Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Det här med amning

Det här med amning

Vi är rookie-föräldrar. Vi har såklart inget annat att göra än att följa vårt eget förstånd och den rytm och balans som vi tillsammans som familj håller på att skapa. Wollmar är ju en egen person, inte en formstöpt bebis.

Det jag försöker säga nu är att det säkert finns saker som vi gör eller kommer göra i vårt nya liv som familj som kan väcka åsikter. Inte för att vi planerar att göra något drastiskt, men det finns ju så skilda åsikter om allt. Samma sak är det ju med grejer man kan beklaga sig över, för en annan familj kan det som vi upplever besvärligt vara ett rent lyxproblem eller rent oförskämt att klaga på.

Till saken. Jag har så oändligt mycket mjölk!! Alltså, till och från är jag som en mjölkbil med påslagen kran. Jag kan stå vid handfatet och bara låta det rinna, bara för att Joseph håller på att byta blöja på Wollmar och han gnyr lite. På nätterna kan jag bli så frustrerad över att brösten är så stora och ömma och att Wollmar inte är hungrig nog att jag börjar fantisera om att sätta upp lappar på stan: Bebis för överflöds-matning sökes!

Det är mjölk överallt. Rapande, övermätt bebis som läcker mjölk på små handdukar som ligger lite varstans i lägenheten. Mjölkfläckar stora som kontinenter på lakanen. Igår köpte jag en icke oansenlig mängd amnings-bh:ar, bara för att det ska kunna slaskas hejvilt.

Det känns som ett problem. Men Wollmar mår ju såklart bra av det, även om jag redan får katastroftankar om att Wollmar kommer bli tjock och retad.

Min mamma tipsade om att det kan vara klokt att frysa ner mjölk i isfack för att senare kunna blanda ner i smakportionerna vid 6 månaders ålder. Bröstmjölk ska nämligen kunna frysas i 6 månader ungefär. Vi började entusiastiskt, men det känns som att vi snart enbart kommer ha böstmjölk i iskuber i frysen om vi ska fortsätta med det projektet.

Det är ett icke-problem, jag vet. Men ändå, det känns jobbigt. Jag längtar efter att brösten ska ha kommit i någonslags balans med den reella efterfrågan.

En helt annan sak: Tror ni det syns på oss att vi är alldeles nyblivna, nyförälskade föräldrar? Igår mötte vi en gammal tant på stan, hon såg oss och vagnen (alltså inte Wollmar, hon kom från fel håll så hon såg liksom bara suffletten) och utbrast ett entusiastiskt: Lycka till!!!
Eller, kan det vara tanten från övergångsstället (hon som inte ville gå mot rött när min mage var närvarande)? Det var i Skanstull båda gångerna, så det är inte helt orimligt.

7 kommentarer till “Det här med amning”

  1. MIn kompis sålde bröstmjölk till BB på östra så att den kunde användas till behövande nyfödingar som fått en tuff start i livet. Det var en väldigt bra grej. Kanske finns det något liknande hos er?

  2. Ja det är stor brist på neonatalavdelningarna på bröstmjölk! Ju mer nyföddanpassat desto bättre. Och dessutom kan man tjäna sig en slant på det också om man vill. Men det kanske du redan visste. Och var beredd på att den luktar illa vid upptining 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *