inom landstingsvården.

Vad jag hört så kommer aldrig en operation på fråga om det inte är en delning på minst 5 fingrar över naveln, minst ett år efter förlossning och kvinnan ska helt säkert vara klar med att vara gravid.

det här med navelbråck då?

Ett navelbråck uppstår när stödjevävnaden i bukväggen försvagas kring naveln, ofta sker är denna försvagning antingen medfödd eller förvärras under en längre tid. Själva bråcket är när bukinnehåll liksom glider igenom glipan som uppstår i bukväggen och bildar som en utbuktning av naveln. Ett navelbråck kan växa med tiden och det är inte synonymt med magmuskeldelningar. Historiskt sett har det drabbat fler kvinnor än män, vilket ändå troligen betyder att graviditeter är en orsak. Förekomsten ökar också med åldern. Riskfaktorerna för ett navelbråck är övervikt, tunga lyft, långvariga hostor, förstoppning och graviditeter. Förekomsten är också ärftlig.

Navelbråck oftast inget farligt, de flesta är små och ger inga besvär alls. Det är också förhållandevis ovanligt med inklämningsbesvär. I de fall det behövs är en navelbråcksoperation är i de allra flesta fall ett litet dagkirurgiskt ingepp. Vad jag läst mig till så opereras ofta navelbråcken, men magmuskeldelningen korrigeras inte. En del kirurger verkar på senare tid ha börjar argumentera för att risken för ett recidiv då ändå är rätt stor, så jag har sett att det gjorts studier på att göra både och samtidigt. Jag har också träffar patienter som genomgått kirurgi för båda tillstånden vid samma tillfälle.

Navelbråcken ökar?

Det som är intressant är just navelbråck verkar öka i förekomst och är nuförtiden den nästa största gruppen bukväggsbråck efter ljumskbråck. Det verkar också som att det är navelbråck hos män som ökar mest. Tankarna går ju då osökt till ökande övervikt i vårt samhälle som en riskfaktor. Övervikt på magen ger ett tryck på bukvägg och stödjevävnad vilket ökar risken för försvagningar.

Magmuskeldelning

Vad betyder då allt detta?

En kvinna som alldeles nyss har fött barn HAR en magmuskeldelning. Nästan hälften av alla kvinnor har det även efter 6 månader också. De allra flesta får inga som helst besvär. Att gå och oroa sig för ett navelbråck är inte lönt  – drabbas man så drabbas man. Förmodligen hade det kanske ändå hänt ändå på grund av ärftlighet som största påverkansfaktor, utöver bukfetma som övrig riskfaktor.

Vad är problemet med magmuskeldelning?

En magmuskeldelning är ett problem när den ger symtom och problem, men inte annars. Det är inte nödvändigtvis något fel på kroppen bara för att det finns ett mellanrum mellan magmusklerna. Har du symtom från rygg och mage kan du i första hand träna upp bålmusklerna för att se om träning hjälper dig att bli starkare och stabilare, och därigenom symtomlindrad. Har du besvär som inte går över med rehab bör du uppsöka läkare för bedömning.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Smärta från magmuskeldelning under graviditet

Kan en diastas göra ont under en graviditet? En läsare skriver och berättar att hon får ont kring magens mittlinje när magen tynger neråt när hon står och går, och speciellt om hon gör en häftigare rörelse eller lyfter något. Hon önskar råd och tips.D

Det finns fler orsaker till ont i magen under en graviditet

Har du ont behöver du i första hand prata med din barnmorska om det. Ett resonemang så här från mig kan inte ersätta råd från en vårdgivare IRL. En vanlig orsak till smärta i magen under graviditet är växtvärk och smärtor från ligament runt omkring livmodern. Nu sitter inte dessa direkt i magens mittlinje, men jag vill ändå nämna det. Utan att jag har undersökt dig kommer jag därför utgå ifrån att det är din diastas du känner av.

