Igår åkte vi till Södertälje igen för att lunch med en vän. Vi åkte i god tid men så där halvvägs genom resan fick vi information om att tåget bara skulle till Rönninge och sträckan fram till Södertälje skulle ersättas med buss. Snacka om att pricka in årets första ”lövhalka”.
I och med att vi var på det första tåget som inte fick åka vidare stod vi ett tag och väntade på ersättningsbussarna. Folk var märkbart stressade och telefonerna gick varma när de ringde sina jobb för att meddela att de skulle bli sena.
För vår del gick det ganska bra. Var ganska orolig att det inte skulle bli någon lunch eftersom min vän hade en del möten på eftermiddagen som han skulle hinna tillbaka till. Wollmar ledsnade efter ett tag med att sitta i vagn och dessutom började han bil rejält hungring. Som tur var hade jag laddat väskan med massor av frukt och mat han fick lov att tjuvstarta sin lunch.
Efter mycket om och men kom vi fram till Södertälje, si så där en timma senare än beräknat. Som tur var hade min lunchdejts eftermiddagsmöten ställts in så han var mycket mer flexibel än vad han ursprungligen var. Efter lunchen promenra vi till centrum och höll tummarna för att trafiken var återställd. Tyvärr hänvisades vi till hållplatsen för ersättningsbussar, men här var turen på vår sida i alla fall. För just som vi kom till hållplatsen möttes vi upp av en buss som ivrigt ville köra resenärer till Rönninge. Väl på Rönninge station kunde vi höra samma information om att det var stopp i trafiken p.g.a. tekniska problem. Sedan sa plötsligt informatören att nästa tåg mot Stockholm och Märsta avgick just då från Södertälje C och skulle komma om 10 minuter till Rönninge. Nu var det tydligen fart på allt igen, precis när vi skulle hem. Tror att vi faktiskt satt på den sista ersättningsbussen för det dök inte upp någon busslast med personer medan vi väntade. Kändes nästan som att SL hade koll på mig och tänkte: ”Här kommer en gammal god ressenär. Honom ska vi bjuda på hela strul-fadirullan”.
Det kändes i alla fall fint att Wollmar fick erfara det hans daddy får vara med honom nästan varje vecka. Liksom en inblick i det verkliga livet.
Hösten i Skånegläntan
Nu har hösten kommit på riktigt. Dagarna är kortare, löven ändrar färg, det har blivit kallare igen och var man än går finns det lövhögar och vattenpölar. Jag har dess utom dragit på mig höstens första förkylning. Idag tog vi en tur till Skånegläntan. Wollmar var klädd upp till gaddarna med tröja, jacka, mössa, stövlar, täckbyxor och så klart vantar. Sedan tog det inte mer än 5 sekunder från att jag släpte ner honom för honom att hitta en vattenpöl att doppa handskarna och med ens var de invigda.
Vi lekte ett tag och träffade lite vänner som också kom dit och vid 11-tiden var det dags för sångstund. Efter sångstunden hade de (som de alltid har på fredagar) grillning och Wollmar och jag köpte och delade på en varm korv (jag fick kanske bara en halv munsbit). Wollmar har sovit en gång ganska tidigt på fömiddagen och verkar inte alls visa något intresse för att vila mera.
Idag slutar Mia något tidigare och kommer hem när som helst. Det är gott med helg. Hoppas ni får en trevlig helg med!
Så underbart med de vackra höstfärgerna.
Wollmars första teckning
Idag introducerar vi kritorna.
Rätt bra ändå va, för att bara vara 14 månader?
De sjukt o-objektiva föräldrarna är stolta.
Bondens marknad
Idag har Mia varit på sammanträde hela dagen. Det innebär att allt är som vanligt för Wollmar och jag. Fast vi fick i alla fall en lång och skön morgon tillsammans. Så efter Wollmars sovning och lunch drog vi ut till stan.
Där upptäckte vi att det var ”Bondens egna marknad”. Det är ett trevlig inslag på höstens södermalm. Fast det var mycket trevligare förr i tiden. För 3-4 år sedan var priserna vettigare och utbudet roligare. Nu mera är det ganska tråkiga loppis-stånd och grönsaksstånd som verkligen vet hur man mjölkar ut den eko-medvetna hippsterns plånbok.
Vi gjorde i alla fall några fynd på färska gårdsägg, tomater och thailänsk scharlottenlök som några thailändskor sålde (det andra de sålde var svamp och blåbär).
Eftersom marknaden höll till på Katarina bangata drog vi till lekplatsen Bryggartäppan efteråt. Det är hemskt kul att dra tillbaka till en lekpark som man inte varit på på flera veckor. För leken som Wollmar lekte var helt annorlunda från vad den var sist vi var där. Sist satt han mest i sandlådan och var missnöjd med att det inte fanns någon gunga. Nu upptäckte Wollmar det mesta som fanns. Allt från lekbuskage, hästen och de olika stugorna. Aylin mötte upp med oss efter ett tag och sedan drog vi hem för lite kaffe och mellis.
Ikväll, när Mia kommer hem, blir det pizza. Tomatsåsen och klar och pizzadegen står på jäsning. Gott!
