Klockan 03.30 ringde våra väckarklockor och vi slet oss upp ur våra sängar. Vi skulle packa ihop oss och ta en taxi till Arlanda!
Vi hade låtit Wollmar sova med kläder på, så vi tog bara upp honom och lät honom vakna försiktigt i min famn medan vi gick till taxin.
Allt som där följde var ökänd mark.
Hur reagarar en Wollmar på att bli väckt? ? Får man igenom en matlåda med varm gröt genom säkerhetskontrollen? (Vi kokade gröten hemma precis innan vi gick, av beprövad erfarenhet vet vi att den håller värmen i ca 35 minuter) Vad tycker en Wollmar om att flyga? Vad tycker ett fullt charterplan om en vild 10-månaders bebis som inte fått sova en full natts sömn? Hur går det med det incheckade specialbagaget, vagnen? Hur lång skulle transferbussen ta? Vad tycker Wollmar om att vara utomlands? Hur reagerar italienare på en svensk bebis på utomlandspremiär?
Allt, jag säger allt! gick strålande. Wollmar vaknade till och satt i taxin och pillade förnöjt på sina fötter. Gröten och allt annat kom igenom säkerhetskontrollen och vagnen checkades in utan minsta strul. Wollmar fick gröt och härjade vilt medan vi väntade på flyget, och somnade precis lagom till start. På flygresan var han sedan vårt absoluta A-barn och skrattade och skojade med alla runtomkring, och somnade och sov ytterligare en och en halv timme.
Transferbussen tog 1,5 timme och Wollmar sov då hela vägen.
Väl framme har vi hunnit med att testa hotellpoolen, lekplatsen och hunnit upptäcka att italienarna är helt makalöst barnkära. Rätt var det är så sitter han i någon annans famn och blir gullad med.
Redo att gå?
Vår första dag toppas med något oväntat.
Wollmar börjar leka med en boll i hotellets lekpark. Efter ett tag ställer han sig upp mot bollen och sedan sträcker han sig upp och släpper taget. Så står han där medan vi bara stirrar av förvåning.
Som tur var gör han om det en gång till så att vi hinner föreviga händelsen på bild.
Kanske tar sina första steg här på semestern?
Semesterfrukost
Wollmar har slagit på semester-mode och vaknade klockan 7.45 idag! Vi fick bråttom till frukost. Nybakt italienskt bröd, italienskt kaffe, färska tomater och croissanter. Dagen har börjat bra!
Tropea
Idag tog vi skyttelbussen från hotellet till den medeltida kuststaden Tropea. Vår chaufför släppte av oss vid ett apotek. Han berättade för oss att det finns två apotek i staden och att det därför inte borde vara svårt för oss att hitta tillbaka till denna plats lagom till att vi skulle plockas upp tre timmar senare.
I och med att vi hade Wollmar i barnvagn upplevde vi nog Tropea på ett annat sätt än andra. Till att börja med finns det väldigt få trottoarer. Detta i kombination ned smala gator och livlig trafik gör att man får vara vaksam när man går. Staden är dock ganska liten och det är inte några distanser att tala om. Det tog inte mer än 5-10 minuter så var vi frammer vid “gamla stan” där det är urgamla byggnader och trånga gränder. När vi kom dit möttes vi dessutom av en otroligt vacker vy över havet då hela staden ligger några hundra meter över havsytan. Sedan strosade vi mest runt och njöt av att vara lediga i en hemskt vacker stad. Barnvagnen begränsade oss lite grand här inne då vi inte ville köra över de gropigaste kullerstensgatorna och inte heller bära upp och ner för för många trappor. Hur som helst ska vi nog tillbaka dit om några dagar igen för att uppleva lite till och återuppleva andra saker.
Vi åt lunch på en charmig liten pizzeria där de omedelbart ställde fram en liten skål med potatischips åt Wollmar. De var inte så salta så han fick smaska i sig några stycken. Han tappade dock intresset när Mia plockade fram macka.
