Vi friade vår bröllopsdag litegrann igårkväll genom att gå ut och äta trerätters på Il Tempo på Högbergsgatan. Det är en gammal klassisk italiensk restaurang som nyligen bytt ägare och fått en uppfräschning, om jag förstått det rätt. Växelvis har den fått otroligt bra betyg av olika matkritiker, och växelvis ganska dåliga – men då har kritiken framförallt gällt servicen som då varit seg och långsam.
För det första: Personalen var otroligt trevlig och hjälpsam. Inga klagomål alls där, faktiskt. Jag kunde inte klämma in mig mellan borden för att sitta på den väggfasta bänken/soffan utan fick sitta på andra sidan vårt bord för två, alltså på en stol. Det var bara det att den stolen var allt utom gravidanpassad, ryggstödet var ett enda stort hål och jag fick halvligga ner för att ens kunna känna stöd från det. VI frågade om de möjligtvis hade några andra stolar – och vips hade de fixat fram en annan stol och en filt som jag kunde ha som rulle i svanken. Schysst!!
Jag beställde en liten förrättstallrik med crostini, Joseph en “Frank Sinatra Speciale” – en liten burgare med brioche som bröd. Joseph var jättenöjd med sin förrätt. Mina crostinis kändes så där. De var väldigt hårda, lite för hårda. Och rörorna på var väldigt feta. Överlag kändes det som att köket sparade lite på kryddor och smaksättning och försöker ersätta det med en hög fetthalt. Resultatet blev sådär…
Till huvudrätt beställde Joseph kalvkind och jag beställde röding, båda med rostad potatis. Den rostade potatisen kändes mjölig och lite övertillagad på något sätt. Josephs kalv var supergod, men min röding hade behövt mer kryddor och framförallt med syra. En citronklyfta hade verkligen lyft anrättningen mycket! Till rödingen serverades också polenta, även den hade behövt mer smaksättning.
Desserterna var kvällens höjdpunkt, faktiskt. Joseph åt en himmelsk chokladtårta och jag små vaniljmunkar serverade med färska bär. Underbart gott!
På slutet av den två timmar långa middagen fick jag panik i hela kroppen, det värkte i både rygg och ben och jag kunde inte förmå mig att sitta still en sekund till. Personalen var otroligt lyhörd och vi fick notan på två röda. Toppen! Jag avskyr att behöva sitta och vänta på notan när man redan bestämt sig för att man vill gå.
Det totala intrycket var: sådär. Alltså, smaksättning och kryddning hade vi typ gjort bättre själva. Och att fega med kryddor och syra och istället fläska till med mycket olivolja känns inte som ett vinnande koncept. Men personalen ska inte ha annat än beröm, de var snabba och trevliga!