Vi vet inte om magmuskeldelningar går att förebygga

Så gott som hundra procent av alla gravida får en separation av magmusklerna under graviditeten. Detta är normalt och inget sjukligt i sig. En delning är inte ett symtom eller en defekt. En delning är ett besvär när den ger besvär, annars är det bara en följd av kroppens förändring under graviditeten.

Nu du som frågeställare en redan befintlig delning som ger besvär. Du kommer hitta otaliga metoder och “jag har hittat det rätta sättet”-personer om du googlar på diastasbehandling under och efter graviditet. Jag säger inte att de inte funkar – jag säger bara att vi inte har vetenskapen med oss för de flesta behandlingsmetoder.

Smärtor från diastas under graviditet

Det finns fall där individer får smärta/obehag av en magmuskeldelning under graviditet. Dock finns det många olika saker som kan ge obehag i liknande område. En del får ont strax under revbensbågen då livmodern och bebis börjar trycka mot revbenen. Andra får brännande smärtor i huden när den sträcks ut. Det finns också smärtor från ligament inne i magen som kan ge besvär.

Utsträckningen av mittlinjens stödjevävnad kan ge en stretchliknande värk, och den ändrade mekaniken kring bålmusklerna kan också ge sig till känna i form av hugg/drag. Detta behöver inte vara tecken på något farligt eller dåligt.

Saker att undvika för att minska besvär

  • Plöstliga lyft och vridningar i kombination. Gå hellre några steg runt än att svinga hela överkroppen.
  • Rörelser och övningar som innebär krafiga bakåtböjningar där magmusklerna sträckas ut.
  • Om möjligt: hastiga och plötsliga rörelser med överkroppen utan att muskelaktiveringen hinner med

Mina råd:

Träna bålen.

Träna alla lager av bukmuskler och i alla riktningar, men kontrollerat och säkert. Undvik övningar som ger smärta, obehag eller en kraftig åsbildning. En grundövning är denna: Halvligg i soffan, lägg händerna på nedre delen av magen. Ta ett djupt andetag in och spänn magen på utandning, utan att dra in magen kraftigt samtidigt. Håll kvar spänningen medan du tar ett djupt andetag in, med främst fokus på att låta bröstkorgen expandera. Ta ytterligare att andetag in med kvarvarande spänning i magen. Släpp sedan spänningen och börja om, upprepa 5 gånger, i tre omgångar.

Tänk på din hållning.

Den typiska gravidhållningen innebär att du för tyngpunkten bakåt, för att justera för magens vikt framåt. Detta ger ofta en rad bieffekter – du lägger vikten på hälarna, låser och kanske översträcker knäna, får en överdriven svank och en ökning av bröstryggens rundning. Börja med att satsa på att få mer att kroppsvikten framåt, ha mjuka knän och en kontroll över svanken samt en stolt hållning.

Lyft rätt.

Lyft med benen, inte ryggen. Aktivera bålmusklerna innan alla lyft och alla tyngre träningsövningar. Se till att aktivera bäckenbotten tillsammans med övriga core-muskler. Håll inte andas när du yfter/tränar och se till att ta det tyngsta momentet på utandning. Aktiveringen av bålmusklerna syftar till att stabilisera mittlinjen och på så sätt minska smärtan av hugg/drag.

Ytterligare tips:

Håll en kudde eller armarna tryckta mot magen när du ska hosta. Detta kan du fortsätta med även efter graviditeten så länge du behöver, speciellt efter kejsarsnitt.

När du ska ta dig upp ur sängen, rulla först över på ena sidan och ta hjälp av armarna att komma upp i sittande.

Blir magen väldigt stor och tung, och du upplever att dina muskler absolut inte räcker till för att hålla dig i en god hållning kan jag tänka att det är okej att ha någon slags mag-stöd i form av gördel, stödjande trosor, stödjande top eller tejp. Det kommer inte göra något mirakelför din delning, men det kan lätta symtomen. Detta är något jag rekommenderar för kortare stunder då du vet att du kommer anstränga dig mer, eller då du vill minska risken för hugg/drag. Övrig tid behöver dina egna muskler få jobba!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Efter framfalls- och bukmuskeloperationer

Jag har opererats för rectocele två gånger. 10 månader efter min första operation gick det tillbaka. Nu är jag opererad igen för samma framfall och känner mig bättre, men är jätteorolig. Räcker det att forsätta bäckenbottenträna? Jag har också gjort en bukoperation pga delade magmuskler men har fortfarande vissa besvär. Kombinationen av allt detta gör att jag inte vet hur jag ska gå vidare. Borde jag träffa en fysioterapeut? Jag har inte fått någon rehab efter någon av operationerna och jag känner mig minst sagt utelämnad.