![image](https://i0.wp.com/bakingbabies.se/wp-content/uploads/2013/06/wpid-dsc01420.jpg?w=1200&ssl=1)
Dagens höjdpunkt var ett grymt härligt bageri med världens finaste (och kanke godaste?) bakverk.Wollmar blev här erbjuden en chokladglass på pinne, men vi tackade artigt nej.
![image](https://i0.wp.com/bakingbabies.se/wp-content/uploads/2013/06/wpid-dsc01421.jpg?w=1200&ssl=1)
Vilodag
Idag tar vi en vilodag och stannar på hotellet. Wollmar har fått en något förhöjd temperatur (typ 38,6) vilket troligen beror på den lilla solexponeringen han fick igår. Så idag ska vi mest hålla oss i skuggan med Wollmar, vila, dricka vatten och helt enkelt ta det soft.
Till lunch idag blir det salami, tomater, bröd och ost som vi köpte på en liten livsmedelsbutik igår.
En gosig liten skuggmar som vilar på mamma.
Lunch i all sin enkelhet men ack så GOTT!
Hotel Club Torre Marino
Hotellet vi hamnat på är familjeägt.
Ni har sett Dolmio-reklamerna, va?
Här har vi Dolmio-farfar och farmor, två söner och deras fruar (tror vi, vi har inte lyckats para ihop vilken fru som skulle höra till vilken bror… ) och så några ytterligare anställda. Väldigt idylliskt, må jag säga.
Alla charmar Wollmar och Wollmar charmar dem. Det finns ingen av dem som inte stannat till och kramat, pussat eller helt sonika plockat upp honom och lekt med honom. Igår under middagen kom till och med kocken ut och lekte med Wollmar en stund. Han gav också Wollmar en present.
Ett Bacardi-äpple i sånt där stress-bollsmaterial. Wollmar gillar den!
På tal om kocken är det finfin mat här. Vi har halvpension, så frukost och middag äter vi på hotellet. Trerätters middagar varje kväll, så himla lyxigt. Wollmar har ätit förrätten, pastan, med oss och sedan somnat i vagnen bredvid vårt bord på uteserveringen. Ni kan tänka vad vi njuter, va? Varje middag har två alternativ per rätt, så vi väljer en av varje och smakar lite på allt. Så. Himla. Gott. Man märker dock tydligt att italienarna inte förstår sig på det här med stora frukostar. Det är gott, verkligen, men inget överdåd att välja mellan.
Det är ett litet hotell, det är kanske 5 andra svenska sällskap här och sedan ganska många tyskar. Våra närmsta grannar är ett tyskt-italienskt par som har en liten 13-månaders tjej som heter Allegra. Tjena, alltså vad den tjejen kan snacka! Bara på en halvtimmes lekstund igår hörde vi henne säga mamma, pappa, bebe om Wollmar, björn om en leksak, miau om en katt, aqua om vatten och mycket mer, blandat på tyska och italienska. Språkbegåvad tjej.
Av de svenska sällskapen har vi framförallt pratat med ett gift medelålders par samt ett sällskap om en mamma och en dotter. Måste säga att det faktiskt är trivsamt att ha några att utbyta erfarenheter om utflyker och närbelägna butiker och sådant med.
Nu idag har Wollmar haft feber och varit mycket trött, så vi har hållit oss i stillhet och satsat på att han ska få sova, äta och dricka. Personalen är ursnäll och har gett oss alla tips och knep de kan, och dessutom erbjudit att ta oss till doktor eller åka och köpa medicin. Något sådant är det verkligen inte tal om, han är annars på jättebra humör och äter och dricker bra och är glad när han är vaken. Måste ha varit en ganska stor omställning, ändå, hela alltihop. Värmen och allt. Men det är fint med omtanken, det uppskattas!
