Jahaja.
Det är känslan efter dagens mammaträff.
Informationen kändes som gammal skåpmat. Kanske hade de här träffarna en viktigare uppgift innan man kunde läsa all information man överhuvudtaget kan tänka sig på nätet? Det kändes lite ålderdomligt.
Förutom det här med att träffa blivande mammor i “samma situation” såklart. Det hade kanske varit bra om man hade velat och sökt att få kontakt med andra gravida. Jag har inte något jättestort behov av det. Dessutom hade det kanske varit enklare om träffen mer aktivt hade stimulerat till att vi skulle ta kontakt med varandra. Det här var mer en slags enkelriktad information från barnmorskan.
Dagens behållning var fnisset som bubblade inom mig när barnmorskan satt och viftade hejvilt med ett virkat lösbröst och pratade amning. Åh, jag har svårt att ta allvarligt på såna där situationer.
Dessutom tyckte jag om uttrycket som hon använde, om att vissa bebisar far omkring i magen så att det känns som en elvisp där inne. Biggie har definitivt gått in i ett elvisp-stadie nu. Hela dagarna känns det som att Biggie håller på att knölar omkring i alla magens skrymslen och vrår. Någon gång om ett gäng veckor kommer väl Biggie ha blivit så pass stor så att det inte längre är möjligt att volta omkring därinne. Så jag tänker att det nog är bäst att h*n passar på. Övning ger färdighet! Och som den sjukgymnast jag är så önskar jag mig naturligtvis ett barn som gillar att röra på sig!
Jag tror du kommer att tycka att det är den sötaste människan du sett i heeeela världen! Men om du tycker att den är ful, röd och skrynklig så har du förmodligen helt rätt i det också 😉