Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » 1-5 maj 2013

1-5 maj 2013

Som Mia skrivit tidigare så har vi fått låna en gåvagn åt Wollmar. Ville bara bjuda på en video när har visar upp sina färdigheter.

Idag har vi tagit en tur tillTtumba för att hälsa på mormor Marina. Väl där fick Wollmar en liten present som gammelmormor Ulla och gammelfarfar Daniel hade lämnat åt honom. Kanske var tänkt mer till hans barnvälsignelse men det var trevligt med en 1 maj present ändå.

image

Wollmar kan öppna själv (typ)

image

Hurra, Vi på Saltkråkan!

Skogstur

Imorse vaknade vi till en helt obokad dag. Det är inte ofta det händer. Att det dessutom var en ledig dag som inte var en vanlig helg var ju extra bra. Ingen veckostädning eller veckohandling att göra, bara fri tid och mys! Vi ringde min mamma och bjöd ut oss till henne i förorten. Vi åt lunch och packade med oss kaffe och sockerkaka och gick en sväng i skogen. Skogsvägen vi gick på var inte direkt barnvagnsanpassad, vi fick bära Wollmar och vagnen på flera ställen där det låg nedfallna träd över vägen. Men tillslut kom vi fram till en solig glänta. Dags att presentera Wollmar för skog och mark!

image

Wollmar fick sitta på en stock, det var kul!!

image

Mamman fick kaffe. Wollmar smakar på pinnar.

image

Efter en stund var det så mycket kottar, pinnar, barr och mossa på Wollmars filt att det liksom kändes meningslöst att övehruvudtaget ha honom på den. Lärdom till nästa gång!

Sköna maj välkommen!

image

Idag fick Wollmar premiärgunga på Mariatorget. Han har visserligen gungat förut, men idag var första gången man märkte att han tyckte att det var kul.

image

Vi kollade också på vattnet i fontänen. Det var väldigt uppskattat.

image

Glada maj-Wollmar.

Mia: Karriärsfunderingar

Åh, det är något som gnager i mig. Något som inte känns helt bra. Eller så, till och från känner jag mig riktigt nedstämd.

Det har hänt lite grejer på jobbet, såna saker som har gjort att facket blivit inblandat. En klassisk konflikt.
Det är en värdslig sak, men det tar ner mig mycket. Jag går och tänker på det och blir ledsen och frustrerad.

Till och från går jag ju med tankarna om jag ska byta karriärsbana, och just nu är frågan lite extra på tapeten. Jag känner att jag har mer att ge. Framförallt att jag har egenskaper och talanger som aldrig kommer utnyttjas inom sjukgymnastyrket.

Jag har också börjat landa i att föräldraledigheten är slut. Det tråkiga faktum att jag har avsevärt mycket mindre tid med Wollmar. Men också att all den där fria tiden att umgås med folk är slut. Jag känner mig helt enkelt ensam. Jag tänker ibland – är det ingen som saknar mig? Varför hör ingen av mina vänner av sig till mig? Men jag besinnar mig oftast, det är ju precis lika ofta jag som är dålig på att höra av mig. Men ändå, just nu är eftersmaken av föräldraledigheten en aning tomhet och ledsenhet.

Det är inte så helt och hållet, alltså. I grunden är jag lycklig och tacksam. Men ändå kommer jag liksom på mig själv med att sitta med en kaffekopp i handen och stirra framför mig och känna mig ledsen.

Jag har en helt ny vardag, som arbetande mamma. Jag har aldrig haft det här livet förut. Aldrig har jag känt att jobbet varit så sekundärt, aldrig har jag haft så lite energi- och ork-reserver, aldrig har jag tränat så här lite, aldrig har mitt hjärta varit så översvämmat av kärlek. Jag håller på att vakna upp i en ny tidsera i mit liv, och jag är minst sagt förvirrad.

Vem är jag nu?
Allvarligt talat är det nog den frågan som bekymrar mig.

Joseph: På andra sidan

I liknelse till det som Mia skrev om igår kväll går även jag genom en konstig förändring i livet.  Precis i motsats till henne så har ju jag varit hemma 80 % och jobbat en dag i veckan. I början var det SUPERSKÖNT att få gå till jobbet. Detta av fletalet anledningar:

1) Jag slapp ta natten
2) Resan till jobbet gav ostörd egentid
3) Träffa vuxna människor i en icke-barnanpassad miljö
4) Ägna sig åt något som inte är blöjbyte, matning eller nej-sägande.
5) Inga hemsysslor att göra
6) Få vara den som kommer hem

Men allt eftersom veckorna har gått har jag kommit in i “lunken” och fått rutin på vardagen. Jag går till öppna förskolan, man träffar andra personer här och där, vi tar långa promenader, jag får planera mat och annat i lugn och ro, massor av tid att gosa med Wollmar och lära känna den person han håller på att bli. Helt enkelt riktigt NICE. Tyvärr går dagarna väldigt fort och man hinner ibland knappt komma igång innan den håller på att ta slut.
Fredagarna på jobbet då? Ja, ska vi ta listan en gång till:

1) Jag slipper ta natten, men att gå upp 4.20 som jag brukade göra är ingen hit. Nya dygnsrytmen säger att jag sover som bäst då = Klubbad säl
2) Fortfarande värdefullt
3) Alla frågar mig mest hur det går hemma och hur Wollmar mår, så det blir inte mycket snack om annat
4) Gott att slippa
5) Dito
6) Klart att det är gott att komma hem, men jag vill ju VARA hemma!

Ok, vi märker kanske vart detta är på väg. Precis som det var tänkt så håller jag på att fasas ut ur arbetslivet och in i föräldraledigheten. När jag började vara hemma med Wollmar kändes det jättekonstigt att jag så småningom skulle vara hemma 100 % och ända till 2014. Nu känn det snarare som att tiden går för fort och 10 % av tiden med Wollmar innan han börjar förskolan är redan över. AHHH!

Kort och gott är jag redo att ta mig an föräldraledigheten. Jag är glad över att jag mår bra och är positiv över att jag och Wollmar kan stötta och peppa Mia i den fas hon går genom just nu.

Lördagsloppis

image

En vind- och regnjacka till hösten, en Musse-t-shirt, ett par blöjbadbyxor (inbyggda i de blå shortsen) till sommaren, ett par gröna hängselbyxor, två solhattar och ett par skor till hösten. Allt för under 100 kronor!

Söder är så himla bra på det sättet, under våren är det loppis någonstans i närheten varje helg. Det är olika bostadsrättsföreningar och skolklasser som anordnar.

Lekparkslek

Efter loppisen var det så varmt och skönt ute att vi inte ville gå in. Så vi gick ner till parken utanför vårt hus och njöt av det fina vädret.
Vi gungade Wollmar (vilket ni redan vet att han numera är hemskt förtjust i) och efter ett tag fixade jag en tonfisksallad medan Mia passade Wollmar.
Så det blev lunch i solen. Wollmar sov. Sedan blev det kaffe (för Mia) och chokladsnittar i solen. Wollmar fick lunch. Därefter fick Wollmar krypa omkring i barken och leka.

image

W utforskat resonansen i träkojan

image

W klättrar och lägger upp bark på slipers

0 kommentarer till “1-5 maj 2013”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *