Vi kom hem från Öckerö igår eftermiddag och hade uppackningsstök, handling och matlagning på agendan när vi kom hem. Kvällen gick i ett, och när vi väl la oss slog ångesten till.
Jag och Wollmar skulle till mitt jobb idag och vara med på planeringsdagen. På fredag börjar allvaret för mig, då börjar jag jobba mina 20% och Joseph börjar sin en-dag-i-veckan-pappaledighet.
Jag hade sån sjuk ångest! Jag VILLE inte. Främst för att jag ska få nya arbetsuppgifter som jag inte känner att jag behärskar särskilt väl och för att det inte heller känns som att jag kommer kunna komma in i jobbet så att jag kan slappna av efter ett tag, när jag bara jobbar en dag i veckan.
Fy katten vad jag hade svårt att slappna av och vad tankarna gick! Natten var lång och jobbig och jag var suuuuupertrött imorse.
Men vi kom iväg i alla fall imorse och spenderade tiden mellan 8.30-13.30 på jobbet. Det gick bra. För det första fungerade det bra för Wollmar. Han satt antingen i mitt eller någon kollegas famn eller låg på en landstingshandduk på golvet och lekte med medhavda leksaker. Han somnade under den tråkiga ekonomigenomgången vid 10-tiden och sedan efter lunchen då en kollega till mig vyssjade honom till sömns medan jag fick dricka upp mitt kaffe.
Efter det fick jag en stund med min chef och hann prata lite om hur jag känner för jobbet nu. Jag har tidigare bett om att få lite nya arbetsuppgifter, men känner att det känns osjysst mot mig själv att börja med dem nu. Så jag frågade om jag kunde få göra det jag gjort tidigare med tillägg för lite nya, roliga, saker! Och det verkar jag få!
Så nu känns det SUPERBRA istället.
Mina fredagar kommer innehålla hembesök som tidigare. Men jag ska också få vara med och starta upp gruppverksamhet för patienter med lungsjukdomen KOL. Och om det kommer patienter med bäckenbottenbesvär så kommer jag få ta dem också. Min egen erfarenhet av sfinkterrupturen har ju gett mig väldiga erfarenheter som jag gärna delar med mig av.
Så! På fredag är Mia – sjukgymnasten – back in business!
Jag jobbar i Stockholm, inom landstingsverksamhet (öppenvård) och tar emot patienter utan remiss och kostnaden går på frikortet.
Så. Om det finns någon där ute som behöver träffa en sjukgymnast för besvär som är relaterade till graviditet/förlossning, tveka inte att ta kontakt! =)
Edit – hur jobbdagen blev
Arbetsdagen idag gick jättebra! Jag träffade patienter, skrev journal och körde bil som aldrig förr. Inte en enda gång kände jag mig orolig eller osäker på hur Wollmar hade det, utan det kändes avslappnat och tryggt.
Jag kände mig så himla bra på jobbet idag. Patienterna var glada, nöjda och tacksamma. Jag är bra på mitt jobb!
Jag har också haft tid att börja läsa in mig på sjukdomen KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Jag och en arbetsterapeut ska starta upp en KOL-skola med föreläsningsträffar och träningstillfällen för patienter med KOL till våren. Vi ska göra massor med undersökningar av patienterna (blodtryck, puls, andningsfrekvens i vila, konditionstest, syremättnadstest etc. etc) och sedan göra individuellt utformade träningsprogram till dem, låta dem träna regelbundet hos oss under en ganska lång tid och sedan göra alla tester igen så att effekten blir mätbar. Mellan träningstillfällena ska vi ha föreläsningar som vi själva håller i, men också bjuda in läkare och en representant från någon patientförening (typ hjärt-lungsjukas riskförbund).
Det ska bli grymt kul!
Innan har mina arbetsuppgifter gjort att mitt “bästa ämne” inom sjukgymnastik är frakturer, framförallt höftfrakturer men även andra benbrott och träningen och återhämtningen efter dessa. Men nu ska jag alltså få grotta ner mig i ett nytt område. Det är väldigt tillfredsställande.
Dessutom älskar jag att jobba med grupper. Patientern har så mycket glädje och nytta av att få träffa andra i samma sits, och behållningen för dem blir liksom mycket mycket större än av enkilda möten mellan patient-sjukgymnast.
Idag känner jag att jag tycker om mitt jobb och att det faktiskt finns saker som är roliga här i livet, som är helt skilda från bebislivet här hemma. Det är faktiskt lite skönt att känna det, för oavsett om jag vill det eller inte kommer ju föräldraledighetstiden ta slut en dag.
Men oavsett min lyckade arbetsdag känner jag att det är fantastiskt skönt med julledigt för hela familjen. Jag jobbar visserligen nästa fredag också, men huvudsaken är ju ändå alla dagar som vi får vara hemma ALLA TRE. Underbara dagar ska vi ha!
