Träffa fysioterapeut efter sfinkterruptur

mother using phone while breastfeeding her child

”Jag födde vår son för 7 veckor sedan och då han blev tagen med sugklocka så fick jag en sfinkterruptur. Tyckte jag fick dålig information från vården så när jag googlade på sfinkterruptur så hamnade som hos er. Jag ska träffa en fysioterapeut på tisdag och tänkte be dig om hjälp med frågor att ställa/hjälp att kräva vid detta besök”

Läsarfråga

Vad gör man på återbesöket efter en sfinkterruptur?

För det första: Grattis till sonen!

Jag beklagar från djupet av mitt hjärta att du drabbats av en sfinkterruptur. Det är en otroligt konstig krock i kroppen att drabbas av en akut skada och samtidigt vara nybliven och kanske nyförälskad spädbarnsförälder. Jag vet hur otroligt vilsen och ledsen man kan vara efter att ha drabbats. Samtidigt glad. Och chockad. Allt på en och samma gång.

Patientinformation

Klicka på länken till Bäckenbottenutbildning.se för att komma till en riktigt bra informationsfolder om förlossningsskador. Den här informationen är den du borde ha fått på sjukhuset. Om du inte fick den eller ens i närheten av motsvarande information kan du, om du orkar, skriva till chefen på den förlossningskliniken och be dem förbättra sina rutiner. Bra information är grunden för allt.

Vårdens riktlinjer

Vad gäller uppföljning från vården kan du kräva och förvänta dig att de du möter tar ditt behov av uppföljning på allvar. När det gäller efterkontrollen finns rekommendationer på vad besöken kan ta upp här:

Undersökning hos barnmorska

De fysioterapeutiska riktlinjerna

På en del sjukhus är det fysioterapeuten som du kommer träffa först för uppföljning av din skada. På andra sjukhus kommer du träffa uroterapeut eller någon annan profession. Oavsett vem du träffar ska du kräva att det finns ett team-tänk kring dina besvär. All uppföljning och behandling ska utgå från din berättelse om hur du själv uppfattar din hälsa. Det är därför viktigt att du själv försöker sätta ord på hur då mår och hur din kropp fungerar.

Berätta om du:

  • har besvär med att hålla kiss när du skrattar, hostar och nyser
  • läcker fisar eller avföring
  • får fläckar av avföring i trosorna
  • har jobbig tyngdkänsla
  • har för kort tid mellan bajsnödighetssignal och faktiskt behov av att bajsa
  • är mycket orolig och nedstämd i relation till vad som hänt

Det kan vara svårt att berätta om besvär, helt enkelt för att du ännu inte utsatt dig för situationer där besvären framkommer. En del symtom kanske du först kommer uppleva då du börjar träna tyngre eller återgår till arbete. Om du är orolig för att symtom kan komma senare, be i så fall om en möjlighet till kontakt vid senare behov.

Fråga om:

Alla dessa frågor är inte fysioterapeutens område, men du kan ha denna lista att gå efter.

  • Hur ser stygnen ut? Behöver det tas bort trådar? Ser det ut att läka på bra?
  • Blöder det längre än avslaget verkar vara? Det kan vara granulom som uppstått efter operationen och de kan behöva behandlas.
  • Be om en muskelfunktionsbedömning för bäckenbotten.
  • Finns det risk för att behöva göra en om-operation, och när görs i så fall den bedömningen?
  • Har du behov av att prata med en kurator angående förlossningen? Se i så fall till att få en sådan tid inbokad via gyn!
  • Behöver du få ett löfte om uppföljande besök hos fysioterapeut? Läkare? Se till att gå därifrån med en sådan tid inbokad!
  • Behöver du få prata om förlossningssätt vid en eventuellt kommande graviditet med någon?

Det är alltså egentligen bara ett fåtal av dessa frågor som fysioterapeuten kan svara på, men hen har definitivt erfarenhet att se när en kollega med annan yrkeskompetens behöver bemöta de andra frågorna.

Undersökning

Fysioterapeuter undersöker bäckenbotten med fingrarna. Du kommer få ligga på en brits, avklädd på nederkroppen och fysioterapeuter kommer känna hur dina muskler funkar. Det är bra om du blir undersökt både vaginalt och analt. Det är också viktigt att undersöka även med ett finger i vagina och ett i rumpan, så att man kan bedöma avståndet mellan slidan och tarmen. Det brukar inte göra ont, men är såklart kanske inte heller helt trevligt. Berätta för fysioterapeuten om det inte känns okej, undersökningen ska anpassas efter dig.

Bäckenbottenträning

Sedan kommer fysioterapeuten ge dig ett bäckenbottenträningsprogram utifrån sin bedömning av din knipförmåga och helst också råd vidare.
Fråga vidare om detta – Hur länge ska du göra detta? När ska du stregra övningarna? När vet du att du vågar börja träna annat (gym, löpning etc)? Kan du får en uppföljning?

