Imorse skulle jag och en kollega sticka iväg på patientbesök. Vi gick mot parkeringen och jag hamnade att gå några meter framför min kollega. Min jobbmobil ringde, jag svarade och pratade en stund. Bakom mig gick min kollega och fnissade och fnissade. När vi satte oss i bilen frågade jag vad hon skrattade åt.
–Du går verkligen som en gravid kvinna, nu!
Japp, jag har börjat vagga.
Sen stack vi iväg på lite patientbesök. Ett av besöken var på ett dagcenter för förståndshandikappade. Personerna där var väldigt öppna och pratsamma. En kvinna ropade högt över halva rummet:
– Vad gullig du är! Ska du ha en bebis? Då blir den nog lika gullig som du!!
Min kollega hörde naturligtvis det där, och fnissade ännu mer. När vi sen var klara och skulle gå sa hon käckt:
– Kom nu, gulleankan!
Japp. Så blev det mitt nya smeknamn. Jag tackar.
