Joseph: Sista veckan
Idag börjar min sista ensamma helvecka som föräldraledig. Konstigt. Fem månader går verkligen super fort. Nästa vecka börjar Mia sin semester (4 veckor) och efter det tar jag ut min semester (4 v) och sedan börjar jag jobba igen. Ännu konstigare. Fast jag går bara på 50 %. Men ändå. Mia kommer också att jobba 50 % och på så sätt så delar vi på Wilfred i höst till dess att han skolas in någon gång i december.
När jag blickar tillbaka är det så klart mycket som har hänt. Trots att Wilfred inte går än så kan man ändå se hur han utvecklats från bebis till toddler. Hans samspel med andra har gått från att bara observera, le/skratta och gråta till att vara en deltagare, kommunicera med egna ord och röra sig dit han vill.
Kanske kommer jag att se tillbaka på denna tid med saknad och längtan, men det ska bli jätteroligt med en hel lång sommar med hela familjen.
Att komma tillbaka till jobbet och samtidigt fortsätta vara hemma med barnen känns riktigt bra.
Att sedan tänka på att hösten kommer att ta slut det struntar vi i nu. Jag ska försöka att leva i nuet.
Joseph: Rakkniv – utvärdering 1 år
Förra året fick jag ett rakset av Mia i födelsedagspresent. Så här lite mer än ett år senare tänkte jag att det vore på sin plats med en utvärdering.
1) Rakar mig fortfarande regelbundet med kniven?
– Ja det gör jag. Men i och med att det tar längre tid att raka sig med raktvål och kniv (ca 20 minuter) händer att jag tar med mig min gilettehyvel och rakskum om jag ska raka mig någonstans där jag varken har tid eller lust att stå för länge (typ badhuset).
Visst, jag har aldrig skurit mig såpass mycket som jag gjorde i början. Särskilt när man precis bytt till nytt rakblad som är übervass. Men nu har jag fått till känslan för det med.
2) Var det så billigt som jag påstod?
Jag skrev då att fem rakblad som kostade 19 kr skulle räcka i ett år. Faktum är att jag på det senaste året (+ 2 månader) enbart använt 3 av de fem rakbladen vilket i min mening gör kostnaden för rakblad försumbar.
Raktvålen som kostade runt 200 kr är långt ifrån förbrukad och jag tror att den har 2-4 år av regelbunden användning innan den sinar.
Rakoljan som jag köpte till var ett riktigt genidrag. För vem som helst av er där ute som vill ha n behagligare rakuplevelse, KÖP RAKOLJA! En flaska på 30 ml kostar i och för sig strax under 200 kr om man köper här i Sverige (150 kr från UK) men den räcker i över ett år och är klart värt det.
Så i runda slag kostar det att raka med rakkniv 200 kr/år kontra ca 540 kr med gillette.
3) Vad händer nu?
Ja, vad händer nu. Det tog nästan 9 månader för mig att få till ett riktigt bra skum med raktvålen och fortfarande känns det som att det finns mer att förfina. Jag är nyfiken på att testa en annan raktvål. Dels för lukten och dels för att se om det går att uppnå ett ännu bättre rakskum. Jag kommer förmodligen att beställa detta i samband med nya rakblad och ny rakolja någon gång till hösten.
Så har du inte börjat än så uppmanar jag dig att börja nu!
Mia: Surtorsdag
Den här veckan har varit tung på många sätt. Massa avslut att göra på jobbet, massor med grejer att göra på kvällarna, bröllops-toastmasteri-förberedelser, tröttgriniga barn, pms och litegrann sömnbrist framförallt på grund av för sena kvällar.
Jag har haft ett uselt humör, tappat tålamodet med barnen, skällt för småsaker och helst velat låsa in mig i badrummet och slippa alla ljud.
Jag vinner inga “Mother of the week awards” direkt. Inte heller får jag pris för trevligaste fru. Snäll mot mig själv har jag inte varit heller, känner mig tjock och ful och otrevlig och dum.
Imorgon är min sista arbetsdag inför på åtta veckors ledighet, och jag tror aldrig någonsin jag varit så värd det.
Men å andra sidan är det inte direkt ledighet i ordets rätta bemärkelse när vi kommer ha båda barnen hemma hela sommaren.
Åtta veckors konflikthantering blir det.
Nä, nu blev jag sådär neggo igen. Ska dra nåt gammalt över mig. Hörs!
Joseph: Att få ta hand om varandra
Som förälder får man vara med om många saker på gott och ibland på ont. En av alla goda saker är alla underbara saker som barnen säger. Tyvärr är det inte alltid man skriver ner det. Man borde nästan ha en liten bok som Alma, Emil i Lönnebergas mamma, hade för hyssen.
Hur som helst så har Wollmar och jag en härlig konversation imorse och så här löd den.
-Daddy, du har bubblor på fötterna!
-Wollmar, they’re not bubbles. They’re called wrinkles. I have them because I am a little bit old.
– Och då ska jag ta hand om dig daddy!
-But Wollmar, I’m not that old quite yet…
-Men jag är så gammal så att jag får leka med dinkies (alltså små leksaksbilar).
-Yes, you are.
Kommer du att ta hand om mig då?
– Yes Wollmar, I will take care of you when you get old to. We can take care of each other.”