Träffa fysioterapeut efter sfinkerruptur

Här är några tips, råd och tankar om vad som kommer hända på uppföljningen hos fysioterapeut. Stort lycka till med rehab och återhämtning!

Lycka till! 

Mer om samma tema på BakingBabies:

Tips! Webbkursen som heter Träning efter vaginal förlossning är anpassad också för dig som har fått en större förlossningsbristning. Om du vill ha vägledning till att börja med varsam träning kan jag verkligen rekommendera den!

Magmuskler, hållning och löpning

Hur hänger magmuskler, hållning och löpning ihop egentligen? Och hur påverkar graviditeter?

MarathonMia

Magmuskler, hållning och löpning (efter graviditet).

Kroppen genomgår en hel del förändringar under en graviditet. Det självklara som händer är att livmodern och fostret ökar i storlek och vikt. Som en följd av detta förskjuts kroppens tyngdpunkt framåt och bäckenet tippas framåt. Den gravida kvinnan får därmed ofta en ökad svank. Hormonerna progesteron och relaxin inverkar också på kroppen och mjukar upp bindväv och leder. De raka bukmusklernas blir utsträckta och den växande magen sträcker isär magmusklerna. Normalt sett går muskelbukarna på vardera sida av linea alba, ett senstråk som löper från bröstbenets nedre spets till pubisbenet. Hos gravida sker delningen av raka bukmuskeln då den växande livmodern sträcker ut de ovanliggande magmusklerna. Man kan också anta att alla magmuskler går igenom någonslags utdragning och ändrar form lite grann under en graviditet.

Kejsarsnitt

Kejsarsnitt Wilfred

Under planerade kejsarsnitt sker en varsam delning av den raka bukmuskeln. Man kommer hålla dessa två delar separerade av instrument under den tid ingreppet pågår. Därför kan delar av den raka bukmuskeln få både blödningar och övergående problem med blödtillförseln och nervförsörjningen en tid efter kejsarsnittet. Detta kan ske även om snittet gjordes korrekt och enligt konstens alla regler. Under urakuta snitt kan varsamheten i ingreppen gå i andra hand. Men så fort barnet väl är ute har man också god tid att göra en noggrann suturering av snittytorna och vad jag förstår så läker de flesta väl.

Mer om magmuskeldelningar hittar du bland annat i en serie som finns här.

Graviditeten påverkar

Graviditeten som sådan, hormonpåverkan, att musklerna blir utdragna och separererade och kvinnans förändrade hållning  kan alla vara faktorer som gör det svårt för kvinnan att hitta och aktivera sina djupa magmuskler och bäckenbottenmuskler efter förlossningen. Lägg då till det antal månader som du inte har tränat bålmusklerna som du kanske brukar. Slutsatsen blir rejält påverkade bålmuskler med nedsatt styrka, uthållighet och till viss med del kvarvarande förändrat utseende och funktion.

Löpningen

Löpning är en aktivitet som inkluderar hela kroppen. Självklart är det benmusklerna och det kardiovaskulära systemet som arbetar allra mest. Även armarnas muskler arbetar med i armpendlingen som sker. Bålmusklerna arbetar dels statiskt då hållningen under löpning genast blir något framåtfälld i höften. Det sker också en rotation av hela bålen kring ryggraden (denna rotationsrörelse förstärks av armpendlingen). Det är bålmusklernas jobb att stabiliserar upp i det läget.

Bukmusklerna arbetar för att du som löpare ska bibehålla en god hållning. Hållningen behövs för att kunna producera kraft och spänst i löpsteget. Om man jämför löpning med gång är det en stor skillnad (utöver benens rörelser och hastigheten) i kravet som ställs på bålmusklerna. Det är en större balansakt i att hålla en framåtböjd överkropp i en god position och att hålla en roterande bål stadig men ändå rörlig.

Sett i ljuset av detta är det verkligen ingenting konstigt att man får en känsla av nedsatt uthållighet i magmusklerna under löpning när man återupptar träningen efter en graviditet.

Hållningens betydelse vid löpning

När du springer är en god hållning viktig för att kunna alstra kraft i löpsteget. Är du uthållig i stabiliserande muskler får man även en god ”löpekonomi” och behöver inte slösa energi och kraft på att stabilisera kroppen utan kan fokusera på att föra kroppen framåt. Den mest generella hållningsförändringen som sker vid en graviditet är att kvinnan får en ökad svank till följd av en tippning av bäckenet framåt. Tippningen av bäckenet gör att rumpmusklerna blir översträckta, lätt uttröttade och ibland även överansträngda.

Behöver jag göra något annorlunda?

