Det händer grejer i vårt liv.
För det första har ju Wollmar flyttat till sitt egna rum. Vi har ju pratat om det ett tag, men vi bestämde oss för att flytta honom nu när vi båda har ledigt ifall det skulle bli jobbiga nätter i samband med flytten. Vi hade också kunnat vänta, men det liksom föll sig så bra när vi ändå höll på att julstäda och greja.
Facit: Wollmar bryr sig inte ett dugg. Han sover ju som alltid tryggt och förnöjt i sin egen säng, och han verkar inte märka någon skillnad av att vara i eget rum.
Däremot så sover han faktiskt lite längre, han har haft sina första 5-timmarsmellanrum mellan amningarna (nattetid) de här senaste nätterna.
Lite nervös är jag över att han rör sig så mycket i sömnen, han hamnar alltid på mage i slutänden i alla fall. Men det blir ju ingen skillnad av att han sover i eget rum, vi kan inte ha stenkoll på honom nätterna igenom oavsett.
Sedan har vi gått vidare med smakportionerna litegrann. Det handlar ju fortfarande bara om smakprover, men nu har han testat både potatispuré och broccolipuré. Inget av det har direkt varit någon hit. Men i och med att gröten funkar så pass bra och hans mage anpassat sig till den utan problem tänkte vi att det vore dumt att enbart fortsätta med gröten liksom bara för att. Han får ofta smaka litegrann på fingret från den vanliga maten vi äter också, och det är allt som oftast med stor förtjusning.
Vår gissning är att de här en-smaks-smakproven kanske inte kommer emottas med någon större förtjusning, men att han kommer gilla lagad mat i puréform när han väl får börja med det. Vi får väl se.
Han har också utvecklats mycket på andra sätt. Hans handmotorik har tagit sig rejält, nu kan han greppa efter grejer helt medvetet, har mer koll på när han släpper dem och kan flytta dem mellan händerna. Han kan (med lite tur) också få in nappen rätt själv ibland! Han verkar också ta till sig snuttisen själv på natten ibland, även om man inte lagt den hos honom så kan han plötsligt hålla i den nästa gång man tittar till honom.
Och han har börjat gosa med oss. Han kan liksom sitta i ens knä och trycka in ansiktet mot en och verkar verkligen kunna njuta av kramar. Och han pussas! Med vidöppen, supererblöt mun visserligen, så någon puss enligt konstens alla regler är det inte. Men gosigt ändå!
Det var en uppdatering om livet hos oss. Och just nu-nu ska jag kolla på när Joseph spelar vidare i Assassins Creed.
