Joseph och jag kom nyss fram till att vår syn på den här helgen går i sär ganska mycket. Enligt Joseph har det här helgen varit perfekt skön och avkopplande – vi har inte haft några egentliga måsten att utföra och vi har sett på film, köpt hem pizza och Joseph har fått massor av tid att spela TV-spel. En vilsam helg för en arbetande man, helt klarl.
För min del ser ju vardagen lite annorlunda ut nuförtiden i och med att jag slappar mest hela dagarna. En slapp helg på det – och mitt dåliga samvete och min rastlöshet kom i kapp mig. Såhär kan man ju inte leva?
Men när man tänker på det krasst – vad hade jag egentligen orkat göra? Inte mycket.
Vi har i alla fall städat, lagat lite mat, packat lite till i förlossningsväskan (okej, eh… typ Snickers) och tagit några promenader när det varit uppehåll ute.
Nu har jag också försökt att styra upp min kommande vecka litegrann. Jag ska hälsa på mormor och morfar en dag, ha en lunchdejt med kusinvitamin och hennes tvåveckorsbebis och en träff på stan med de två personerna som jag intervjuade till min uppsats. Utöver det blir det två spinningpass och vår vanliga styrketräning på gymmet.
På fredag är det ju dessutom midsommar! Och på lördag är det vår femåriga bröllopsdag. Som vi ska fira med att vara barnvakt…
Ja, alltså. Ledighetslivet är ju fantastiskt underbart! Jag måste bara jobba med tanken att jag faktiskt FÅR vara ledig.
Dagens kroppsuppfattning
Jag känner mig verkligen rörlig som ett mjölkpaket med armar och ben när jag är ute och går. Det är helt omöjligt att få till en normal medrotation i ryggraden och pendling med armarna, så stel och fyrkantig som jag känner mig. Försöker jag pendla med armarna så ökar det bara på själva vaggandet.