Enligt viss löpskolningsteknik kan man jobba med detta genom att sätta händerna på rumpan när man springer och skjuta höften litegrann framåt. Detta för att se om du kan få en mer neutral hållning och minskad svank. Ofta anser jag att om du inte mår bra av att springa så som kroppen är, så ska du kanske hellre ska avvakta lite. Se till att kroppen är tillräckligt stark och tålig för det den ska utsättas för. Lyckas du hålla en god hållning när du springer som postgravid kvinna, kan det också vara en anledning till att du känner sig rätt mör i magmusklerna efteråt. De har jobbat hårt!

Magmuskler, hållning och löpning

De muskler som aktivt arbetar för att tippa bäckenet bakåt är raka bukmuskeln, transversus abdominis, obliquerna, rumpmusklerna och musklerna på baksida lår (hamstrings). Det kan vara smart av en postgravid kvinna att träna just dessa muskler för att återställa den muskulära balansen efter graviditeten. Utöver bålträning kan man då  lägga lite extra krut på rumpa och baksida lår.

Egna erfarenheter?

Berätta gärna!

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Att ha sex efter förlossningen

Många kvinnor jag träffar känner otroligt blandade känslor inför sex efter graviditet och förlossning, och frågan är laddad och ibland även kravfylld. Att få en ändrad familjesammansättning kan göra att behovet av ”sammankittning” av föräldrarna är extra viktigt, och där har sex en naturlig del. Samtidigt kan det vara oändligt svårt att komma tillbaks på det sexuella planet. Jag tänker därför ta er med på ett resonemang om varför.

Sexualitet i tre områden

  • Identitet – vem jag är, hur jag känner mig, vad som triggar igång mig etc.
  • Funktion – hur min kropp reagerar på sexuellt stimuli, hur kroppen medvetet och omedvetet förbereder sig inför, eller skyddar sig emot, samlag.
  • Relation – sexualitet i förhållande till en partner, om relationen är bra eller dålig i stort kan påverka mitt förhållande till sex inom samma relation.

Allt det här är såklart varierande under livet och dessutom starkt påverkat av stora livshändelser som nya relationer, graviditeter, barnafödslar med mera.

Var ligger problemet?

  • Biologiska besvär – hormonell inverkan som vid graviditet, menopaus, under amning och vid sköldkörtelpåverkan etc. Blodbrist, depression, sjukdomar, läkemedel, smärta, urinvägsinfektioner, åldrande – det finns en stor mängd saker som kan inverka på kroppens förmåga till normal sexualitet
  • Psykologiska aspekter – Svägningar i humör och mående, övergrepp, självförtroende, trauma, identitetskris, smärta, förändrad kroppsfuppfattning, depression
  • Relationsproblem –  Konflikter, sexuell dysfunktion hos partner, missförstånd, brist på kommunikation, ekonomiska besvär

Sex efter förlossningen

Att vara nybliven förälder kan påverka sexualiteten på alla nivåer tänker jag. Graviditet och förlossningar innebär stora förändringar för en identiteten. Tidigare har du kanske bara sett dig som yrkesperson och partner, efter att ett barn kommit till världen ska du också hitta din identitet som mamma. Kroppen kan ha förändrats och det kan överhuvudtaget vara svårt att känna igen sin kropp, och det som tidigare varit sexuellt förknippat är kanske nu dominerat  av barnet – bröst av eventuell amning och vagina efter eventuell vaginal förlossning. Jag har skrivit mer om detta här och här.

Förlossningsskador och ”belastningsskador”

Förlossningsskador och ”belastningsskador” från graviditeten kan ha skapat negativ inverkan på den sexuella funktionen. Nerver kan vara stukade, muskler skadade. Det kan finna sårläkning, ärrvävnad och smärta. Bäckenbottens spänningsgrad, styrka och uthållighet är av stor vikt när det kommer till kvinnlig sexualitet och bäckenbottenmusklerna spelar en roll i både när det gäller att bli upphetsad, nå orgasm och att tåla/gilla penetration. En nedsatt funktion hos bäckenbotten kan indirekt påverka möjligheten för dig att bli upphetsad och negativa kopplingar så som smärta, skav och minskad sexuell  känslighet kan påverka dig så att du stort upplever mindre lust och mindre tillfredsställelse, mer om detta här.

Relationen påverkas

Sömbrist, stress, omvälvningar i livet kan ju göra att sex känns som allt annat är prioriterat. Jag brukar fråga mina patienter, ifall de inte har sex – är det på grund av kroppen eller livet? Många svarar ”livet”.

Vad kan jag göra sex efter förlossningen är ett bekymmer?

Jag tänker att du kan börja med att analysera ”problemet”.

Handlar det om din sexuella identitet, om din kroppsuppfattning och hur omvälvande den senaste tiden har varit för dig? Får en mamma vara kåt? Får en mamma onanera? ”Mammakönsrollen” är inte alltid helt enkel. Hur stort är ditt problem med detta, kan det vara en anledning till att söka samtalsstöd? Kan du prata med din partner?