Läsarfråga

Efter framfalls- och bukmuskeloperationer

Jag anser att det är ett enormt bristfälligt omhändertagande av kvinnor efter operationer som rör bäckenbotten och magar. Efter nästan vilken annan operation som helst som rör muskler kommer en fysioterapeut kopplas in per automatik, eller patienten får i alla fall en tydlig uppmaning om att själva ta kontakt med en sådan inom öppenvården. Efter gynekologiska operationer och diastasoperationer från kvinnor i regel information om “att inte träna” ett visst antal veckor, och sedan är det slut på rekommendationerna. De här är helt galet.

Så till att börja med

Klart du ska träffa en fysioterapeut. Du behöver få hjälp att träna upp dina bukmuskler på ett sätt så att du känner dig trygg och kan kräva kroppen på framsteg. När du har opererat bäckenbotten och sedan dessutom fått göra om operationen anser jag att det låter nästan ännu mer prioriterat att träna upp bäckenbotten specifikt. Om du tränar med en app som inte har gett önskvärt resultat behöver då få en vägledning till hur exakt du ska göra. (Frågeställaren nämner en app i originalkommentaren). 

Liten vägledning vad gäller fysioterapeuter:

  1. I princip varenda fysioterapeut kan hjälpa dig med ett guidat träningsprogram för magen/bål, det är bara att söka på närmsta rehabmottagning
  2. Alla fysioterapeuter kan inte bäckenbotten, men du kan be om hjälp att hitta någon som kan. Ring runt till närmaste rehabmottagning och fråga om råd!

Lite tips på annan läsning här på Bakingbabies

Du ska inte behöva känna dig utelämnad

Det kan vara en väg till att hitta rätt person/fysioterapeut som kan vägleda dig vidare, men du ska inte behöva vara rädd för att träna och röra på dig. Bestäm dig för att vara krånglig patient tills du får bra hjälp! Stå på dig och lycka till!

Orsaker till besvären?

Det här hör inte till frågan egentligen, men jag vill nämna det för det kan ändå vara relevant. Finns det en gemensam nämnare för dina besvär, utöver graviditeter och förlossningar? Har du någon överrörlighetsproblematik, eller så? Kan du har en levatorskada efter förlossning? Återfall av framfall efter operationer kan också höra ihop med missade eller kvarvarande muskelskador (levator ani eller i muskler i mellangården). Har den som opererat dig sagt något om läget i bäckenbotten generellt? Att veta mer kan ju vara sådant som också ger tydligare svar på hur du ska hantera kroppen nu.

Här finns eventuellt lite vidare läsning:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Hjälp för magmuskeldelning

Jag fick mitt andra barn för två år sedan och upplever att mina magmuskler är delade. De gick nog aldrig ihop då och jag har nu börjart få besvär av det. Jag känner som en ärtstor knöl som buktar ut över naveln och varje eftermiddag är jag helt slut i magmusklerna eftersom jag inte orkar gå runt och hålla in dem längre. Släpper jag på magmusklerna ser jag ut att vara gravid i femte månaden. Var hittar jag hjälp? Jag är rädd att inte bli tagen på allvar då det inte är livshotande och ett “kvinnoproblem”, men det förstör ju mitt liv.

Läsarfråga

Hjälp för magmuskeldelning

Till att börja med vill jag tipsa om två saker:

  • den serie om magmuskeldelnignar jag skrev förra sommaren. Den hittar du här: En ny serie om magmuskeldelningar. Jag gjorde en omfattande läsning av forskning runt omkring magmuskeldelningar inför den serien. Jag tror att den har hjälpt många i hur de kan tänka kring sin delning och rehab för densamma.
  • Diastasupproret på instagram. Det finns en otrolig styrka i att vara fler, att tipsa varandra och att ta stöd i kampen för rätt vård.