Hotellet är tämligen enkelt men väldigt rent och fräscht. Man ser inget skräp någonstans och allting är välskött. Stranden är fin, även om det har varit röd flagg ända sedan vi kom. Ingen stor förlust för oss kanske, det är lättare att hitta skugga under palmerna om vi hänger vid poolen istället. Det ända direk negativa är att det ligger ganska ensligt beläget. Man kan visserligen promenera härifrån til närmaste by 3 km bort, men det finns inga trottoarer eller en vägrenar, så det är inte aktuellt för oss. Vi beger oss inte ut på barnvagnspromenad i italiensk landsvägstrafik, direkt…
Vi är jätteglada över att ha hamnat på ett sådant litet, trivsamt ställe och inget jätte hotellkomplex med noll personlighet och enbart kall professionalism från personalen. Det här stället är mysigt!
Barnmat på resa
Vi gav ju efter inför det här enkla och smidiga med att köpa och ta med färdig burkmat till Wollmar. Han har aldrig ätit det innan eftersom vi tycker att det är så roligt att göra egen mat till honom.
Under den här resan har Wollmar lärt sig en ny färdighet: Att spotta ut mat.
Två dagar i rad har vi fått slänga hela burkmatsportionerna. Idag till lunch smakade vi upp maten med vinäger och peppar, då åt han hela portionen, om än tveksamt.
Det var sannerligen ingen succé med färdig burkmat från vare sig Semper eller Hipp.
Hotellets risotto, däremot, det var en höjdare. För att inte tala om italienskt bröd med olivolja. Igår till middag åt han typ sex mackor. Solmogna nektariner äter han också med god aptit, nyss åt han tre stycken till mellis. Så det går ingen nöd på honom även om burkmaten inte går ner som den var tänkt. Och gröten går hem som vanligt.
Utflykt
Idag ska vi åka tåg! Vi ska åka tåget här längs kusten, till staden Pizzo ca en timme norrut. Det sägs vara ett gammalt diesellok och en vacker sträcka med tåget längs den sagolika kuststräckan, berg som stupar ner i turkosblått hav. Staden Pizzo är också känd för en viss sorts glass – Tartufo. Chokladglass med nougat och chokladsås, rullad till en boll och pudrad med kakao. Tartufo ska tydligen betyda tryffel, och glassen ska alltså till utseende likna tryffelsvampen.
Den, glassen alltså, står såklart på dagens agenda. Vi äter oss igenom vår resa, så som vi alltid gör. Pizzorna här är goda, men egentligen inte så märkvärdiga. Pastan är bra, och alla enskilda råvaror såsom rödlök, tomat, salami och ost. Mozzarellan, hörrni, den är så att man får gåshud! Man blir tårögd av att gå in i bagerierna, det finns så otroligt mycket gott och fint. Någonstans hade vi en tanke om att äta biscotti. Det går fetbort, ska man äta söta saker finns det ju massor med glass och goda bakverk.
Något mer vi inte får missa? Fisk, bäckfisk, alla sorters olika pastasorter och såser, bröd, ost, charkuterier har vi redan smakat och kommer äta mer av.
Wollmar lekte med sin nya BFF Allergra.
Allegra och Wollmar satte upp badskor på en solstol och kastade ner dem igen…
… tills Wollmar tyckte att det var roligare att klättra upp på solstolen och hänga där som en liten insekt…
Pizzo
Tågresan till Pizzo gick finfint. Sträckan längs italiens västkust är verkligen vansinnigt vacker, men tyvärr var vårt fåg sprejat med grafitti över hela fönstrena, så vi fick stå om vi ville njuta av utsikten.
Pizzo, liksom alla andra städer här, ligger högt uppe på en klippa. Det var en slingrande väg med trappor uppför.
Utsikten från klättringen uppför var fantastisk. Tittar man ut mot havet ser man havet, blått och skimrande ut till horisonten.Tittar man nedåt ser man ner i små vindlande gränsder och solblekta tegeltak, där tvätten hänger på tork mellan husen.
Väl uppe i staden tog vi oss en sväng runt, innan vi satte oss på en uteservering och beställde Tartufo. Helt himmelskt. Hasselnötsglass och chokladglass format till en boll med chokladsås i mitten. Genialiskt!
När vi var klara med staden började den långa vandringen nedåt igen. Forfarande i stekande sol, men den här gången utan en stor glass hängrande för sinnet. Wollmar somnade som tur var, och vi hann med att stanna upp i skuggan några gånger.
Alltså. I Italien finns visst kebabpizza. Det som har påståtts vara det svenskaste av svenska…
För att hålla Wollmar sval i värmen fick vi dra av honom brallorna och då och då lägga på en sval handduk på huvudet på honom. Trots att värmen steg mot 31 grader höll han sig sval och glad hela dagen.
Sedan tog vi tåget hem igen. Därpå följe den här resans bottennotering: En halvsjabbig, mycket försenad lunch på ett hak i Tropea, missat tåg hem och närapå missad anslutning med hotellets shuttlebus. Som tur var lyckades vi hinna ikapp och möta upp bussen på ett annat ställe, så vi kunde ta oss hem i lagom tid för kvällens middag.
Sovstund
När man har lekt, badat, jagat killen i strandbaren, flörtat med alla på hotellet och dessutom ätit och spytt upp en barnmatsburk förtjänar man sovpaus.
Mysteriet med den försvunna ön
![image](https://i0.wp.com/bakingbabies.se/wp-content/uploads/2013/06/wpid-img_20130613_203723.jpg?w=1200&ssl=1)
Under gårdagens middag blev Wollmar trött och det var dags att gå en promenad med vagnen och natta honom. När vi kom ner till stranden såg vi något i horsinten som vi inte sett under hela veckan. Helt plötsligt fanns det en ö mitt ute i havet. Inte nog med att det fanns en ö vid horsintens kant som inte fanns där tidigare. Det steg dessutom rök ur den. Jag hann ta ett kort innan Wollmar började bli ledsen i vagnen och jag var tvungen att börja köra igen.
På morgonen dagen efter var ön försvunnen och inte ett skymt syntes av den.
Fantasin hann köra igång lite grand kring ön men det dröjde inte länge tills vi fick reda på ett detta var den eoliska vulkanön Stromboli. I vanliga fall finns ett dis kring ön vilket gör att den inte syns från fastlandet. Men under särskilda förhållanden (vilka dessa var fick vi inte reda på) syntes ön klart och tydligt.
Det finns utflykter till ön där man kan titta på utbrotten som sker cirka vart 15 minut. För vår del blev det och blir det ingen utflykt denna gången. Men kanske i framtiden när Wollmar är större.
Men tänk om det var en ö som bara fanns ibland och man kunde ta en båt mot den i skymmningen. Det hade varit ett mysteri värt att vara med om.
Badmar
Igår badade Wollmar i havet för första gången. Han satt i min famn och lärde sig att kasta i stenar så att det sa “plums” . Till en början var han väldigt tveksam, men gillade det tillslut.
Idag när vi gick ner till stranden så tog han helt sonika mina händer och travade i, helt på eget initiativ. Ställde sig med vatten till midjan, och släppte sedan en av mina händer för att kunna plaska. Vi kunde bada länge, och plumsleken var bäst idag också.
Så. Bara Hjällvik kan prestera något sånär varmt vatten till att vi kommer dit, så kommer Wollmar vara en riktig liten strand- och badpojke när vi kommer till Öckerö.
Annars idag har vi promenerat till en restaurang en bit bort och ätit melon&parmaskinka till förrätt, pizza och sedan tiramisu. Himmelskt!
Lupo del Mare
Om man söker på namnet Wollmar hittar man att betydelsen tros vara en lågtysk variant av Valdemar som i sin tur betyder världens herre. Valdemar verkar dessutom komma från samma grund som Vladimir kommer ifrån. En annan teori är att Wollmar eller Volmar kommer från Volkmar vilket betyder folkets berömmelse.
Ytterligare en annan förklaring till namnet är att det kommer från tyskans Wulf och ändelsen Mar kommer från ordet hav.
