En del läsare har redan fått ett sånt här kort på posten, så det blir gamla nyheter för en del.
Vi ville berätta om graviditeten på ett lite kreativt sätt, och efter lite inspirationsgoogling bestämde vi oss för det här.
Det är Josephs, mitt och Wollmars fingeravtryck omgjorda till träd. Och så ett ritat litet ekollon bredvid.
På baksidan skrev vi en liten hösthälsning och klistrade på ekblad som vi plockat och pressat.
Det funkade faktiskt oerhört bra med Wollmar och tumavtrycken. Visst, vi fick placera hans tumme rätt och hjälpa till att trycka. Men han verkade gilla det och gjorde glatt typ 25 tumavtryck utan minsta gnäll
Idag har vi också bakat sockerkaka.


Vi har köpt en vagga!
… nej, det är bara den icke-bilburna familjen Fernando som spontanköper en vagga.
För några veckor sedan tog vi pendeltåget ända till Bro och promenerade bort en bit och köpte en superfin begagad vagga av märket Kaxholmen.
Sedan fick daddyn bära åbäket tillbaks till tåget.
Som tur var åkte vi iväg en tidig söndagsmorgon och det funkade helt okej att ha både vagn och en extra möbel på tåget i och med att det var typ folktomt.
När vi kom hem tvättade vi av vaggan och målade om den lite och sedan fick en placeras på prov i vårt sovrum en liten stund.
Nu står den dock i källaren och väntar på bättre tider.
Julmarknad på Steninge slott
Idag har vi varit på utflykt till Steninge Slott tillsammans med Högalidskyrkans öppna förskola.
9:40 samlades vi vid kyrkan och runt 10 for vi iväg med en fullpackad buss.

Det tog inte många minuter innan Wollmar däckade och sov ända till dess att vi kom fram till Steninge.
Slottet ligger en bit utanför Märsta och byggdes på slutet av 1800-talet. Det ända lilla vi fick reda på om slottet var att ritningarna gjordes av Tessin d.y. och att Gstav III:s hov besökte slottet vid ett flertal tillfällen.

När vi kom dit fick vi slå oss ner till bords och fick lite glögg och sedan en jultallrik. Alla barn kring vårt bord satt snällt och stilla och åt och var nöjda. Efter att barnen ätit klart fick de springa och leka lite i lokalen. Wollmar blev jagad av jämnåriga Sixten och de hade jätteroligt fram till dess att de krockade kring en kamin och det slutade i gråt.
Sedan gick vi upp en våning och gick runt på julmarknaden. Där fanns det mesta som finns på de flesta julmarknader. Inga överaskningar direkt men ändå trevligt. Vi köpte lite smått och gott att ha hemma och ge bort som presenter.

