Vi är ju på ön där farmor och siya bor. Det innebär att vi får små stunder av lyx. När Wollmar somnat kan vi ta en barnvagnspromenad med bara Wilfred och få en timmes vuxenprat och lite motion med fantastisk utsikt.
Vi har varit iväg till affären helt utan barn, och någon gång under veckan som kommer ska vi också försöka komma iväg och äta en barnfri middag ute.
Nu på kvällen fick vi också en stund för oss själva när vi gick ner till stranden och tog en simtur.
Det kan bara vara en kvart eller så, men de där små stunderna bara jag och Joseph är guld värda! Det är en lyx att få möjlighet till det redan nu, fast vi har två små barn.
Första studsmattehoppen
En av mina föräldrars grannar har en studsmatta. Här om dagen var Wollmars kusiner där och fick lov att hoppa. Wollmar såg lugnt och tittade på och efter ett tag sa han “Wollmar osså hoppa”.
Nu är det så att Wollmar inte riktigt lyckats hoppa på plan mark än. På grund av detta var jag lite skeptisk. Men springa omkring och leka på studsmattan kunde inte skada (eller?) så han fick komma upp. Mycket riktigt sprang han mest omkring och slängde sig framåt och sa “kulle-bytt, kulle-bytt”. Men helt plötsligt så lyckades han faktiskt hoppa. Inga stora hopp och inte många men tillräckligt mycket för att lyckas få ett kort på det hela.
Förutom att hoppa med kusinerna har det varit bada, gunga, busa, leka koja, leka med lego, leka kaffekalas och massor mera. Men idag åkte de hem efter en halv vecka på Öckerö. Men det är verkligen lika kul och mysigt varje gång att ha dem nära och se Wollmar med dem.
Att vaska 200 kr litern
När vi åkte på semestern fick jag ju göra ett avbrott i donationspumpandet, och tänkte att mjölkproduktionen kanske skulle gå ner automatiskt. Men så har det inte blivit. Jag får pumpa ut mjölk flera gånger per dag för att nöden inte har någon lag.
Men det innebär också att jag får hälla ut en massa mjölk i vasken. Det är olika hur man har det, en del
vaskar champagne och andra bröstmjölk. Jag har hällt ut mjölk till ett värde av flera hundra kronor den här veckan. Det ni…
Storbarnslösningar
När vi är hos svärföräldrarna är det (utöver barnpassning) storlyx vad gäller inkvartering. Jag och Joseph får eget rum med dubbelsäng och inför att Wollmar föddes iordningställdes en spjälsäng som nu har gått i arv till Wilfred. Nytt för den här gången är att Wollmar sover i eget rum och i
vuxensäng. Vi funderade rätt länge på hur vi skulle göra. Sist vi var här sov Wollmar på en madrass på golvet och det gick ju också bra. Den här gången fick han sova i stor säng med madrass nedanför. Det har inte varit några incidenter alls och han verkar trivas bra i den.
Hemma sover ju Wilfred i en vagga som tål upp till 9 kg och Wollmar kvar i en öppnad spjälsäng. Men någon gång under hösten är det ju läge att Wilfred får själsängen och vi har funderat länge på vad vi ska skaffa till Wollmar. En av systrarna har erbjudit en gammaldags växasäng, och den är ju ett alternativ. Men vi har också funderat på en resårmadrass som får står på golvet, eller om det finns någon okej lösning från IKEA som kan funka. Fördelen med att Wollmar får en större säng är ju att en vuxen kan ligga med honom i sängen och läsa och natta, eller att en av oss föräldrar kan låna den sängen om det blir överfullt av barn i vår säng.
Det lutar åt det just nu, för det är för himla mysigt att ligga bredvid honom på kvällarna och läsa böcker och be godnattbön. Och det finns väl inget egenvärde i sig att ha en mindre säng, om Wollmar ändå verkar trygg och nöjd i en stor? Ge oss gärna tankar för och emot!!
Bjuder också på dagens Badmar.
Semestertur
Idag tog vi ytterligare en tur in till stan och hälsade denna gången på våra vänner Elvira, Filip och deras söta lilla Arvin. Vi kom till dem på förmiddagen och efter lunch och Wollmars vila åkte vi in till Universeum. Efter ett kort fruktmellanmål för alla körde vi igång hela rundan. Vi började uppe vi fiskarna och det verkade Wollmar tycka om till viss del. Arvin sov. Sedan gick vi in i tunnlarna med ännu störe fiskar och dylikt men Wollmar började balla ur och bli rädd så det blev snabbspolning fram till regnskogen. Regnskogen var kul och Wollmar uppskattade särskilt de små gula och blå pilgiftsgrodorna och
Tocotukanerna. Jag hade Wilfred i sjalen och höll på att svettas ihjäl i den konstgjorda tropiken. Arvin sov.
Efter fåglar, apor och grodor åkte vid längst ner till “Jobbis” som var en lekplats för barn med olika lekstationer som där man kan leka olika yrken. Vid detta laget väcktes Arvin och han lekte loss tillsammans med Wollmar.
Efter mycket lek och bus fikade vi pannkakor, macka och bulle och sedan bar det hem igen. Vi kom hem ganska sent men passde ändå på att äta middag med Wollmar. Några minuter in i farmors skink- och broccolipaj säger Wollmar “Tacka maten”. Mia frågar om han ville att vi skulle be för maten och han jakar. Vi knäpper händerna och stänger ögonen och innan någon hinner säga något brister Wollmar ut med “Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är. Amen!” Så himla fint. Vi ber visserligen den bönen varje kväll men att han lagt den på minnet och kopplat samman det till vad en bordsbön går ut på är ju fantastiskt.
När vi ätit klart blev det nattning och för första gången på en vecka somnade han på första försöket. Medan jag nattade Wollmar hörde jag hela tiden Wilfred låta högljutt från nedanvåningen. När jag kom ner frågade jag om Wilfed hade varit ledsen (och underförstått varför de inte gjort någonting åt det). Det visade sig att Wilfred hade legat och haft en lång, högljudd jollerkonversation med mamma och farmor.
Efter en amning somnade han i farmors famn. Mia och jag passade då på att ta en 5 km löptur tillsammans och sedan ta ett dopp i havet innan vi gick hem till en kopp varmt kvällste. Semester alltså!
Relaterat innehåll