Finaste Wollmar är så himla duktig. Sitter och leker helt själv. Och när man ropar på honom tittar han upp, skrattar och ler mot en och sedan återgår till sitt lek och pilleri. Så klart ligger det ett par säkerhetskuddar bakom honom så att vi inte tar kål på hjärnceller i onödan.
Minus 14 ute
Pyssel, Aylin, Wollmar, kaffe, choklad.
En bra dag helt enkelt!
Stollmar och trollmar
Den där Stollmaren är från igår. Såhär låg han och sov i sin säng i går eftermiddag. Vad gör han?
Den här Trollmaren är från nyss. Wollmar fick ligga på golvet i vårt sovrum medan jag klädde på mig. Han kommer ju ingen vart, tänkte jag och sprang ut till badrummet. När jag kom tillbaks har han på något sätt, jag vet faktiskt inte hur, han kan inte ta sig framåt än, lyckats nå bokhyllan och börjat plocka med böckerna där. Rackarunge, nu börjas det, tydligen…
Snyggt val av litteratur gjorde han dock. Bibeln, jajamensan.
Smartmar
Idag visade Wollmar att han är bra mycket mer medveten än vad man kanske kan tro.
Bakgrund:Vi har en såndär leksak som man trycker på olika knappar så poppar det upp djur, ni vet? Wollmar fattar naturligtvis inte den, han hajar ju inte hur han ska trycka på de olika knapparna för att få ut djuren. Men han äääälskar när någon annan får djuren att poppa upp och han verkar tycka att det är sjukt spännande när man trycker ner dem igen, för att sedan poppa upp dem igen. Igen och igen. Leken är så spännande och blir så intensiv att man bara kan leka den med honom en kort stund, annars blir det liksom för mycket och han blir ledsen, arg eller bara väldigt, väldigt trött. Vi har hans leksaker i svarta lådor som vi ställer in i hans rum om nätterna och tar ut till vardagsrumsgolvet när han är uppe och leker. Den här pop up-leksaken brukar vi lägga undan i lådan så fort vi märker att det blir för mycket.
Smart-händelse: Jag och Wollmar satt på golvet och lekte. Han satt och pillade med en leksak och fick helt plötsligt syn på den svarta lådan. Han visade med hela kroppsspråket att han ville komma till lådan, så jag satte honom framför den. Vet ni vad den smarta ungen gör? Han tar tag i lådan, välter den mot sig och försöker dra ut pop up-leksaken!
Jag visste inte ens att han hajat att det är där vi lägger den!
Igår hände också en grej som kanske inte handlar så mycket om smarthet, som om utveckling – han blev rädd för en ”främling”. Alltså Jenny som egentligen inte alls är en främling men när hon helt plötsligt dök upp där i hans sovum när han vaknade efter en sovpaus bröt han fullständig ihop. Det tog i och för sig inte särskilt lång stund innan han hämtade sig och insåg att Jenny är en rätt kul typ. Det där med att bli rädd för ”främlingar” är en utvecklingsgrej som ska dyka upp här vid 6-månader någon gång. Och nu hände det alltså…