När det var färigshoppat tog vi en promenad runt slottet. På väg tillbaka till bussen knackade någon mig på axeln. Jag vände om och såg att det var Erik. Erik, Iris och Sara (mamman) hade också tagit en tur till Steninge slott. De var sugna att dra dit men det var fullt på bussen så de tog pendeln dit. En hemskt trevligt överaskning.
På bussturen hem somnade Wollmar än en gång och när vi promenerade hem fick vi den trevligaste överaskningen som dagen hade att erbjuda. Mia ringde och var nästan hemma. Hon kunde sluta tidigare idag och när vi väl kom hem hade hon redan lagat mat. Sjukt trevligt.
Nice dag!
Wollmar pratar och sjunger
De senaste veckorna har Wollmar sjungit jättemycket. Så fort han leker ensam i sitt rum eller sitter och åker i vagnen så sitter han och “sjunger”.
Han provar nya två-staviga ordkombinationer med ungefär samma melodi varje gång. Men ändå uppenbart ett försök till sång.
Miii-måå-mii-mååå, gick han omkring och sjöng hela kvällen igång.
I morse vaknade han klockan 5 och började joddla “Dodi-dodi-dodi-dodi”. I säkert en halvtimme.
När han inte sjunger så pratar han. En ständig svada. Tyvärr så är det ganska lite som går att förstå. Det värsta är när han suttit och hållit låda en god stund och sedan vänder sig direkt till en av oss och avslutar ordflödet med en tydlig satsmelodi för en fråga. Och sedan håller han kvar ens blick och ser frågande ut.
Då är det ju verkligen någonting konkret han vill, och man är helt oförmögen att svara honom. Svarar man då fel, så kan han bli så förnärmad! Ofta är det ju liksom nära till hands att svara typ “Jaha, är det vatten du vill ha”, och då märker ju han så tydligt att man inte fattar vad han säger.
Det är en ständig utmaning att vara förälder, framförallt det här med att njuta av nuet och inte bara längta framåt. Men. Det kommer bli både roligt och lite enklare när Wollmar blir bättre på att uttrycka sig. Så det så.
Mia: Löpning baklänges
Hastighetsstatistiken från min löpnings-app:
12 augusti (innan graviditeten började): 12,1 km/h
19 september (nygravid): 10,5 km/h
14 oktober: 10.0 km/h
11 november (vecka 13): 7,7 km/h
Det började ganska snabbt bli väldigt mycket trögare med löpningen. Jag blev flåsig som tusan!
Nu senaste gången (11 nov) fick jag dessutom intervall gå-springa för att jag har börjat få så ont i bäckenet. Det är ju ändå inte så himla länge sedan jag var gravid senast, så det är nog dumt att provocera kroppen för mycket nu.
Jag hoppas att bäckensmärtan kommer funka likadant den här graviditeten som förra -ont mellan vecka 9 och vecka 21 och sedan inget alls.
Men den här graviditeten är på intet sätt lik den förra, så vem vet hur det blir nu.
Löpning är det i alla fall helt slut med nu. Blir att köpa gymkort och börja på spinning igen nu tror jag (styrketränar gör jag ju på gymmet på jobbet).
Enligt Josephs beräkningar kommer jag i denna takten att gå baklänges i med en hastighet på 1 km/h till mitten av maj. Kul!
Wollmars tio fingrar
Igår bakade Wollmar och jag bröd då vi skulle få hit vänner på kvällen. Mitt i ett obevakat ögonblick när jag var på telefon med Mia satte Wollmar en “finishing touch” på en utav limporna. Hur såg det ut då? Var vänligen se bilden nedan.
Var så goda, Wollmars tiofingersbröd.
Gentlemannarakning
När jag fyllde 30 fick jag ett presentkort av mina kollegor på Live-It. Den växlade jag in i veckan till en presentbox som hette “Gentleman’s shave”. Det innebar att jag kunde gå på en barberarrakning på frisörsalongen och barberaren Prinsar och Prinsessor. Jag rakade mig senast på lördag kväll och har sparat ut så att det skulle finnas något för barberaren att jobba med.

Så här så jag ut innan. Skruffigt långt skägg och massa stubb.
När jag kom in så pratade vi först lite om jag ville ha skägg eller inte. Sedan berättade han för mig att jag har helt fel skägg för mitt ansikte och sa att han måste trimma till håret lite så att det inte ser konstigt ut när han fixar till skäggfrisyren. Sedan drog han på lödder, krämer, oljor, varma handduksomläggningar och rakade sakta med säkert tills han var nöjd.

Under hela rakningen hade jag nog åtminstånde sex eller sju varma handduksomslag. Mot slutet fick jag ett par kalla handduksomslag för att stänga porerna.
Avslutningsvis daskade han på typ alkohol i ansiktet (med förvarningen “ledsen, men detta kommer inte att vara helt behagligt”), alun på de ställen som blödde lite och aftershave.
När jag gick där ifrån kan jag inte säga att jag kände mig så där slät och skön eftersom det sved lite på vissa ställen i ansiktet. Men det var kul att få en konsultation för vilken skäggtyp jag passar bättre i, få bli ompysslad och dessutom så lite råd inför den framtida rakningen.

Kanske inget jag skulle gör om (i alla fall inte för nästan 600 kr), men det var helt klart en upplevelse som jag kan lägga till livets erfarenheter.
Vilket fint sätt att berätta 🙂