Det handlar inte om storleken

Förr pratades det oändligt mycket om centimentrar och fingersbredder hit och dit när det pratades om magmuskeldelningar. Med de senaste årens forskning vet vi nu att det inte handlar i stort om storleken på delningen. Istället avgörs om en individ har problem eller inte av kvaliteten på muskelfunktionen runt omkring. Och om stödjevävnadsfaktorer som går att påverka mer eller mindre.

Om en person har besvär av en magmuskeldelning avgörs av hur hon kan rekrytera och använda bålmusklerna tillsammans för att få en stabil bål. Huruvida personen kan få en bra kraftöverföring mellan bål, ben och armar. Därför rekommenderar jag generellt inte gördlar eller andra “hjälpmedel” utan anser att det är viktigast att i första hand träna upp funktionen i hela bålen. Med detta sagt, kan jag också erkänna att jag ibland tipsar mina patienter om att ha någon lättare gördel eller stödtrosa att använda då de har en mer fysiskt ansträngande dag och det vet att muskelfunktionen/uthålligheten/styrkan inte riktigt motsvarar den nivån av ansträngning de kommer behöva utsättas för.

Släpp ut magen?

Jag VET att det inte är kul att se ut som att man är gravid fast man inte är det. Jag vet också att du kan behöva den där extra stabiliteten. Men. Att ständigt gå omkring och krampaktigt spänna magen är inte rätt väg att gå. Du kommer få ont av bara det. Och det kan också hindra både blodflöde och eventuell återhämtning. Om du inte kan släppa ut magen utan att må dåligt, fysiskt eller psykiskt, då är det kanske också ett skäl för att ha en gördel då och då.

Vad behöver jag för hjälp?

Du behöver få hjälp av en fysioterapeut som kan undersöka och bedöma dina besvär och hitta en väg att träna upp dig och din bålmuskelfunktion. Det handlar alltså inte enbart om magmusklerna. Det kommer även handla om rygg, bäckenbotten och koordination med både andning och rörelser i armar och ben. Det är otroligt ledsamt och frustrerande att vården fortfarande inte är så inlyssnande för kvinnors besvär att det inte går att med lätthet säga “Sök vård så kommer du få hjälp”. Men jag skulle tro att du kan gå till närmaste rehabmottagning och be om hjälp att träna upp din bålstabilitet.

När behövs kirurgisk hjälp?

Jag brukar “ge upp” om enbart träning som åtgärd för en magmuskeldelning när vi tränat under en längre period, och där bålstabiliteten fortsätter att vara nedsatt trots optimal muskelaktivering. Alltså när stabilitetsnedsättningen faktiskt inte handlar om nedsatt muskelfunktion, utan om stödjevävnaden i mittlinjen. Den är nämligen inte träningsbar.

Navelbråck

Navelbråck är utbuktning eller knöl i närheten av naveln samt som ibland ger symtom som smärta eller obehag. Man kan ha navelbråck och vara helt symtomfri. Du kan också ha ett bråck i stödjevävnaden i magens mittlinje, där inte navenln är. Du kan själv ana om det är ett bråck du har om det putar mer när du står upp, och försvinner när du ligger ner och trycker in det. Små bråck är sällan besvärsgivande eller farliga. Ofta får man väga fördelarna mot riskerna när det kommer till att operera själva bråcket.

Navelbråcksoperationer kan ge långvarig värk och därför opererar man inte i “onödan”. En komplikation till navelbråck är när bråcket blir inklämt. Då fastnar bråcksäcksinnehållet i försvagningen i bukväggen och kan ge tarmvred. Detta gör rejält ont  och då går naveln heller inte att trycka tillbaka. Det är sällsynt men om du upplever detta skall du söka sjukvård akut.  Vid frågor om navelbråck för du boka en tid hos din vårdcentral i första hand.

