Vänner är som bäst när de erbjuder sig att komma förbi på 11-kaffe och att ta med sig semlor! Jenny kommer hit om en stund och jag och Wollmar lääääängtar!
Annars idag så avstår vi år dagliga promenad eftersom det är 12 minusgrader ute.
Och jag har förberettt lax med rotsaker till middag. Lite rotsaker fick också gå i en separat gryta och kokas för att bli Wollmar-puré. Och de korta 5-minutersintervallen som Wollmar har tålamod sitter jag och målar och han tittar på. Det hjälper såklart att jag nästan hysteriskt sitter och sjunger om det djuret jag målar. Tänk om jag hade en liten, liten apa, umpa, umpa, fallerallera!
I eftermiddag ska jag gå en sväng till biblioteket. Det är läsecirkeln för föräldralediga, men vi kan ju egentligen inte vara med eftersom Wolllmar fortfarande är smittbärande. Så jag tänker ta honom instoppad i sjalen, så att han inte kan komma åt att nysa eller hosta på någon, och bara gå dit som hastigast så att jag kan få nästa månads bok.
Igår var jag på ett pass på gymmet jag aldrig varit på förut, funktionell träning för mage, rumpa, ben. Himmel, vad träningsvärk jag har! Men rätt stolt blev jag ändå, jag var ändå bland de mer vältränade på det passet, snart 6 månader efter graviditet och förlossning.
Den här bebisen är glad och pigg och frisk. Jag har tagit bort de tjocka böckerna under frambenen på hans spjälsäng, han hostar inte längre. Hurra! Ingen magsjuka verkar vi ha fått heller. Nu tar vi många friska veckor, okej?!
Nattlig Stollmar
Wollmar har börjat vara väldigt rörlig i sömnen.
Till att börja med sover han på mage nu, sedan nästan två månader. Jag vet, risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om bebisen sover på mage. Jag har försökt gå upp och vända honom, men han vänder sig alltid tillbaks. Vi blev tvungna att släppa det, han gör ändå som han vill.
I alla fall, han stökar runt en himla massa. När han vaknar till reser han sig upp på raka armar, tittar runt, hittar nappen eller snuttisen och somnar sedan om (förhoppningsvis).
I natt gjorde han inte det. För i sitt omkringbökande i sängen hade han trasslat in sin arm, ut från pjamasärmen och in i själva pjamasen. Han försökte sticka upp handen i halshålet för att få ut den, men det gjorde ju saken bara värre. Det här upprepade sig alltså många gånger, och varje gång han vaknade till och ville gå upp på raka armar för att recognisera var napp och snuttis fanns, så fällde han ju liksom sig själv i och med att han inte kunde använda ena handen.
Ni fattar. Arg, och fortfarande supertrött, bebis. Många gånger i natt.
Nu är han han dock pigg och glad. Annat kanske ska sägas om hans mamma. Eller, ja, glad är jag för all del.
Laddar upp
Wollmar sover och laddar upp för att leka med mormor om en stund. Jag och Joseph laddar för att strax få lite avlösning och en chans att sova bort den här zombie-känslan som förföljt oss hela veckan. Gud ändå, skönt att lägga den här veckan bakom sig… Wollmar mår bättre och vi har kunnat lämna tillbaks utrustningen från SÖS. Han rosslar, men nu lossnar slemmet äntligen när han hostar. Det ligger inte kvar i lungorna och skramlar runt, som tidigare. Han äter fortfarande väldigt lite, jag skulle nästan tro att han gått ner ytterligare i vikt. Skönt attt han var lite över kurvorna innan! En fråga bara, till er andra som har/har haft bebisar. Hur mycket sover de på dagarna? Jag läste igår att 6-månadersbebisar brukar sova under två tillfällen på dagen. Jag antar att de sover lite längre stunder då eller? Wollmar sover fortfarande ungefär 4 gånger per dag, men ibland så lite som 20 minuter per gång. Vi vet inte riktigt vad vi ska göra för att få honom att sova längre åt gången. Han sover defenitivt längre om han får sova utomhus (typ när vi varit på Öckerö). Men här inne i stan funkar det ju inte riktigt. Ibland tänker jag att det vore praktiskt om han sov längre, man hinner ju liksom göra mer då…
