Nu har hela-halva tjocka släkten åkt och det är lugn och ro hos oss igen. Pedanter som vi är, har vi tillbringat hela kvällen med att städa.
Det låter lite småsjukt, men det är sant. Så fort gästerna gått och Wollmar somnat började vi dammsuga och skura badrummet. Det är inget illa ment mot någon, men 10 personer i en lägenhet skapar ett visst kaos.
Det har varit en väldigt trevlig helg. Idag hade vi också en osannolik tur. Vi är visserligen långt ifrån royalister, men vissa av gästerna (barnen) ville väldigt gärna se slottet. Jag var väldigt skeptisk och förklarade för dem att slottet i Stockholm bara är en ganska ful koloss till byggnad och att det mest spännande man kan få se är vaktparaden.
Men vi ville i alla fall strosa lite i Gamla Stan, så vi hamnade i alla fall utanför slottet vid tolvtiden idag.
Precis när vi kom upp för slottsbacken såg vi hur det stod såna där kungliga vakt-soldater i en lång, lång rad på var sin sida om vägen så långt ögat kunde nå. Strax därpå gjorde alla giv akt och precis efter det rullade det in två polis-motorcyklar. Efter dem kom vaktparaden med hästar och hela alltihopet, och där i mitten kom två häst-och-vagn-ekipage. En med kungen och turkiets premiärminister, och en med drottningen och premiärministerfrun. De vinkade så fint till oss när de åkte förbi. Ändå ganska häftigt, faktiskt.
Vagnarna var verkligen sådär lite som i Askungen, med guld och snirklar och kördes av två kvinnor i pälsmössor och fina, långa blå rockar.
Nu hade det väl verkligen varit ett lämpligt tillfälle att slänga upp en bild, men serru, det missade både jag och Joseph. Jag stod och höll i barnvagnen och Joseph hade glömt mobilen hemma.
Vi kommer säkert få massor med bilder inom kort, både från barnvälsignelsen och själva kunga-händelsen. Så vi kan verifiera att vi faktiskt var där…
Utveckling och elände
Min morgon började med att jag hämtade Wollmar min min säng ungefär vid 6-tiden. Jag ammade honom och vi somnade om.
6.35 vaknade jag av ett gallskrik.
Då hade Wollmar krypit ifrån mig och över till Josephs sida av sängen och förmodligen halkat på ett täcke och ramlat ner på golvet.
Mammahjärtat höll på att hoppa ur bröstet.
Han blev nog mest rädd och verkade inte ha fått en skråma. Efter att ha blivit kramad och omhållen och vyssjad i några sekunden tystnade han. Och sedan dess har han varit lika pigg och glad som vanligt.
Lärdomar:
1. Wollmar kan krypa
2. Wollmar kan vakna och krypa i sängen.
3. Det är slut på tiden när jag kunde sova vidare efter att Wollmar vaknat.
Gud ändå. Jag vet ju att det är lååååångt ifrån sista gången Wollmar kommer ramla eller göra illa sig på annat sätt. Men ändå.
Jag satt länge och bara upprepade ”Förlåt mig, förlåt mig, förlåt mig!” Skuldkänslorna…
Efter frukost bytte jag på Wollmar och tänkte att han kunde få krypa omkring naken på badrumsgolvet och ”lufta sig” medan jag tog en snabb dusch. Det brukar funka bra, jag kan leka lite tittut med Wollmar med duschdraperiet och han brukar vara helt förnöjd med att ha någon leksak och pilla med.
När jag blött och schamponerat håret fick Wollmar för sig att han inte alls ville vara kvar ensam på golvet. Storgråtandes kröp han bort till badkaret (vi duschar alltså i badkaret) och försökte resa sig mot det. Problemet var bara att han inte fick tag i själva badkarskanten, utan höll i duschdraperiet. Ni kan se scenen framför er. Jag med hela håret fullt med schampo, en naken Wollmar som på blött golv och vingliga ben försökte resa sig upp mot badkaret, men med enbart stöd av ett duschdraperi.
Jag blev ju tvungen att ta nakenfisen och lyfta in honom till mig i badkaret. Där hamnade vi i en prekär situation, så att säga. Jag fick sätta honom på badkarets golv och liksom klämma fast honom mellan mina ben medan jag försökte åtminstone hjälpligt skölja bort schampot.
Lärdomar:
4. Numera får jag nog duscha när Wollmar sover
5. Wollmar kan försöka resa sig mot väldigt icke-stabila föremål.
Tand nummer två är ute nu också, bara en liten spricka i tandköttet och en liten, liten glipa där man ser en yttepyttelitentand. Men i alla fall.
Här händer det grejer.
Mitt belevade frukostsällskap.
Sedan 05.20 har han varit uppe och velat krypa ÖVERALLT.
Sedan igår eftermiddag klarar Wollmar att krypa långa sträckor och även med hala byxor på parkettgolvet.
Han har till och med försökt klättra upp på det enda trappsteget mot balkongen.
Visar intresse för allsköns sladdar och alla kökets skåp och lådor.
Försöker häva sig upp mot massor olika möbler.
Önska oss lycka till…. !
