När sonen sovit 13 timmar utan minsta uppvaknandet är morgonenergin på topp, åtminstone hos barnet.
Vi får brunchgäster vid10, och för att inte riva lägenheten innan dess härjar vi nu i parken.
Vid 10-tiden kom Simon&Jenny och vi åt en fantastisk brunch. De hade med sig ostar och charkuterier, Joseph hade bakat färskt bröd och vi toppade det hela med croissanter med nutella. Wollmar var på strålande humör också.
När vi hade ätit oss övermätta gick vi promenad. Vi råkade hitta en cirkus til Tanto, och stod en stund och kollade på en häst. Sedan fortsatte vi att strosa runt lite, hittade en loppis och gick in i några butiker.
Att vara ensam och att känna sig ensam
Imorgon åker de två människorna i världen jag älskar mest ifrån mig. Joseph och Wollmar ska till Öckerö en hel vecka!
Jag var inte helt glad när Joseph berättade att han bokat biljetter för att vara borta så länge. Men just nu får jag väl ändå erkänna att jag längtar lite.
Imorgon får jag kommer hem till en tom lägenhet. Jag kan fylla badkaret, jag kan läsa en bok. Jag kan sitta och slödricka kaffe och surfa hur länge jag vil.
Jag har högtflygande planer om fika med vänner och shoppingturer. Det känns faktiskt spännande. Litegrann sådär att jag undrar vem jag är nuförtiden, när jag är helt ensam. När jag har väldigt mycket tid för mig själv.
Men det är förutsatt att jag kan njuta av att vara ensam, utan att känna mig ensam. Det kan ju också hända att jag hemfaller åt att tycka synd om mig själv och sitter med den där kaffekoppen och känner mig ledsen, bara.
Jag dras med en envis förkylning och hosta och huvudvärk, så om inte annat kan ju säkert fördriva tiden med att sova. Heh.
En vecka som kommer kan ni alltså få följa bakingbabies från två fronter: Daddy+son på västkusten, working mama hemma i Stockholm.
Wollmar åker till landet
Wollmar ska åka till landet. Men första ska han släcka alla lampor, kolla spisen och låsa dörren. Men Wollmar du glömde ju skorna!
Iväg till Stockholms södra och ta pendeltåget till centralen.
På Stockholms central är det högt i tak. Jätte högt! Men se upp för ficktjuvar Wollmar.
Efter biljettkontrollen är det dags för en snabb tupplur. Nappen och snuttis får också vara med.
Dags för pannkakor. Wollmar har packat med lite vindruvor också. Gott!
Väl framme i Göteborg blir det biltur med farmor och Siya.
Nu är Wollmar framme på landet. Oj va spännande det ska bli!
Pushing the limit
Idag har vi lekt och busat och gjort allt annat än att sova. Eftersom vi ska åka en del bil idag så testade jag att skippa Wollmars förmiddagslur så att han lättare skulle sova i bilen. Jag hann tveka många gånger men efter en promenad ut på fotbollsplan med boll och sedan en lång stund på gungan verkade det som att vi skulle lyckas.
När utomhusbus inte var kul längre gick vi in och åt lunch och packade väskan.
Nu sitter vi i bilen på färjan och har god tid på oss till olofstorp. Wollmar då? Jo, kolla själva…
Sedan kommer vi till frågan om det är juste att göra så här mot sitt barn. Jag vet inte. Men han har klarat sig galant utan gråt och han slipper sitta i bilen och få panik som han fick i somras.
Den grymma verkligheten är väl att alla barn är illa tvungna att anpassa sig till sina föräldrars påhitt och upptåg.
Lekplatsen Plikta i Göteborg
Vi ska till naturhistoriska museet idag med Elvira, Arvin, Carro och Edvin. Wollmar och jag åkte in till stan lite tidigare så att han kan leka av sig innan vi ska in till museet. Vi gick då till lekparken plikta i slottskogen. En jättestor och jättefin lekpark.
Men trots allt det fina ville Wollmar bara ägna sig åt det vanliga.
Detta :
Detta :
Och rutschkana.
Lyckades som mest övertala honom att testa detta:
Efter mycket tjat lyckades jag locka över Wollmar att testleka i blåvalen. Inte helt oväntat var det svårt att få honom att komma med när det väl var dags att dra till museet.
