Joseph kom nyss hem. Jag bad om inspiration för en låt som skulle peppa mig lite.
Han ställde sig vid datorn, höll för så att jag inte fick se och satte på den här:
Sen dansade han litegrann till låten, fick mig att skratta, och gick direkt till köket för att laga middag åt mig (han vet att det är den åtgärd som troligen har bäst effekt).
Japp. Vi har snart varit gifta i fem år. Han känner mig utan och innan.
Det ÄR en skitlåt, jag vet. Men lite gladare blev jag faktiskt.
Det är en HIT. Och man KAN bara bli GLAD. Och DANSA! Med ATTITYD. Och samtidigt ett KÄCKT LEENDE. Samt studsa på Da-da-da-delen.