Morgonens mjölkepisod
Wollmar fick mjölk i sin mugg. Både jag och Joseph stod med ryggen vända och fixade med frukost. Jag vände mig om för att kolla hur det gick för honom och upptäckte att det var mjölk spilld på bordet.
Jag: Men Wollmar, vad har du gjort nu?
Wollmar: Baja! (som i ajabaja)
Joseph: Here you have, please clean up after yourself (och lämnade över disktrasan)
…
Vi vänder oss om igen och fortsätter med frukostfixeriet.
Wollmar: Tack!
Och så lämnade han trasan till Joseph. Framför honom var bordet fin torkat.
Älskar dig mormor
Nästa helg ska Mia och jag ha en kväll för oss själva. Det innebär att Wollmar ska sova över hos mormor. För att han ska känna sig mer trygg i mormors lägehet och med henne hälsade vi på idag. Redan igår på morgonen när vi nämnde att vi skulle hälsa på mormor städade han upp hela sitt rum och var redo att gå till mormor. När vi sedan förklarade att vi skulle dit först imorgon (alltså idag) blev han JÄTTELEDSEN och började gråta.
Så fick vi äntligen åka till mormor idag. På vägen blev det många gråtomgångar eftersom han tyckte att det gick för långsamt. När vi äntligen började närma oss frågade vi Wollmar om han visste att mormor älskar honom. Han svarade med ett ja följt av ett, “Älskar dig, mormor” vilket han upprepade tills vi kom fram till lägenheten.
Sedan har det varit lek och mat, sovning och läsning. Det känns tryggt att lämna honom för sin första övernattning när han känner sig så trygg hos sin älskade mormor.
Lek med lego och “Kranis” var en riktig höjdare.
Sova i mormors säng gick fin fint. Och jätte glad över att se mormor när han vaknade.
Prata lite om livet och sånt.
Läsning i den stora vårboken!
Skryt
Idag blev min magisteruppsats publicerad i den vetenskapliga tidskriften “Health and Interproffessional practice”.
Exakt
Hur
Grymt
Är
Inte
Det
?
Spana gärna in underverket här!!
Herrgårdsweekend
Föräldrarna har haft en fantastisk övernattning på slott, tre goda måltider, härligt med partid och tid i solen på en brygga. Den goda eftersmaken av helgen hade kunnat grusas av att mötas av en utmattad mormor och en gråtande Wollmar. Men icke. Wollmar har ätit bra, sovit bra och haft kul och varit glad hela tiden. Det blev inte ens gråt och panik när vi kom, utan Wollmar sprang glatt runt och ville visa och berätta vad de haft för sig.
Nu sitter vi på tåget på väg hem från mormor och är nöjda allihop. Wollmar har visserligen däckat, men var nöjd ända in i det sista. Nu ska vi hem och krama ur det sista ur den här soliga helgen!
Bebisträff
Idag hade jag en lunchträff med två av mina tre storasystrar och deras småbebisar. Lilla Vanda är nu 4,5 månad och Elmer är 6 veckor. Små rara krabater, de där två!
De slog mig att om typ 6 veckor, alltså om lika länge som Elmer är gammal, så har vi vår bebis.
Och så fort vår bebis kommer ut så kommer den vara lika självklar som de andra små knoddarna.
För 6 veckor sedan var Elmer ett foster i min systers mage, en okänd oföding. Och nu är han här, och är det mest självklara i hela världen. Även om saker och ting såklart förändras på vägen, så går det redan att skönja en personlighet och att ana utseendedrag som kommer finnas med honom livet ut.
Det är sannerligen magiskt, det här med barnabakande och barnafödande.
Vem är du lilla Sleepy bird i min mage? Hur kommer du se ut? Kommer du få mer av de mörka, lankesiska generna än din bror har fått? Hur kommer du vara? Vad kommer du tycka om? Kommer ni vara lika du och Wollmar, som jag och mina systrar? Eller kommer ni vara olika, som din Daddy och hans bror?
Du finns där redan, du sover och drömmer och sparkar och anar röster och ljus.
Du är liten än, men ändå rätt färdig. Så mycket av den du ska bli är redan bestämt.
När du kommer ut ska vi tillsammans forma resten. Du, jag, din Daddy och din storebror.
Åååh Wollmar <3