Ibland blir det tal om att kirurgiskt laga magmuskeldelningen vid en bråckoperation. I vissa regioner är det den enda chansen du har att få en muskeloperation – att du också har ett rejält bråck.

 Min mage ser ut som att jag är gravid i femte månaden!

Det är en vanlig missuppfattning att det alltid behöver vara något fel när magen kvällstid ser ut som om du vore gravid i femte månaden. Missförstå mig inte nu, jag förminskar inte ditt problem.

Det är så knäppt…

att vi alla tror att vi har en mage som

  1. ser lika dan ut hela dygnet.
  2. ser lika dan ut hela menstruationscykeln.
  3. inte får förändras efter graviditeter.

Magen är större på kvällen. De flesta av oss bajsar på morgonen strax efter frukost, och det betyder att tarmarna har som mest innehåll kvälls/nattetid. Innan mens och under ägglossning är de flesta också svullna om magen. Huden och alla vävnader som varit utsträckta under en graviditet går aldrig helt tillbaks, och för kroppen är det nya, slappa, också ett normaltillstånd.

Du kan kanske minska delningen och stärka upp buk/bålmusklerna med träning. Du kan jobba på din hållning och få en förbättrad funktion. Men när du slappnar av i dina muskler kommer huden och allt annat som är lite slappare än innan graviditeten “hänga ut sig”. Det är tyngdlagens fel. Att ha en putmage är inte ett symtom, det är normalt. En magmuskeldelning är däremot ett problem när det som hos frågeställaren skapar en svag, instabil bål med ryggvärk och andra bieffekter.

Det dåliga med att suga in magen

Jag förstår precis frågeställarens tanke bakom att gå och suga in magen, men i detta fall kan det bli totalt kontraproduktivt för att komma till bukt med magmusklerna. När vi suger in magen går vi omkring med en generell halvanspänning av bukmusklerna. Detta insugande skapar ett tryck mot bäckenbotten, en låst andning och uttröttade muskler. Vi blir aldrig starkare i magmusklerna av att gå omkring och suga in dem hela dagarna.

Med avslappnade bukmuskler får de flesta en mage som inte är “instagramvänlig”. När vi drar in magen får vi en mer timglasliknande siluett, men inte bättre funktion. Musklerna jobbar dessutom lite halvmycket hela tiden. De får inte chans att ta energin till det som de behöver – att stabilisera dig inför lyft och rörelse. Det optimala är att vara nästan helt avslappnad i alla muskler när du inte aktivt använder dem. För att sedan skapa stor kraftutveckling när du ska lyfta, bära, springa, träna eller göra något annat fysiskt ansträngande. Musklerna behöver också få vila ordentligt mellan varven för att ens kunna tillgodogöra sig träning. Att gå omkring och hålla in magen hela dagarna kan alltså motverka effekten av ett rehabprogram för bålmusklerna.

Muskelaktivering

Att suga in magen är inte detsamma som att adekvat aktivera bukmusklerna! Här har jag försökt göra en illustration. Den blå linjen är när musklerna är avslappnade, och då är din mage mjuk och faller ut med tyngdlagen. Den röda linjen är när du aktivt anspänner magen för att den behöver bidra med stabilitet när du ska lyfta, bära etc. Den gröna linjen är en halvanspänning, som ibland kan vara adekvat men inte hela tiden, alltid. Precis som det är dåligt att gå med en halvspänd bäckenbotten hela tiden, eller för all del höjda axlar, så är det inte optimalt att gå omkring och hålla in magen. Musklerna tröttas ut och kan heller inte utveckla optimal kraft när det väl gäller. De tröttas också ut så att de eventuellt inte svarar på träningen på det sätt som vi önskar.

Vad gäller att söka och få rätt hjälp

Jag hamnar ofta i råden “att vara en besvärlig patient” och att leta tills man hittar en vårdgivare som ger ett bra bemötande och vettiga råd och erbjuder behandling. Börja hos fysioterapeut och leta tills du hittar någon som du känner att ser/förstår dig och dina besvär. Fysioterapeuten kan sedan vägleda dig vidare till annan vårdkontakt om det skulle behövas!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Kan en magmuskeldelning försämras?

