I eftermiddag tog jag en mycket trevlig fika med Viewtiful Viktor. Det är alltid värdefullt investerad tid.
Nyss kom jag hem.
Till doften av nybakt bröd och nyduschad make. Han har både bakat bröd och varit ute och sprungit efter jobbet.
Nu sitter jag här med en bebismage som äntligen har tagit en paus från frivolterna och njuter av att snart få sätta tänderna i rykande färskt bröd med smör och ost.
Imorgon ska jag och Big Bird till barnmorskan.
Jag mår bra!
Slutspurten
Jag gillar när saker går i säsonger och liksom håller sig till skolterminerna. Det är en logisk uppdelning av tider som passar mig mycket bra. Till exempel tog jag körkort i december 2010. Det kändes underbart att få städa undan teoriböckerna och ta farväl av körskolan och liksom tänka att “nu får jag jullov”.
Nu är det samma sak, fast helt annorlunda ändå.
Men uppsatsen och jobbet tar slut samma vecka. Sedan får jag sommarlov. Jag fattar också att det är g r a v i d l e d i g t det heter och försäkringskassan-korrekt på alla sätt. Men ändå. Jag är ledig och det kommer vara sommar. Sommarlov, punkt.
Jag vill tänka bara positiva tankar om den här ledigheten som kommer. Min hjärna kan inte riktigt sträcka sig så långt som till förlossning och bebis. Juni och juli har jag full koll på, det är gravidledigt. Sen kommer något diffust blurr där framme i augusti. Den enda hållpunkten min hjärna har är Midnattsloppet, 18 augusti. Joseph ska springa.
Men då kommer vi också med all säkerhet inte längre ha en Biggie, utan en född bebis. Mein Gott.
Det är inte heller enbart positivt med det här att sluta jobba. Att introducera min egen vikarie känns lite grann som att planera min egen begravning. Jag förstår att det inte alls är ens i närheten av jämförbart egentligen, men ändå, ni förstår känslan. “Jaha, så viktig var jag…”
Jag tycker väldigt, väldigt illa om känslan av att känna mig utbytbar och oviktig. Dessutom kommer jag sakna min kollega Elin sjukt mycket. Tänk, periodvis umgås jag ju liksom mer med henne än vad jag gör med någon annan, till och med Joseph.
Åh. Det är inte helt lätt med förändringar.