Handlar det om funktionen, om underlivet som sådant?

Ta upp frågan med din barnmorska! Ibland kan det vara så enkelt som att använda mer glidmedel, få en östrogenkräm utskriven eller ibland mjuka upp ömmande ärr. Ibland kan det bara vara att vänta ut tiden, kroppens läkning och att du slutar amma. Behöver du hjälp efter att du avslutat kontakten med barnmorskan kan du söka vård hos en bäckenbotten-fysio.

Sitter problemet egentligen i relationen?

Ta upp detta med din partner, lyft frågan från just ”sex?” till ”hur har vi det tillsammans?” och se om ni kan lösa det på egen hand eller om ni kan få hjälp via BVC eller någon specifik parterapi.

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Att ha sex efter förlossningen är inte alltid en lätt sak. Våga därför prata om hur ni känner och lyssna på varandra och era kroppar.

Vidare läsning på bakingbabies

Sluta ha sex som gör ont

När sex får göra lite ont

Levatorskada och orgasm

Sex efter förlossningen – en guide till besvär och lösningar

Framfall och sex

Tips: Lusten, liggen, livet

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Saker du inte visste om din bäckenbotten

Saker du inte visste om din bäckenbotten – eller?

Bäckenbotten är som en korsning mellan studsmatta och hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd eller att ”studsmattan” tappat stuns. Ålder, graviditeter, förlossningar, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

Bäckenbottenproblem är vanliga men inte normala

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Se till att få hjälp innan du börjar begränsa dig.

Knip är bra!

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark och fungerar väl för att behandla och förebygga urininkontinens. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du kanske inte knipa med fullgod effekt.

Alla ska inte knipa

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överspända bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

Här hittar du fysioterapeuter som jobbar med bäckenbotten.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Råd för dig med bäckensmärta

Är du gravid med smärta i bäckenet? Eller har du redan fött men besvären hänger fortfarande kvar? Här kommer en del tips och råd för dig med bäckensmärta.

Smärta i symfysen

Främre bäckensmärta känns oftast över pubisbenet, strax nedanför magen och kan stråla ut mot ljumskarna eller ner mot insidan av låret. Smärtan kan ge upphov till svårigheter att gå och att belasta på bara ett ben, som vid trappgång, stående påklädning och så vidare.

Bakre bäckensmärta

Bakre bäckensmärta kan vara svår att skilja från ländryggssmärta. Detta kan en fysioterapeut hjälpa dig med vid behov. Det kan göra ont att sära på benen, typ som vid utstigning ur bil eller vända i säng. Det kan vara svårt att sova på sida och det kan vara nästan omöjligt att hitta samlagsställningar som fungerar.

Råd för dig som är gravid och har ont:

Var så aktiv du kan under din smärtgräns. Undvik alla aktiviteter som gör att smärtan blir värre. Det handlar ibland inte om att undvika saker helt och hållet, utan om att dosera dem väl. Du kanske klarar att promenera 15 minuter, men inte 20. Håll dig då under den gränsen!

Bestäm dig för att det från och med nu är värt att missa bussar och tåg om det krisar. Bestäm dig också för att vara en sådan som kan be andra om hjälp. Du behöver kanske inte städa badkaret eller allra vrår? Undvik att bära hem matkassar om någon annan kan göra det åt dig. Det är också så att det är värt att ta många små pauser och unna dig att ta hissen istället för trappan.

Undvik:

  • tung träning som orsakar mer smärta
  • sittande under långa stunder, byt ställning ofta
  • att lyfta och bära i onödan
  • att kliva över saker och att göra stora vridrörelser (undvik till exempel dammsugning om du kan)
  • klackar på skorna, ha mjuka och stabila skor

Tips:

  • Sitt på en plastpåse i bilen och använd den för att lättare glida när du ska i/ur.
  • Sov med en kudde mellan knäna och fötterna. Det är ibland så att du får testa lite olika höjd och vinklar på kuddarna för att få det att passa perfekt.
  • Rulla ur sängen med knäna ihop, eller förflytta dig till alla fyra innan du vänder dig om i sängen
  • Gå i trappor som ett barn, ett steg i taget
  • Testa samlagsställningar på alla fyra eller i sidliggande.
  • Gå med kortare steg är vanligt och se om du får mindre ont

Sök fysioterapeut och be om råd för specifika övningar som passar just dig. Övningarna syftar till att ge muskelstyrka och stabilitet och kan faktiskt minska smärtan. Läs mer om behandling hos sjukgymnast här.

Prata igenom förlossningen med barnmorskan.

Alla förlossningsställningar är inte lämpliga för en kvinna med bäckensmärta. Försök att stå upp så mycket du kan, eller stå på alla fyra. Undvik att ligga på rygg under en längre tid. Undvik också hukstående.