Jag fick barn för ett år sen och fick hjälp att kontrollera mina magmuskler efteråt. Det var bara någon centimeter. Det här kanske låter konstigt, men nu har jag ju både blivit smalare och rätt vältränad och då ser jag delningen tydligare. Jag blir osäker på om den kan ha blivit större eller om jag bara har tydligare magmuskler och mindre fett. Kan delningen ha blivit större om den var okej förut?

Läsarfråga

Kan en magmuskeldelning försämras?

Det här blir ett inlägg med en massa olika spekulationer. Du som läsare och frågeställare får själv fundera över vilken del av svaret som passar bäst. Här är mina tankar och lite olika tänkbara scenarion:

Du hade en djupare delning förut

På sista raden ser du ett exempel på en delning som ser lite bredare ut, men linea alba lite tjockare. Detta kan hända när din kropp anpassar sig förhållandevis bra till en delning – du klarar att hålla emot tryck, stabiliteten i mittlinjen är god – även om delningen finns kvar och kanske är något bredare än i början. Det betyder faktiskt inte att det blir sämre – utan faktiskt bättre! Mer i ett inlägg här.

Kroppen är mer återhämtad och man ser delningen tydligare

Det här är ganska vanligt förekommande. Till och med jag som känner på människors magar nästan varje dag upplever ibland att det är svårt att känna delningen hos vissa väldigt nyförlösta. Ibland handlar det om mycket överliggande vävnad, men ibland också om att muskelbukarnas kanter är så tunna att de är svåra att skilja från andra strukurer i omgivningen. En förklaring till att du upplever delningen som större är alltså att du helt enkelt får en bättre uppfattning nu.

Du har fått ett navelbråck

Någon gång har jag plötsligt märkt att rehabprocessen helt plötsligt stannat upp hos en patient med magmuskeldelning. Ett exempel är en tvillingmamma lyfte och bar och kånkade och hade en otroligt fysiskt tung vardag. Från en gång till en annan märkte vi att magmuskeldelnignen liksom puttades isär av ett navelbråck. Hon fick gå till läkaren och bli undersökt, och små småningom opererades bråcket och vi kunde fortsätta med magmuskelrehaben. (Hennes delning bedömdes inte behöva åtgärdas kirurgiskt).

Muskelmassa är en färskvara

Du skriver att du är mer vältränad nu än innan, så det här är mest ett generellt påstående. Muskelmassan i de muskler som optimerar bålstabiliteten och den aktiva tillstängningen av en delning är en färskvara. Den måste hos de allra flesta underhållas med bålträning regelbundet, hela tiden. Säg att du började träna bålmusklerna strukturerat och regelbundet med tapade disciplinen lite med tiden. Då kan du med tiden tappa lite av musklernas tillstängande funktion. Den är alltid träningsbar, så det är inte kört bara för att det blir så. Men det kan vara bra att känna till. Den muskelfunktion du uppnår med träning är inget steady state, du måste regelbundet jobba med samma muskler för att hålla dig kvar på samma nivå.

Du tränar med ett okontrollerat buktryck

Bildgoogla “body builder diastasis recti” så kommer du få se ett oändligt antal bilder med supermuskliga personer, men med rejäla magmuskelseparationer. Sen kanske det inte betyder något alls för dessa personer? Jag tror alltså inte att en delning alltid är ett problem. En delning är ett problem när den GER problem. Jag tänker att en del är genetiskt betingat men en del kan också ha tränat sig till detta. När du tränar och vill ta hänsyn till din delning kan du gärna ha kontroll över buktrycket som uppstår. Om musklerna i din bål inte kan hålla emot för tryckökningen kan det hända att du får den typiska “ås-bildningen” över magen om du har en magmuskeldelning. Undvik kanske detta.

Detta är mina olika förklaringsmodeller till frågeställarens undran. Har du någon ytterligare tanke? Berätta!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Integritets Preferens
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.