Idag kan Wollmar sitta själv! Såklart med kuddar runt omkring och nära tillsyn av mamma. Men ändå!
Han klarar att sitta igenom en foto-session med min sega mobilkamera. Det är ganska länge det!
Idag har han också fått smaka sin första lankesiska bebismat. Paripu, röda linser kokat med pyttelite vitlök, lök och kryddor. Och det verkade han verkligen gilla, tusen gånger mer än alla dessa smaklösa pureer! Han asiatiska arv kommer inte på skam i alla fall…
Det är sjukt hur fort det går med utvecklingen nu. Spännande tider!
Värmestugan
Wollmar och jag sitter i värmestugan och väntar på att de andra ska ansluta för lite fika. Mjölkstockningen fortsätter, det är tråkigt och jobbigt. Men det kanske är bra för att jag ska ha någon som helst motivation att äta de där spc-bollarna när jag kommer hem. Heh.
Hemma igen
Första morgonen ensam hemma med Wollmar på huuur lång tid som helst, I och med att december var fyllt av julledigt och besök på Öckerö så känns det som att jag och Wollmar inte haft en “normal” hemmavecka på ungefär en månad.
Helgen i Sälen har varit jättebra. Igår åt vi söndagsbrunch i flera timmar innan vi tog buss och tåg hem till Stockholm. Vi kom hem sent, kvart över tio var tåget på centralen. Då var vi alla helt slut. Även Wollmar som faktiskt varit pigg, glad och vaken hela tågresan trots att det är hans allra bästa sovtid. Men det var så mycket att titta på att han bara inte kunde komma till ro. Men han var ju glad och nöjd, så det gick bra ändå. Det hade varit tusen gånger värre om han gråtit hela vägen.
På dagens agenda var att gå till BVC och få Wollmars femmånadersvaccin. Men de ringde nyss och sa att vår sköterska vabbar, så vi blev ombokade till på onsdag. Lite skönt ändå, vi har att göra. Tvätta, handla och jag skulle gärna ta en riktigt lång promenad och njuta medan det är barmark.
Nu sitter jag här och tuggar mig igenom en SPC-boll. Wollmar äter på en råtta. Jag tror hans frukost är godare. Jag har inte ens någon mjölk i mitt kaffe, eftersom vi inte hunnit handla sen vi kom hem.
Dagens tankar går till våra vänner från i helgen som jag redan saknar, det är för mysigt att få mycket kvalitetstid ihop ibland. Mer sånt!
Wollmar brukar få abstinens efter att vi bott ihop med andra människor såhär. Jag tror på riktigt att han känner av att det är tråkigt att bara vara tillsammans med mig efter att i flera dagar fått huuuur mycket uppmärksamhet som helst. Ett oändligt utbud av lektanter och lekfarbröder är ju ändå lyx för en bebis.