Efter förlossningen: 

Eventuell smärtlindring du tar kan dölja besvär från bäckenlederna, så tänk på att inte börja vara för aktiv, för snabbt. Kort efter förlossningen ska du följa ungefär samma råd som innan barnet föddes. Du kan med fördel använda bälte en tid efter förlossningen om du hade ett sådan under graviditeten. Var aktiv men tänk också att du är värd en hel del vila. De allra flesta blir av med sina bäckensmärtor kort tid efter att barnet är ute. Om besvären inte klingat av efter 2-3 månader anser jag att du ska besöka en fysioterapeut.

Råd för dig med bäckensmärta

Berätta du som har egna erfarenheter, vad har fungerat bäst för dig?

Vill du läsa de fysioterapeutiska riktlinjerna för bäckensmärta, finns de här.

Om du inte har tillgång till en fysioterapeut och har kvar bäckensmärta efter graviditeten vill jag tipsa om mina webbkurser efter både snitt och vaginal förlossning. De är gjorda även för att kunna ersätta eller komplettera ett rehabprogram för bäckensmärta.

Tips och råd om vätskeintag

En del kvinnor med inkontinens dricker för lite av rädsla för att kissa på sig. Andra kvinnor dricker stora mängder helt oreflekterat. Idag tänkte jag dela med mig av en del tips och råd om vätskeintag.

Hur mycket vatten bör jag dricka? Hur mycket bör jag kissa?

En kvinna behöver inte dricka mer än ca 1,5 liter om dagen om hon också äter rekommenderade mängder frukt och grönt (och får sig vätska den vägen, 500 ml). Yoghurt, fil och andra liknande saker innehåller ju också mycket vätska, vilket behöver räknas in i totalen.  Ofta träffar jag på kvinnor som dricker upp till tre liter vätska om dagen och dessutom får i sig upp emot en liter vätska via maten. Då kan det verkligen bli för mycket!

Optimera vätskeintag

Ska du minska på ditt vätskeintaget bör minskningen gå hyfsat successivt, lite som en avvänjning. Annars kan kroppen reagera med huvudvärk.  Är du en sådan som ständigt går omkring med vattenflaska och okynnesdricker bör du kanske sluta med det. Våra kroppar är enormt duktiga på att signalera törst och vi ska i princip bara dricka på kroppens egen törst-signal!

Kissa 2 dl

Det finns egentligen ingen absolut regel på detta, men vi kan säga så här ”det är modernt med gult kiss”. Det är inget dåligt med att kisset är gult! Kisset är gult om du har normala mängder att kissa ut.  Det är normalt att kissa 2 – 4 dl urin per gång under dagen och ca  4-7 dl på morgonen. Kissar du jättemycket mindre eller jättemycket mer kan du behöva se över dina dryckes- och blåstömningsvanor.

Kissa 6 gånger

En vuxen person utan blåsproblem behöver kissa 4-7 gånger per dag. Du ska inte behöva ha trängningar oftare än så ifall du dricker normala mängder. Trängningar som inte motsvarar det du faktiskt dricker och tömmer är ett symtom. Det kan handla om överaktiv blåsa, främre slidväggsbuktning eller något annat. Sök hjälp om detta är ett problem!

Blåsträning

Blåsan är en bortskämd typ som kan behöva tränas till ett rimligt beteende. Om du har gått och kissat för ofta kan du behöva träna tillbaks att hålla dig längre. Trängningarna går ofta över efter en stund, men du kan behöva sitta ned och verkligen anstränga dig för att inte lyda. Ibland hjälper också annan distraktion. Blåsträningstips finns här!

Tips

Om du vill läsa ännu mer och kanske kartlägga hur mycket du dricker och kissar finns en massa info om sådant här.

Vidare läsning på bakingbabies

Trängningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

De viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver veta

Jag fick ett mejl av en BVC-sköterska som gärna ville kunna prata mer med de kvinnor hon möter om vad som egentligen händer i kroppen och hur graviditet och barnafödande påverkar dem rent fysiskt. Hon önskade en kort sammanställning av vad som är viktigt att veta. Det är ju egentligen ett omöjligt uppdrag. I alla fall om svaret kommer från mig. (Det här inlägget innehåller tips om mina två böcker, dvs reklam.)

De längsta svaren finns här:

Kejsarfödsel : snittkoll & mammaroll (inbunden)

Men om jag ska försöka svara på frågan…

De tio viktigaste sakerna en mamma behöver veta.

En graviditet påverkar hållningsmuskler och bäckenbotten

Bara att ha varit gravid påverkar kroppen mycket. Det börjar med en hormonell uppmjukning av leder och stödjevävnader och späds på av viktuppgång och magens tillväxt. Bäckenbotten sänks och tröttas ofta ut. Hållningen förändras i takt med magen – kvinnan får ofta en ökad svank, en rundad bröstrygg och skjuter bak ryggen för att hålla balansen med den växande magen. Hållningsförändringarna kan ge ländryggssmärta, nack/skuldersmärta eller spänningshuvudvärk. Dessa förändringar ger sig inte alltid helt automatiskt efteråt, och du kan behöva jobba upp din muskelstyrka efteråt så att du hittar ”ditt nya normala”.

