Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Kamomillte och naturläkemedel hos gravida och postgravida

Kamomillte och naturläkemedel hos gravida och postgravida

Kamomillte och naturläkemedel hos gravida och postgravida

Här om dagen fick Mia tid över och gjorde vad hon brukar göra när “att-göra-listan” är tom. Hon brukar leta efter intressanta ämnen och studier att skriva om här på bloggen. Denna gången kom hon över en nyligen publicerad artikel om kamomill-te och sömn hos kvinnor efter förlossning. Efter att ha läst artikeln och fått idéer till ett blogginlägg så lämnade hon över resten till mig. Det ligger i mitt expertisområde, detta med farmaka och hur det påverkar kroppen.Inledningsvis vill jag säga att jag är ganska kluven till hela naturläkemedelsgrejen. Jag är delvis uppvuxen i ett land där naturläkemedel/ayur veda är en mångtusenårig tradition och en naturlig del av vardagen. Andra delen av mig (naturvetaren och farmaceuten) är skeptisk till allt som inte är reproducerbart och evidensbaserat. Det jag gör här nedan är att lägga fram den forskning som jag hittat. Jag är medveten om att allt inte forskats på och att det finns delar och element i den beprövade erfarenheten som ännu inte “upptäckts” av vetenskapen.

Studien om kamomillte för att underlätta sömn hos postgravida

Studien Mia hittade är utförd i Taiwan där 80 kvinnor randomiserades till två olika grupper. Den ena gruppen fick instruktioner om att dricka kamomillte i två veckor. Kontrollgruppen fick vanlig postpartumvård. Resultatet visade att gruppen som drack kamomill-te fick färre symtom av sömnbrist och depression i jämförelse med kontrollgruppen. Vid återkontroll fyra veckor senare hade skillnaderna utjämnat sig, vilket enligt forskarna menar att effekterna inte var permanenta utan enbart kopplade till tiden då man intog teet (1).

Graviditet och kamomillte

Det finns lite olika studier med varierande resultat. En studie från 2015 har som slutsats att “The regular chamomile consumption resulted in a higher risk of pre-term delivery, lower birth weight and lower length of the newborn. (2). Denna studie omfattade också bruk av fänkål och ingefära. “Also a regular use of fennel resulted in a shorter gestational age. Finally, ginger intake resulted in a shorter gestational age and in a smaller circumference of the newborn’s skull.”. En studie från 2012 motsäger till viss del detta och menar att bruk av bland annat kamomill inte påverkar vikten hos barnet (3). En studie från 2014 som handlar om behandling av illamående under graviditet har som slutsats att forskningen angående bland annat bruk av kamomill (och ingefära) inte har några tydliga vetenskapligt belagda positiva effekter på symtomen (4). Det finns alltså forskning som tyder på att bruk av kamomill och andra naturprodukter är ofarliga, men också att de kan påverka barnets vikt. Det finns heller ingen supertydligt bevisad positiv effekt. Det behöver inte betyda att det inte har någon verksam effekt, det betyder bara att vi inte vet.

En förvirrande uppdelning och oklar reglering

I Sverige har läkemedelsverket infört reglering på växtbaserade läkemedel (5). Detta innefattar inte kamomillte eftersom det klassas som ett livsmedel. Men exempelvis tabletter som innehåller kamomillextrakt måste registreras hos läkemedelsverket på något sätt. Jag skriver “på något sätt” i och med att läkemedelsverket skapat tre kategorier som gör att de flesta naturläkemedel kan få plats på något sätt. Detta är bra eftersom det skapas en form av reglering av myndighet på företagens tillverkning. Det är dåligt eftersom det gör det krångligt för kunden och man kan “luras” att tro att produkten är bättre/säkrare/mer verkningsfullt än det i själva verket är.

Växtbaserade läkemedel

Det som innefattas av läkemedelslagen i Sverige är ett växtbaserat läkemedel ett läkemedel där den verksamma beståndsdelen uteslutande utgörs av växtbaserade material eller växtbaserade beredningar. Dessa preparat kan registreras precis som ett vanligt läkemedel med stöd data från produktspecifika kliniska och prekliniska studier. Men de kan även registreras där data från kliniska och prekliniska studier kan ersättas med uppgifter om ”väletablerad medicinsk användning” inom EES sedan minst tio år…”.

Traditionellt växtbaserade läkemedel 

Detta är preparat som i liknelse till ovannämnda preparat utgörs av en verksam beståndsdel från växbaserade material. Skillnaden är att effekt och säkerhet stöds av belägg för att produkten har haft ”traditionell användning” under minst 30 år varav minst 15 år inom EES (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet).

Naturläkemedel

Naturläkemedel är läkemedel där den verksamma beståndsdelen har ett naturligt ursprung och består av en djurdel, bakteriekultur, mineral eller salt.

