Jag vet inte om det hör till graviditeten eller inte. Men de senaste dagarna har jag varit väldigt stresskänslig och blivit väldigt nedstämd så fort jag känt mig pressad eller då jag haft lite lågt blodsocker.
Vi har ganska mycket just nu, det är mycket som är på gång. Så det är egentligen inte så konstigt. Men jag har verkligen känt mig så otroligt ledsen och liten och ynklig och rädd och orolig… ja, allt, ni vet.
Jag har varit ledsen över att den här helgen innehållit så lite vila. Men nu fick vi äntligen ta igen oss lite! Vi brukar ha gudstjänster på söndagseftermiddagarna, men idag var vi på 11-mötet istället. Vår församling har 5 olika gudstjänster på söndagarna annars, men idag hade vi bara en enda, stor gemensam gudstjänst. Så eftermiddagen har varit helt ledig för oss.
Vi har redan hunnit se en film. Nu är Joseph iväg och köper hem thaimat och så ska kvällen fortsätta med nästa film. Det känns bra. Jag behöver tydligen tydligt avsatt tid för att bara slappa.
Imorgon ska jag vara hemma från jobbet för att plugga igen. Det känns så otroligt lyxigt de här dagarna jag får, även om det innebär hårt arbete och ingen ledighet. I vanliga fall brukar jag ju vara på jobbet vid sju, och promenera hemifrån ungefär vid sex. Imorgon kan min arbetsdag hemma vid datorn börja vid sju, och jag kan sova till kvart i. DET är lyx!
Efter dagens avklarade plugg: En timmes härlig promenad runt Söders kajer och nu grönt te och en omsorgsfullt skalad kiwi.
Snart kommer maken hem, jag ska laga mat och ikväll ska vi till gymmet.