Bäckensmärta är vanligt, ofarligt men går inte alltid automatiskt bort efteråt

Bäckensmärta, det som tidigare kallades foglossning, är vanligt. Det drabbar runt 50 % av alla gravida i olika grad. Det är inte farligt, och inga fogar kan ”lossna”, även om det känns så. Fysioterapeuter kan hjälpa dig som har besvär med smärta med både råd, stöd, träning och behandling. En del har god hjälp av kiropraktorsbehandling eller massage. Blir det riktigt jobbigt kan du behöva kryckor eller andra hjälpmedel. Bäckensmärta som inte går över automatiskt ska du söka hjälp för. Det betyder inte att det är något fel på dig, men att du kan behöva hjälp att få smärtorna att gå över.

En förlossning påverkar bäckenbotten och kanske hela kroppen

Även en normal och omkomplicerad förlossning sträcker ut bäckenbotten över 200 %. Det är en trött och svag muskel som kommer ut på andra sidan! Ge den tid att läka och återhämta sig. Hela kroppen kan kännas som att den varit inne i en orkan och kastats ut på andra sidan atlanten. Känner du så – ta din tid att vila. Du behöver inte vara trevlig, välklädd eller ha kaffebjudning med släkten innan du själv känner att du orkar.

Förlossningsskador kan vara pissjobbiga

Om du spruckit och blivit sydd mycket har din bäckenbotten varit med om ett trauma. Du kan jämföra det med en idrottsskada, en muskel gick av och nu är en lagad. Det gör ont och musklerna kan vara i behov av en längre återhämtning. Jag kan också rekommendera att använda en bäckenbottenträningsapp. Man hittar många om man söker på ”kegel” i sin app-store, och sen får man testa sig fram, kvaliteten varierar. Orkar din bäckenbotten inte med att stå eller gå länge kan du planera in vila mellan aktiviteter som promenader och matlagning.

Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation

Det här vet de flesta, men när du väl kommit hem från BB rullar ofta vardagen på som om inget har hänt. Efter en stor operation behöver du kanske prioritera näring och vila till en början. När kroppen känner sig sugen kan du börja med promenader och annan försiktigt stegrad träning.

Det är normalt att ha lite ont och läcka lite urin, ett tag.

De första månaderna håller kroppen på för fullt med återhämtning och läkning, samt ommöblering av alla organ tillbaks till ursprungspositionen. Därför kan du behöva förlåta kroppen för lite av varje vad gäller krämpor och urinläckage de första två månaderna. Du ska känna att besvären klingar successivt av, och att du blir bättre för varje vecka. Stannar din återhämtning av kan du behöva hjälp med rehab eller en extra koll av din bäckenbotten.

Sömn är kanske viktigare än träning

Här kanske jag borde vara klämkäck och rekommendera frisk luft och promenader före allt annat. Men grejen är att om du sover mindre än sex-sju timmar sammanlagt per dygn under en längre tid kommer hela du och din kropp att börja fungera sämre. Återhämtningen försämras, ditt arbetsminne försämras. Om det står mellan att sova eller träna, och du vet att du har sömnbrist: sov. Träna kan du göra senare.

Amning påverkar inte alltid vikten

Alla går inte ner i vikt av att amma. För en del rinner kilona bara av, men för andra tar det längre tid. Det är rekommenderat att någon gång komma ner till din normalvikt, men det är heller inte panikbråttom. Hetsen i vårt samhälle är inte skonsam mot nyblivna mammor. Du kanske inte kommer undan, men försök att inte bli meddragen i vikthetsen. Forskning visar att när barnet fyllt ett kan det finnas någon poäng med att börja prata vikt med mammor. Tidigare än så är inte nödvändigt.

Besvär som kvarstår kan du behöva hjälp med

Kvinnor överlag är mer sjukskrivna än män och jag kan inte frångå att jag tror att en del av skillnaderna består i våra olika förutsättningar utifrån att skaffa barn. Om du kommer tillbaks till arbetet efter en föräldraledighet på minushälsa, oavsett om det gäller kropp eller själ, är risken större för sjukskrivning längre fram. Ska du tillbaks till sittande arbete kan du behöva rehab för ländryggssmärta eller spänningar i nacke/axlar redan innan du är där. Har du svårt att hålla fisar under föräldraledigheten kanske inte det känns sådär supermycket bättre av att jobba i kontorslandskap. Ta dig själv på allvar och sök hjälp i tid.

