Åh, nej
En liten sten i en grusväg på den Öckeröska löprundan.
En linda, ett batteri för att ge extra tryck, högläge.
Får väl se hur illa det blir.
Hade hoppats på att tillbringa eftermiddagen på stranden.
Minisemester
Medan Mia har varit på kurs med jobbet så har jag varit föräldraledig med barnen på en mycket sommrig Öckerö.
Det känns nästan som att vi haft mer sommar de här fyra dagarna än vi haft på vår hela 8-veckors-semester.
Vi har inte gjort så jättemycket spännande eller varit på äventyr, men vi har haft en härlig sommarrytm som verkligen har gjort gott. Barnens dagar har sett ut såhär:
- Vakna
- Frukost
- Leka
- Second breakfast
- Ut och leka, cykla, gunga, mm
- Sova middag
- Lunch
- Stranden, fiska krabbor, bada, leka med sand, mellanmål, leka mer
- Hem och leka
- Middag
- Mamma kommer hem
- Kvällsmat
- Bad
- TV
- Sova
Undantaget var att vi i fredags eftermiddag åkte in till stan och hälsade på vännerna Elvira, Filip och Arvin. Sedan har det såklart varit massor med tid och lek med farmor och siya vilket har varit hur kanon som helst. Wollmar föreslog, när vi satt i bilen på väg in till tåget, att han kunde stanna kvar och Wilfred, Mia och jag kunde åka hem. Så det är härligt att veta att de här resorna uppskattas av fler än bara Mia och mig. Här kommer lite bilder på resan.
Trädgårdsarbete
Strandhäng
Klippning av Wilfreds vilda hår (Wollmars hår klipptes också vilket syns i nästa kort)
Övriga äventyr, däribland plaskpool på penthousebalkongen
Sista kvällen festade vi vuxna på skaldjur och nybakt bröd + nyslagen majonnäs
Mia: Hemma – föräldraledig
Wilfred har snart sovit i tre timmar och det var långt mycket längre än vad mitt tålamod för anteckningsrenskrivning höll för. Och då har jag ändå tagit paus för att laga middag och värma lunchlåda.
Wilfred brukar ju vara en nap-nappare av rang, men idag har han verkligen överraskat. Han vaknar en gång var 45-minut som han brukar, men HAR LETAT RÄTT PÅ NAPP OCH SNUTTIS SJÄLV och SOMNAT OM. Undrens tid är inte förbi!!
Tioårsplan?
Vi bor i dagsläget i en trea på Södermalm. Vi pratar ibland om hur praktiskt det vore om vi en dag bara skulle vakna och känna lust att flytta ut från stan. Men det har ännu inte kommit, och jag tror kanske inte att det kommer hända heller. Vi bor i ett fantastiskt kvarter med många bilfria gator i närheten och förskolan i kvarteret och några av de skolorna vi hoppas på inom gångavstånd.
Men. Vi kommer inte kunna bo kvar i en trea i all evighet. Någon gång kommer ju grabbarna vilja ha eget rum. Någon gång skulle vi gärna vilja ha ett gästrum, arbetsrum, kreativt rum. Jag drömmer om att kunna ha en symaskin och lite målargrejer framme.
Så om vi drömmer fritt är prioriteringsordningen denna:
1. Vi har råd att köpa en (minst) fyra i samma område som vi bor nu.
2. Vi har inte råd att köpa en fyra i innerstan och får således hitta något utanför stan. Blir det lägenhet då? Kanske. Eller radhus? VAR har vi ingen aning om. Söder om stan, definitivt.
Att renovera och inreda med passion står INTE med på vår tioårsplan. Vi har inget som helst sånt intresse. Att livet och vardagen rullar på hyfsat ostört är en prioritering för oss, då har vi inte “råd” med omaket att renovera. Vi vill jobba och utöver det vara med barnen. På vår vuxentid vill vi träna, lägga tid på matlagning och mina studier. Mer fritid än så har vi inte. Och om vi har tid över skulle jag oändligt gärna vara mer kreativ på ett icke-nyttigt sätt. Typ papperspyssla eller måla. Joseph hade spelat TV-spel.
Vi har heller inget intresse av att sköta en stor trädgård, av samma anledning. Jag känner att det är oerhört lågprioriterat att klippa gräsmattor och ansa rabatter.
Tio år är oändligt långt, speciellt om vi tänker att Wollmar kommer vara 13 år då. Hur är livet med en trettonåring? INGEN ANING.
Jag vill ju bli färdig specialistfysioterapeut och kanske kommer det även innebära att jag vill förändra min arbetssituation något. Lite beroende på hur vi löser boendet blir det också kanske på tapeten att Joseph söker nytt jobb. Han har ju väldigt långt till jobbet idag. Och ja, det är väl lite fräscht att inte fastna på samma jobb i evigheter heller. Fast å andra sidan, på hans jobb finns ju typ oändliga möjligheter av att byta tjänst och så vidare.
Vi TROR också att vi förmodligen kommer vilja ha ett barn till. Men just nu vill vi absolut inte ha en till bebis. Så den frågan är liksom öppen. Men den frågan aktualiserar boendefrågan något enormt. Tre barn går definitivt inte att klämma in i den här lägenheten, inte om vi inte vill vada i leksaker upp i midjehöjd.
Att ha en lägenhet med TVÅ BADRUM hade också varit en dröm.
Så ja. Om tio år: annat boende, färdig specialist för min del, andra jobb för oss båda? Ett till barn kanske och två hyfsat stora grabbar.
Oj, så läskigt att tänka på.
Hur tänker ni andra om framtiden?
Förskoleklockan
Efter att ha läst om ett monster som ritar sin klocka utifrån vad hen gör på dagarna på förskolan, beställde Wollmar en sådan klocka av mig.
Den typ enda harmoniska stunden idag gick till att göra den här.
Klockan börjar i parken, bilden med gungorna och lekskeppet, eftersom förskoledagen startar där. Sen följer en bild som ska föreställa “samling”, sen lunch, sovning (det där gröna ska föreställa en krokodil-snuttis), lek och till sist hemgång.
Wollmar vill jättegärna ta med den till förskolan och visa, vi får väl se…
Bilmassage
Låt mig presentera: Bilmassage.
Funkar lika bra på träningsvärkiga lår som på bristande mindfullness i kroppsjaget.
Jag har försökt övertala barnen till detta huuuur länge som helst, men idag fick jag äntligen napp.
Bästa lekstunden i mannaminne.
Nasses film
Vi kollar på Nasses film. Det gör vi VARJE fredag. Wollmars fredagsmys består av Nasses film och popcorn.
Jag tycker den är bra. En av de bättre grejerna vi tittar på, i perioder är det ju bara youtubeklipp med fordon.
Men… Det är en sång i filmen som stööör mig. Disney är väl inte direkt världskända för det här med genusfrågor, men asså…
Sången heter “a mother’s intuition”. Jag fetmarkerar det jag tycker är knasigt…
It’s a mother’s intuition
To make a little space
It’s her quiet mission to tidy up her place
A mother’s intuition is like a kangaroo’s
She hops around, she mops the ground
She fusses over you
A mother
With her intuition
Will know just what to do
It’s a mother’s intuition to wash her baby
Well she won’t forget behind the ears
And the extra soap suds on the tail
A mother’s into cleaning
She’ll clean until she’s through
She’s smart enough
She’s wise enough
To add up two and two
A mother
With her intuition
Will know just what to do
A mother has a feeling
She pays special attention
If someone is concealing
If someone’s playing tricks
She rubs and scrubs and scours the secrets
Until the answer clicks
Then she takes a brush
And polishes your teeth
She’ll make you shine and sparkle new
Until she finds the real you
Underneath
.. Och så vidare
Into cleaning?? Vilken mamma är intuitivt “into cleaning”? Vi har visserligen rätt rent hemma, men vette tusan…
Jaja, jag vet att det finns mycket större saker att störa sig på, men visst känns det ändå lite ruttet?
