I två månader har jag till och från haft mindre mjölkstockningar i höger bröst. Alltid samma bröst, alltid samma ställe. Det har triggats igång framförallt av att Wollmar blivit distraherad och bara små-ätit och inte tömt hela böstet. Den senaste månaden har det varit 2-3 gånger i veckan, väldigt frustrerande.
Jag har haft väldigt, väldigt ont men egentligen bara det. Ingen feber och inga andra alarmerande symtom. Tänkt att det går över.
På nyårsafton, medan vi satt och avnjöt vår middag, kickade det igång igen. Faktum är att jag fick ta samma blandning av smärtlindrande som jag gjorde efter förlossningen för att lindra smärtan åtminstone lite. Jag somnade klockan 22. Vid tolvslaget försökte Joseph säga gott nytt år. Jag hade äntligen hittat en bekväm sovställning och bara grymtade till svar.
Jag tycker att jag brukar kunna amma loss stockningen efter ett halvt till ett dygn, men ju längre tiden gått desto mer tycker jag att det är kvar en permanent knöl i bröstet. Dessutom är det en vit fläck mitt på bröstvårtan, som jag tolkar som en”white spot”, dvs. en mjölkklump. När stockningen är aktiv kan jag knappast bära Wollmar eller krama någon, bara en lätt beröring gör jättejätteont.
Jag har testat allt av egenvård. Värme, bad, tömma bröstet med pump, mjölka ur bröstet för hand. Jag har testat alla olika amningsställningar jag kan komma på. Inget hjälper.
Efter den hemska nyårsnatten ringde jag till 1177 (sjukvårdsupplysningen) och frågade om råd.
Idag, äntligen en vardag(!!), kunde jag ringa till amningsmottagningen på SÖS och fick prata med en jättetrevlig barnmorska. Hon gav två handfasta råd och bokade dessutom in mig till läkaren nästa vecka.
Ett av tipsen var att sterilisera en nål och försöka peta bort den vita klumpen. Jag försökte nyss, men det funkade inte, det bara kom blod.Det andra var att köpa något som heter SPC-flingor (något havregrynsliknande) som tydligen ska ha en klumpförebyggande effekt och även minska risken för inflammation och stockning.
Jahaja. Extra dyra havregryn. 118 kronor för 450 gram. Rena rånet.
Men Joseph förklarade för mig att framställningen av protein är en väldigt dyr process, och det är ju det tillsatta proteinet som har verkan. Havregrynen är ju bara liksom det som gör att man praktiskt kan få i sig proteinet.
Men jag känner väl att det verkligen ska ha en fabulöst bra effekt för att jag ska fortsätta äta det här.
Ska man följa instruktionen så ska jag äta en deciliter såna här om dagen, då räcker paketet i 9 dagar.
Man ska fördela den där decliliter på 2-3 tillfällen om dagen. Jag har faktiskt lite svårt att veta exakt hur jag ska få i mig dem också. Jag är ingen gröt-person egentligen.
Men det står att man kan blanda med mjöl och baka bröd på dem. Kanske blir det jag måste göra. Chokladbollar hade ju annars varit gott, men jag känner att det inte känns riktigt okej att planera att äta godis varje dag så här efter jul.
Det är för övrigt helt emot våra principer att köpa saker på hälsokostaffärer. Först av allt finns det ju ett skäl till att saker blir naturläkemedel: de har helt enkelt inte bevisats ha tillräckligt stor effekt för att räknas som riktiga läkemdel.
Jag säger inte att naturläkemedel per say alltid är verkningslösa, det kan ju helt enkelt vara att man inte forskat alls på det än och att det genom historien visats sig ha riktigt bra effekt ändå bara genom beprövad erfarenhet.
Men ändå.
Jag vill ogärna köpa saker som lika gärna kan vara mumbo jumbo som något verkningsfullt.
Många hälsokostbutiker och tillverkare slår mynt av människors hopp och tro att det ska finnas lätta vägar till hälsa, viktnedgång, större muskler, minskad ledsmärta etc. Jag kan tycka att det i många fall är ganska oetiskt att sälja dyra produkter med osäker effekt genom marknadsföring som lovar guld och gröna skogar, trots att bevisen är små.
Och här är jag nu: med den dyra grisen i säcken. Kommer det här funka?
Joseph gav mig rådet att inte baka bröd på SPC-flingorna eftersom proteinet eventuellt kan ha försämrad effekt efter att det hettats upp. Så jag gjorde en superstor sats av fruktbollar, typ som chokladbollar men med aprikos, dadlar och banan. 27 stora bollar blev det, och för att komma upp i rekommenderad dos måste jag äta 3 om dagen. Vi kan ju säga såhär – det kommer bara bli en kur med det här. Havregrynen är stenhårda och supertuggiga och smakar sågspån. Och det luktar precis som något som min vän Gunilla brukar ge till sin häst. Bollarna är inget man längtar att ta till kaffet, direkt. Hugaligen. Imorgon åker vi till Sälen över en långhelg, så jag slipper äta dem imorgon och fram till söndag. På måndag kör vi. Heeeeejåhå.