Det som inte passar in i ovanstående tre kategorier marknadsförs oftast som kosttillskott, livsmedel eller homeopatika. Poängen jag vill komma åt i detta är att vi i många sammanhang stoppar i oss olika saker och bara för att de inte har etiketten läkemedel så tar vi lättare på det och anser att det är närmre mat. Det vill säga i stora drag hälsosamt och få till inga risker. Men man ska vara försiktig med förhastade slutsatser. Vi gör ett kort uppehåll för lite statistik innan vi återbesöker hur man borde närma sig dessa preparat.

Hur mycket växtläkemedel tar gravida kvinnor och kvinnor efter förlossning?

Enligt några studier i USA, Australien och Canada ligger användandet av växtbaserade läkemedel och dylikt på 45%, 60% respektive 69% (6,7 och 8). I Sverige är vi generellt duktiga på att föra statistik på det mesta, men i och med att det finns så många olika kategorier av “botanicals”/”herbal products” eller vad man nu vill kalla det och försäljningen sker på många fler ställen än enbart apoteket så har jag inte kunnat hitta några siffror på detta.

Försiktighet på grund av osäkerhet

Min professionella åsikt är det att växtbaserade läkemedel inte nödvändigtvis är av ondo. Dock är det inte heller med säkerhet något som din kropp behöver. Här är saker man borde veta och tänka på innan man tar växtbaserade läkemedel:

Ett växbaserat preparat är ett extrakt eller beredning från en växt eller växtdel.

Man får en kompott av substanser varav någon eller några har den förmodade effekten man är eftersträvar. Även om man påvisat i någon/några studie att det finns en viss påvisad positiv effekt är det mycket sällan känt vad den verksamma substansen/substanserna är för något. Därför vet man inte heller hur den ger sin effekt i kroppen. Framför allt vet man sällan om resten av substanserna i extraktet har någon annan effekt eller biverkan.

Vid framställning av dessa preparat använder man vilda eller odlade växer.

En växt innehåller och producerar massor av substanser för olika ändamål. Produktion av dessa substanser beror på externa omständigheter. Hur mycket sol får den, hur varmt/kallt är det, hur mycket vatten får den i olika stadier av dess tillväxt. Vad är det för jordmån, vilka insekter interagerar den med, vad har växten för genetisk sammansättning. Alla dessa faktorer till gör att mängden och sammansättningen av substanser i en tillverkningsbatcher av ett preparat skiftar alltså. Denna osäkerhet är något man bör ta i beaktning.

I några fall finns det tydligt påvisade effekter och biverkningar men i överlag är det svag till ingen påvisad effekt på de flesta växbaserade läkemedlen.

I och med att det handlar om oftast små doser av en rad olika substanser, där någon/några överhuvudtaget kanske har eventuell effekt, är risken för biverkningar vara liten.

Något man dock ska vara aktsam för är att de mer efterforskade växtbaserade läkemedlen har även många interaktioner med konventionella läkemedel.

Kamomill har exempelvis milda interaktioner med 83 olika läkemedel (varav många är kombinationspreparat) (9).

Kamomillte och naturläkemedel hos gravida och postgravida

Är du gravid eller ammar så ska du vara försiktig med vad du stoppar i kroppen. Det gäller både vilken mat du äter, läkemedel eller förädlade substanser som ämnar att påverka kroppen för en viss effekt eller verkan. Har du fött men inte ammar behöver du enbart ta hänsyn till eventuell påverkan på din egen hälsa. Växtbaserade läkemedel kan ha goda effekter men man ska vara noga med att läsa bipacksedeln. Var mycket skeptisk om det inte finns någon bipacksedel eller tydlig patientinformation! Tar du samtidigt något läkemedel regelbundet borde du alltid rådgöra med din läkare eller apotekare för att få råd om eventuella interaktioner.

I samtliga studier som handlar om gravida eller ammande mödrar är det gällande rådet från forskarna att man bör vara försiktig då osäkerhetsfaktorn är stor.

Väg fördelarna mot riskerna och rådfråga en kunnig om du känner dig osäker.

Vad ska vi säga om kamomillte för en nybliven mamma som behöver sova bättre?

Jag tycker att det är helt klart värt ett försök. Det finns bara två saker som ni bör tänka på:

  1. Om du går på blodförtunnande läkemedel eller går på något benzodiazepin-liknande preparat bör du avstå från intag av något som innehåller kamomill. Kamomill kan även påverka hur andra läkemedel verkar i kroppen så blanda helst inte.
  2. Om det skulle visa sig att du är övekänslig mot någon av ämnena i kamomill (vilket är mycket ovanligt) så är hudutslag ett av biverkningarna du ska vara vaksam mot. Är du exempelvis allergisk mot krysantemum eller ambrosia så kan du få en allergisk reaktion mot kamomill också.

Ta en kopp till kvällen efter att ni lagt barnet/barnen och det är dags för er att varva ner. Uppmana gärna din partner att testa eftersom jag förmodar att denne lider av en kronisk sömnbrist också. Testa i 1-2 veckor och utvärdera. Funkar det bra för dig/er så upprepa efter behov och njut av en hälsofrämjande effekten.