Återhämtningen kan ta lång tid

De flesta brukar känna att de landat i kroppen och själen igen när barnet är runt året. Det finns många saker, bland annat slidväggar och magmuskler. som kan ta oerhört lång tid att återhämta sig klart. Även om jag vill trycka på att de som behöver ska söka hjälp, så finns det också många som skulle må bra av att stressa upp sig mindre kring postgraviditetsbesvär. En graviditet tar nio månader, det tar minst samma tid för att kroppen ska återställas.

Vidare läsning

Är det något viktigt jag missat? Fyll på i kommentarsfältet!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Utomhusträning för nyblivna mammor

little cute ethnic baby in stroller on street

I mitt arbete som fysioterapeut har vi en del rehabträning i grupp. Till våren kommer jag ha en utomhustränings-grupp. Eftersom vi har en grupp i Farsta kommer jag hålla gruppen i Årsta, så sprider vi möjligheten för fler att kunna vara med.

Gruppen är lämplig för dig som är nybliven mamma och har besvär från bäckenleder, bäckenbotten eller magmuskler. Det är inte en allmän ”kom igång med tränings-grupp” för helt symtomfria individer. Tipsa gärna vänner och bekanta!

Gruppträningen kostar 250 kr per gång, upp till frikort.

Mejla mia@mejakvinnohalsa.se för att boka tid.

Plats: Vättersparken i Årsta (nära fotbollsplanen)

Tid: Tisdagar 14-15 (start 4 april)

Överspänning på ena sidan bäckenbotten

Bäckenbotten är inte en enda stor enhet även om den ofta jobbar som det när allt fungerar väl. Den består dock av ett flertal olika muskler, och alla förutom ringmusklerna är dessutom delade i två, en höger och en vänster. Precis som vi har två armar, två ben och två olika uppsättningar av magmuskler på vardera sida om magens mittlinje så finns det två sidor i bäckenbotten. Urinrörsmynning, vaginalöppning, mellangård och ändtarmsöppning befinner sig i mitten. Detta innebär att man kan analysera bäckenbottenbesvär utifrån ett mer detaljperspektiv. Du kan vara olika stark eller svag på musklerna på höger och vänster sida, och du kan också ha överspänning på ena sidan bäckenbotten.

Hur kommer det här sig?

Vi får låta det här resonemanget ta avstamp i begreppet överspänning. Överspänning är när muskler är för spända och inte kan slappna av, ens när du vill och försöker. Symtom på överspänning kan bland annat vara förstoppning, samlagssmärta, och muskelvärk i bäckenbotten. Överspänning  i bäckenbotten kan också höra ihop med (både orsaks och verkans-samband) med besvär kring höfter och rumpa. Överspänning skapas över tid och beror ofta på att musklerna omedvetet eller medvetet hållits ”påslagna” över längre tid, utan att ha fått adekvat avslappning mellan varven. Det kan handla om stress och oro som av någon anledning förläggs som muskelspänningar och just i bäckenbotten. Det kan också bero på annan smärta i området, som ett slags ”försvar”. Att ha fått en muskelskada (permanent eller tillfällig) på ena sidan i bäckenbotten kan orsaka att den motsatta sidan blir överspänd i ett försök att kompensera funktionsbortfallet.

Muskelskador

Det kan handla om att du fått en bristning vid förlossning (grad 1-4) eller att du fått en levatorskada på ena sidan. Musklerna kanske då kompenserar med mer och mer spänning. Det är kroppens eget automatiska svar, men det är för den sakens skull inte särskilt funktionellt. Det är inte ovanligt att de muskler som försöker kompensera för skadan orsakar att svanskotan får ett kraftigt drag från de muskler som fäster där. Att ha långvarig svanskotesmärta kan alltså vara ett symtom på överspänning i bäckenbotten ibland på ena eller båda sidorna.

Yttre oraker

Gångsvårigheter, hälta, skelettassymmetri och långvarigt sittande kan alla trigga igång överspänning i bäckenbotten hos en del individer. Sexuella övergrepp kan också vara en orsak. I en del fall är det dock inte möjligt alls att identifiera en orsak till besvären.

Överspänning på ena sidan bäckenbotten

Vad kan man göra åt det? Här får ni läsare otroligt gärna komma med era bästa råd och tips. Jag jobbar ofta med att försöka normalisera spänningsgraden i bäckenbotten (andningsövningar, avslappningsövningar, stretchövningar eller behandlingar som jag utför ”hands on” på patienten). Det kan ibland handla om att missade eller felläkta förlossningsskador måste behandlas. Men just dessa ensidiga smärt- och spänningstillstånd är utmanande. För ytterligare tankar och info kan du gärna läsa vidare i kategorin som heter just ”överspänd bäckenbotten” här på bloggen och kanske specifikt detta inlägg är en bra start.

Referenser:

Recognition and Management of Nonrelaxing Pelvic Floor DysfunctionThe epidemiology of pelvic floor disorders and childbirth: an update

REKLAM/TIPS

Kursen ”Bli fri från smärta och överspänning” är en webbkurs på 6 månader som riktar sig till dig med smärtor och besvär i bäckenbottenområdet . Läs mer här: Webbkurser

Anpassningar av livet pga framfall

crop sportswoman unfolding sport mat on wooden floor

Det trillade in en fråga om behovet av att göra anpassningar av livet pga framfall.

Jag har blivit livrädd för väldigt mycket sedan jag fick cystocele och rectocele efter förlossning. Jag vet inte om jag behöver ändra karriär pga en del tunga lyft i arbetet. Är det farligt att lyfta allt som är tungt? Tycker du man ska anpassa sitt yrkesval på det sättet? Jag känner ett tydligt tryck nedåt när jag lyfter min bebis (12 kg).

Läsarfråga

Vad vet vi?

Baserat på aktuell vetenskap har vi ingen evidens för att påstå att träning och fysisk aktivitet har någon överväldigande positiv eller negativ påverkan på bäckenbottens funktion. Vi vet att det finns samband mellan fysisk belastning och ansträngningsinkontinens, men detta är inte synonymt med exempelvis risk för att utveckla eller förvärra framfall.  

Inget samband mellan träning och framfall

De få studier som hittills publicerats visar inget samband mellan träning och framfall. Men extremt tung träning (motsvarande militärens fallskärmsjägare) kan öka risken för framfall. Det kan handla om ett dos-responsförhållande, alltså att för mycket träning överbelastar bäckenbotten men lagom mängder träning bara är bra. Var gränsen i så fall går känner vi inte till, därför att gränserna också är indviduella.

Riskfaktorer för framfall

De främsta riskfaktorerna för framfall är alltså inte fysisk belastning och vi har inga belägg för att ge råd om att begränsa den fysiska aktiviteten eller normala vardagsbelastningen. Att ha varit gravid många gånger, att ha fött barn vaginalt, att vara äldre och att ha hög BMI är riskfaktorer som vi känner till. Levatorskada är också en riskfaktor, både för att utveckla framfall och att få tillbaks ett framfall som redan åtgärdats kirurgiskt.

Hur är det med jobb då?

Vi har vissa studier som tyder på att kvinnor som opereras för framfall i större utsträckning har fysiskt tunga jobb än andra. Att ha ett yrke som kräver tunga lyft regelbundet kan öka risken för behov av kirurgi. Studierna är dock lite svårtolkade i en västvärldskontext – en del av dem handlar om fysiskt tunga arbeten i utvecklingsländer.

Man har också sett samband mellan näringsbrist och framfall. Det är därför inte helt enkelt att dra parallellen till att tunga lyft på en svensk arbetsplats (med allt vad arbetsmiljölagar heter) kan orsaka eller förvärra framfall.

Anpassningar av livet pga framfall?

Jag har svårt att veta vad jag ska ge för råd till frågeställaren. Det är viktigt att veta att vem som helst av oss kan drabbas av framfall. Det är inte särskilt ovanligt. Jag förstår absolut att det är jättejobbigt att ha och att det kan dra ner livskvaliteten. Men så här: Det jobbigaste är oftast åren då du upptäcker besvären och får jaga runt i vården efter någon som kan ta dig på allvar. För många finns åtminstone någon lindring eller behandling att få. Jag vill absolut inte förminska dig som har besvär, missförstå mig inte.

Men!

Jag vet inte om jag vill rekommendera någon att sluta en utbildning, byta karriär eller sluta göra något den tycker om ”bara” för ett framfalls skull. Din självupplevda hälsa kring bäckenbotten och närbelägna organ är EN grej. Du har en massa andra hälsorelaterade saker som jag också skulle vilja rekommendera dig att prioritera. Ett jobb du trivs med är en sådan grej!

Livskvalitet får avgöra

Jag tänker att summan av din hälsa och relation till kroppen landar på en slags nivå av livskvalitet. Känner du att jobbet ger dig/förvärrar symtom som sänker dig? Gör något annat. Känner du att karriärsvalet är så pass viktigt för dig, att det kan höja dig och få dig att må bra – trots framfallssymtom? Kör på. Vi har ett liv och vi måste alla försöka göra vårt bästa av det. Med eller utan fysiska krämpor eller begränsningar.

Vidare läsning på bakingbabies

Symtomlindring för framfall

Opereras för framfall, ja eller nej?

Styrketräning som behandling för framfall

Copingstrategier för tyngdkänsla

Vidare tips/Reklam

Webbkursen ”Bli stark (med svag bäckenbotten) är en 8 månader lång träningskurs som vägleder dig i vanlig träning som är anpassad för dig med svag bäckenbotten. Den innehåller filmade övningar sammansatta i träningsprogram i 4 nivåer. Varje nivå pågår i två månader. Se mer info här.

Referenser