Imorgon ska jag jobba min andra arbetsdag och Joseph ska vara hemma sin andra föräldralediga dag. Det känns waaaaay more avslappnat den här gången. Jag vet att det kommer funka finfint för dem här hemma, och det känns helt okej att jobba. Det enda lite svåra är att jag inte själv bokar mina patienter, så hur arbetsdagen kommer se ut får jag veta när jag kommer dit. Det känns lite konstigt.
Men jag ser faktiskt nästan fram emot imorgon. Det är lite spännande, det hela. Jag tror att det är bra för Wollmar också. Och för Joseph. Och för mig.
Jag slipper det fruktansvärda med att behöva gå från 100% föräldraledighet till 100% jobb, utan jag får en mjukstart. Joseph får tid att njuta av Wollmar medan han fortfarande är en ganska liten och ganska lugn bebis. Han får också förmånen att introduceras till föräldraledigheten stegvis.
Hela den här planeringen är ju i första hand för Wollmars skull, också. Han ska veta att båda hans föräldrar är precis lika kompetenta, lika roliga, lika trygga. Förhoppningsvis minskar vi på det här sättet risken för att han får någon väldigt mammig period, utan att han istället känner sig nöjd och trygg med oss båda.
Vi bestämde oss för det här upplägget medan jag fortfarande var gravid och medan jag läste en genuskurs. Jag tänkte, att vi kommer aldrig kunna uppfostra Wollmar helt genusneutralt, det går inte. Men vi ska för tusan dela exakt lika på föräldraledigheten och vi ska kämpa för att vi båda som föräldrar ska vara precis lika involverade i hans liv.
Så här ser vårt upplägg ut:
Första fyra månaderna: Mamma föräldraledig 100%
Månad 4-8: Mamma föräldraledig måndag-torsdag, Pappa föräldraledig fredag
Månad 8-12: Pappa föräldraledig måndag-torsdag, Mamma föräldraledig fredag
Ett år-16 månader: Pappa föräldraledig 100%
Wollmar blir 16 månader i november nästa år och då har vi eventuellt tänkt att han ska börja dagis. Men det beror helt på om han verkar mogen för det, och det måste vi ju veta minst 3 månader innan.
Eventuellt blir det att vi reser til Sri Lanka där någongång under vintern, och då blir det kanske lämpligare att han börjar dagis först efter det.
Det står inte helt klarlagt ännu, hur det blir där.
Oavsett så snålar vi så mycket vi kan med dagarna/pengarna från Försäkringskassan, så vi skulle kunna vara hemma längre om han verkar behöva det. Men annars är vår tanke att han får börja dagis ganska tidigt och att vi istället försöker ge honom långa lov i framtiden. Menmen, det är långt dit.
Just nu: Jag jobbar imorgon.
Vilket fint och bra upplägg!