Referenser:

  1. Effects of an intervention with drinking chamomile tea on sleep quality and depression in sleep disturbed postnatal women: a randomized controlled trial
  2. “Natural” relief of pregnancy-related symptoms and neonatal outcomes: above all do no harm.
  3. Exposure to specific herbal products during pregnancy and the risk of low birth weight.
  4. Interventions for nausea and vomiting in early pregnancy
  5. Växtbaserade läkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel
  6. The use of botanicals during pregnancy and lactation
  7. The use of herbal medicines during breastfeeding: a population-based survey in Western Australia
  8. Herbal products use during pregnancy: prevalence and predictors
  9. Chamomile Drug Interactions ,Drugs.com
  10. Exposure to herbal products during pregnancy and the risk of preterm birth

8 kommentarer till “Kamomillte och naturläkemedel hos gravida och postgravida”

  1. Hur är det med fänkålste? Varför varnar alla (livsmedelsverket, BVC o.s.v.) för att dricka det när man ammar, medan det verkar vara fritt fram att äta fänkåls”knöl” och fänkålsfrön? För mig är det helt ologiskt (OK att knölen skiljer sig från te, men varför är vattenextrakt av fänkålsfrön mindre OK än hela/krossade frön i bröd och mat???), men jag är inte farmakolog (bara agronom med lite växtfysiologikurser i bagaget). Vet du?

    Tack annars för bra blogg!

    1. Hej Josefine! Tack för en bra fråga. Den generella försiktighetsprincipen som skiljer konsumtion av hel mat från extraherade substancer i kosttillskott, teer eller essentiella oljor är att att sammansättningen och mängden av aktiva ämnen kan bli mycket högre i de sistnämnda.

      Personer som ingår i studier av dessa preparat och substancer är generellt män mellan 20-35. Gravida eller ammande tillhör aldrig studiegrupperna om det inte skulle vara en riktad studie, men det vågar nästan ingen göra.
      Detta gör att det finns en generell avrådan av dessa preparat hos just gravida eller ammande kvinnor samt barn upp till 4 år. Detta spann är för att barnens lever ska hinna utvecklas för att kunna bryta ner substanserna tillräckligt fort, så att det inte blir en ansamling i kroppen som kan leda till skador.
      EMA (Europeiska Läkemedelsmyndigheten) avråder drickandet av fänkålste av just denna anledning vilket du kan läsa mera om här: http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/medicines/herbal/medicines/herbal_med_000096.jsp&mid=WC0b01ac058001fa1d&jsenabled=true
      Hoppas det var till hjälp.
      Joseph

      1. Tusen tack för svar och länk! Finns nog betydligt mycket mer som av försiktighetsprincipen bör undvikas men inte finns med på någon lista då sakerna i fråga inte utvärderats vetenskapligt än…

    1. Hej Sanna!
      Det stämmer. Johannesört har en substans som triggar vissa enzym (CYP3P4) i levern att bli mer aktiva (induktion). Detta leder till att hormonerna i p-piller bryts ner fortare och kan därmed leda till en oönskad effekt (graviditet).
      Det finns två rapporterade fall (från 2002) till läkemedelsverket som finns att läsa om här: https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER—2002/Minskad-effekt-av-p-piller-vid-samtidig-anvandning-av-johannesort-har-lett-till-oonskad-graviditet/

  2. Hej, detta med att undvika fänkålste hade jag missat helt, och nu blir jag lite orolig. Vad är det som är risken/faran? Jag har druckit en hel del örtte och även “amningste” (som alltså är riktat till ammande) som innehåller 20% fänkål nu sedan mitt barn föddes i höstas, då jag behöver mycket vätska och dragit ner på svart te till förmån för roibos och örtteer av olika slag (bla kamomill). Vad är det som jag riskerar att ha utsatt mitt barn för? Bör jag sluta med dessa teer, och hur kan det vara tillåtet att sälja en produkt riktad till ammande som innehåller en produkt som ammande avråds från att konsumera???

    1. Hej Sofia,
      Substanser i fänkålsfrön har en viss påverkan på östrogenproduktion och är därför avråder man t ex. patienter med östrogenberoende cancer att konsumera fänkålsprodukter. Det finns specifika risker hos gravida där det tros kunna störa fostrets hormonsystem och utveckling. När det gäller amning och spädbarn har jag inte kunnat hitta några specifika risker. De som förespråkar örtanvändning säger att fänkålste traditionellt används och ska hjälpa mot kolik (alltså att spädbarnet dricker). Man vet även att substanser går över I bröstmjölken.
      Det som gör att EMA och LV (läkemedelsverken) avråder är att det inte finns tillräcklig med vetenskap bevisning att det är säkert. Men det betyder inte att det är osäkert eller farligt. Alltså får företag marknadsföra och sälja produkterna.
      I slutändan är det en dosfråga när det gäller allt. Så länge du inte överanvönder en produkt över en längre period ska det inte vara några problem.

      Joseph

      1. Tusen tack för ditt svar! Skönt att tänka att det mest är försiktighetsprincipen i fallet med amning. Tror inte min skrutt farit illa, men avstår framöver just de teerna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *