Nationalmuseum
Vi körde igång denna helgen på hög nivå. Jag slutade tidigt idag eftersom jag hade beredskap förra helgen. I och med detta han Mia träna, jag gick och handlade i en folktom ica och efter en liten men trevlig familjelunch ihop gick vi alla tre till Nationalmuseum. Varken Mia eller jag har någonsin varit där förut. Mem efter två timmar kunde vi konstatera två tre saker: 1) Det finns sjukt duktiga konstnärer här i världen,
2) Det finns en gräns på hur mycket konst man jan ta till sig (för vår del var detta idag 1 h 45 min)
3) Det finns folk som verkligen kan missuppfatta konst någon fatalt. Ett exempel:
Två damer stod och tittade på Antoinette Cecile-Hortense Haudebourt-Lescot målning ”Kissing the feet in Saint Peters Basilica in Rome”. Efter ett tag säger den ena av damerna: ”Undrar vem den där negerkungen är?”.
På bilden nedan kan ni se konstverket och den svarta figuren som sitter i tronen är ett staty av aposteln Petrus.
Mia och jag hade riktigt svårt att hålla oss från att asgarva , och det är ju inte riktigt lämpligt i museumsammanhang (eller kanske inte något annat sammanhang för den delen).
På nationalmuseum var detta Wollmars favorit av alla. Lite läskigt namn, ”Sacrifice to Venus” av Peter Paul Rubes, men Wollmar tyckte att den var häftig.
Detta är dock Wollmars favorit tavla, och som tur var så hänger den hemma hos oss
Lämna ett svar