Idag skulle vi förklara för våra vänner på hotellet vad Wollmar betyder och valde den enkla vägen, havets varg. Italienarna blev sååå glada. Tydligen är just lupo del mare ett uttryck här. Ett uttryck som beskriver havets starka män, män som älskar havet. De pratade länge om Wollmars vackra namn…
På eftermiddagarna väljer vi ofta att hänga i skuggan i strandbaren. Där finns en av ägarfamiljens vuxna söner, strandvakten Berto från Neapel och Michael som håller i underhållningen på kvällstid, spelar och sjunger. Musikerkillen har blivit Wollmars stora idol, Wollmar kan sitta och titta i timmar på honom när han riggar i ordning elpioano och mickar och när han sedan spelar och sjunger.
De här killarna älskar Wollmar, och helt plötsligt finner vi oss sittandes ensamma medan Wollmar hänger med dem. De är så vansinnigt barnkära här! Har faktiskt aldrigt varit med om maken.
Wollmar fick känna på micken tillsammans med badvakten.
Fancluben är på första parkett inför kvällens soundcheck.
Sista dagen
Vi har precis ätit primi och secondi och ska snart äta efterrätt, sista middagen i Italien.
Idag har vi badat och lekt på förmiddagen och åkt in till Tropea på eftermiddagen. Vi åt en jättegod lunch på en fiskrestaurang, musslor och svärdfisk. Och tog sedan en promenad, åt glass på ett soligt torg, promenerade lite till och fikade sedan bakelser, kaffe och iste på en skuggig uteservering.
Kom hem till hotellet vid 19, varma och svettiga. Joseph och Wollmar tog ett sista dopp. Och nu håller vi på med middagen. En nattningspaus för Joseph och Wollmar i vagnen, en bloggpaus för mig.
Imorgon klockan sju går bussen mot flygplatsen och sen tar vi av hem till svea. Lite brunare, lite somrigare. Och med Wollmars alla rutiner upp och nervända. Han har vaknat halv åtta och somnat vid halv nio varje dag här, det förskjutet några timmar jämfört med hur vi haft det tidigare.
Men visst, kanske fortsätter det att funka fint när vi kommer hem? Vi har ju semester i många veckor till.
Vi har haft det så himla bra! Men det ska ändå bli skönt at komma hem, också.
Hemma igen
Nu är vi hemma och allt har gått bra. Vi startade med väckaklocka för första gången på en vecka kl. 06:00. Vi packade det sista, väckte och bytte om på Wollmar och satte oss till frukost som hotellet fixat i ordning åt alla oss som skulle iväg. Vi hade förväntat oss några mackor med pålägg i en liten frukostlåda men de hade dukat precis samma bufféfrukost som vi haft alla andra dagar bara 1 ½ timma tidigare.
Efter frukost checkade vi ut och åkte shuttelbuss ut till stora vägen där vi väntade in bussen som skulle ta oss till Lamezia Terme flygplats. Efter en stunds charmande med folk på bussen somnade Wollmar och sov i nästan en timma. Sedan var det bara en halvtimma kvar till flygplaten vilket inte var några problem. Efter in-checkning och säkerhetskontroll fick Wollmar springa av sig lite. Det är synd att vi inte tog kort eller filmade detta, för han var verkligen glad och skrattade och skrek i förtjusning av att få röra på sig. Väl på flyget somnar Wollmar om lagom till take off och sov ytterligare en timma. Han var så klart sugen att få komma ner på golvet och fara omkring men med lite sång, bus, tidningar och underhållande flygstolsgrannar gick det att distrahera honom. Innan landning hann vi med ett mellis och en till sovtur och anlände till Arlanda 30 minuter tidigare!
Vår barnvagn och väska dök upp först av alla och vi tog pendeltåget hem från Arlanda. Vi konstaterade att det inte var så jättemycket billigare än flygbissarna, men för vår del väldigt mycket smidigare. Först på tåget hem började Wollmars tålamod och ork sina. Väl hemma har vi hunnit vi duscha av Wollmar och gett honom en stor portion laxlassagne, tömma väskorna, sortera tvätt inför imorgon och gå och handla. Efter turen till ICA försökte jag ge W gröt men då var gränsen nådd. I med nappen och ner i sängen. Nattningen tog mindre än en minut.
Så nu är vi hemma nu efter en underbar vecka i Italien. Vidare utvärdering av hotell och ort, packning och att överhuvudtaget resa med bebis kommer snart med bilder och så. Nu väntas sju veckor av svenska sommar med midsommar närmst!
Summering av vår första resa med barn
När vi nu tänker tillbaka på vår resa till Kalabrien finns det några saker som vi vill dela med oss av och som vi vill komma ihåg till nästa gång. Omgivningen och städerna är inte direkt barnvagnsvänliga eller handikappsanpassade. Det finns inga trottoarer i mindre städer, inga ramper på några trappsatser och kullerstenen på vissa ställen var det mer kuller än sten. Kan definitivt rekommendera att ta med en babysele alternativt bärstol för utflykter till sådana här platser. Människorna är å andra sidan mycket barnvänliga och vart vi än gick möttes vi och Wollmar av leenden och gulli-gull (mest Wollmar på det sistnämnda).
![image](https://i0.wp.com/bakingbabies.se/wp-content/uploads/2013/06/wpid-img_20130615_115314.jpg?w=1200&ssl=1)
Högsäsong är mellan juli och augusti och då är öppentiderna bättre på de flesta platserna. Vill man gå till en butik, bageri, café eller restaurang som man läst om bör man se till att gå dit innan 13:00. Restaurangen och i bästa fall de andra bör öppna igen vid fyra femtiden. Ett undantag verka dock vara måndagar då ännu fler ställen än normalt stänger för dagen efter 13:00.
Matmässig kunde Wollmar äta det mesta som vi åt och bröd med olivolja var en riktig höjdare. Det verkade inte vara några större problem att beställa barnanpassad mat på restaurang men på vissa ställen får man passa sig för att de hellre bjuder på glass till barnen.
Som solskydd hade vi UV-dräkt till Wollmar och ett solstift med 50+ som kunde täcka hans näsa, händer och fötter. Den funkade dessutom bra till våra ansikten, axlar och så. Den är mindre kladdig än vanlig solkräm och räcker mer lagom då en flaska är på tok för mycket för oss.
![image](https://i0.wp.com/bakingbabies.se/wp-content/uploads/2013/06/wpid-img_20130616_200810.jpg?w=1200&ssl=1)
Många intressanta saker fick vi äta. Bland annat var det bläckfisk tre kvällar i rad på hotellet. Alternativ fanns men om man tycker om bläckfisk kan jag varmt rekommendera det. Svärdfisk och all annan havsmat bör man äta här då det är färskt och det som de kan laga bäst.
![image](https://i0.wp.com/bakingbabies.se/wp-content/uploads/2013/06/wpid-img_20130617_163432.jpg?w=1200&ssl=1)
Åker man till Tropea ska man definitivt söka upp detta bageri. Grymma bakverk till oslagbara priser.
![image](https://i0.wp.com/bakingbabies.se/wp-content/uploads/2013/06/wpid-img_20130614_1558131.jpg?w=1200&ssl=1)
En blötlagd liten handduk kan vara bra att ha med sig när man är ute och går för att hjälpa hålla den lille sval när värmen trycker på.
![image](https://i0.wp.com/bakingbabies.se/wp-content/uploads/2013/06/wpid-pano_20130614_151348.jpg?w=1200&ssl=1)
Fantastiska utsikter finns det gott om. Så njut!
Åh, vad gött! Ha det ljuvligt, och uppdatera ofta så vi blir riktigt avundsjuka!
Härligt! Njut nu av er semester!
Oh! Vad underbart att allt fungerar så smidigt. Hoppas ni får en fortsatt härlig resa! “Because you’re worth it!”