Läkemedel och barn – del 2 – solskydd

Hur skyddar man barnen mot solen bäst?

Trots rubriken handlar det här blogginlägget inte bara om barn. Ska jag vara ärlig så handlar det inte riktigt om läkemedel heller. Men det handlar i alla fall om något som vi alla utsätter oss och våra barn för på ett eller annat sätt: Solen och solskydd.

Introduktion – Solen och UV-strålning:

Solens ljus är en förutsättning för liv på jorden. Förutom det synliga ljuset så alstrar och skickar solen ut en mängd annan strålning. Större del av den skadliga strålingen fångas upp av atmosfären eller jordens magnetiska fält. Det finns strålning som når oss ändå. Strax under våglängden för det synliga ljuset hittar vi ultraviolett (UV) strålning, mellan 100 – 400 nm(se till vänster i bilden nedan). Dessa delas i sin tur upp i tre delar: UVA, UVB och UVC. UVC strålningen är såpass kortvågig att den i stort sett absorberas helt av ozonlagret.

 

 

 

 

Ozonlagret

UVB-strålningen dämpas visserligen också av ozonlagret men en viss del når ändå ner till oss. Men vår hud är en bra barriär som har som syfte att skydda de inre organen. UVB- strålningen når inte längre än till skinnets yttre lager (epitelet). Skadan som denna energitäta strålning orsakar är de flesta bekanta med: solbränna.

UVA-strålningen tar sig dock lätt förbi ozonlagret och tränger djupare ner i skinnet. Där stimulerar den melanocyterna att producera mer melanin och därför blir vi brunare av att exponeras av solen.

Det är mestadels UVA-strålning som avges från solarielysrör. Vad för skada långvarig exponering till UVA-strålning ger är ännu inte helt kartlagt. Den sammanlagda bilden är att det är långt ifrån säkert (mer om detta längre ner).

En vanlig missuppfattning kring solens strålar är att man inte bränner sig så mycket om inte solen värmer huden. Detta har inget samband då det är solens infraröda strålning (alltså till höger om det synliga ljuset på bilden ovan) som ger värme. Där emot är all strålning som solen avger proportionerligt mot solens vinkel mot jorden (dvs mer strålning ju högre solen står).
Vår exponering till solens strålar varierar beroende på var vi befinner oss på jorden och när på året. Ju närmare ekvatorn desto högre UV-index och UV-index är även högre under sommarmånaderna jämfört med vinterhalvåret. Andra faktorer så som ozonlagrets tjocklek och höjd över havsnivå spelar också roll.

Cancertyper 

Det finns tre typer av hudcancer associerade till exponering till solljus. Därmed påstår jag inte att solljus är orsaken till samtliga fall av dessa cancertyper. Som de flesta typer av cancer finns det många riskfaktorer som spelar in, så som genuppsättning, kost, kroppssammansättning och kemikalieexponering.

Basalcellscancer (basaliom) och skivepitelcancer är de absolut vanligaste typerna med 40 000 respektive 6 000 förekommande fall varje år i Sverige. Båda dessa cancertyper anses i de flesta fall som godartade (benigna) vilket innebär att de inte växer särskilt fort eller sprider sig bortom ursprungsplatsen. Den tredje typen är av naturliga själv den cancerformen som de flesta känner igen, malignt (elakartad) melanom. Årligen konstateras drygt 3 000 nya fall och det dör fler i malignt melanom per år än i trafiken (cirka 600 år 2012). År 2012 var antalet fall av malignt melanom drygt 1 700 fler än år 2000. Detta är en ökning med drygt 100 procent (Miljömålsportalen, 2014) och ökningen fortsätter än idag då för många personer saknar vederbörlig respekt för solen och dess skadliga effekt.

UV-strålning beräknas orsaka 80–90 procent av all hudcancer [1], vilket bör vara anledning nog för oss alla att vara försiktiga när vi vistas utomhus i soligt väder.

Risker med tidig exponering:

Tidigare har man pratat mycket om att det är särskilt viktigt att skydda barn upp till 11 års ålder från att bränna sig då detta skulle öka risken med 50 % att drabbas av malignt melanom i vuxen ålder [2]. På senare år och i större, så kallade meta-studier, visar resultaten istället på att regelbunden solexponering och solbrännor spelar störst roll i utvecklingen av malignt melanom [3]. Risken till att utveckla malignt melanom ökar alltså ju mer vi bränner oss genom livet [4], men därför är det kanske ännu viktigare att etablera sunda vanor kring vistelse i solen hos våra barn medan de är unga.

Hudtyper, SPF och solskydd 

Vi har alla olika hudtoner och reagerar olika på solexponering. Hudtyperna är uppdelade på på hur lätt man bränner sig respektive hur lätt man blir solbrun. De fyra kategorier som man bestämt sig för är följande:

• Hudtyp I – blir alltid röd, aldrig brun
• Hudtyp II – blir ofta röd, sällan brun
• Hudtyp III – blir sällan röd, ofta brun
• Hudtyp IV – blir alltid brun, aldrig röd

Såklart så finns det mellanting, men vitsen med kategorierna är att man ska bli medveten om hur man reagerar på solljus och ta rätt förebyggande åtgärder för att skydda sig från att bränna sig. Framför allt personer som tillhör hudtyp I och II måste se till att skydda sig då de annars löper hög risk att drabbas av malignt melanom eller någon annan hudcancertyp.

SPF 

Sun protecting factor, eller SPF som det oftast förkortas, är den enhet som används bland solskyddande produkter för att det ska finnas ett jämförbart mått på skydd mot solbränna (UVB). Teoretiskt så fungerar det så här: Om man normalt bränner sig efter 5 minuter mitt på dagen så kommer det ta 50 minuter till dess att man bränner sig med SPF 10 och 150 minuter om man använder SPF 30. Nedan ser ni en tabell som visar den teoretiska mängden UVB strålningen som släpps förbi vid olika SPF.

Sun(burn) protection factor (SPF): 
SPF 2 – 50%
SPF 4 – 25%
SPF 10 – 10%
SPF 15 – 6%
SPF 30 – 3%
SPF 60 – 1,5%

Som ni förstår så är det inte riktigt så enkelt att hitta, köpa och smörja in med SPF 100 för att kunna vara ute i solen hela dagen och anse sig riskfri. I en studie som Procter & Gamble utförde på uppdrag av FDA (=amerikanska läkemedelsverket) visade det att det faktiska SPF på olika produkter kunde skilja sig mycket från det skyltade värdet. Produkter som angav SPF 100 kunde i verkligheten ha en effekt så lågt som 32. Detta gällde framför allt produkter i det högre SPF-området (SPF > 50).

Vid SPF 50 är skyddet 98 % av UVB-strålningen och SPF 100 halverar genomsläppet och vi skyddas till 99 %.  Mängden kemikalier som man tillsätter för att nå detta höga SPF-värde innebär dock att de flesta myndigheter har lagstiftat bort de högre SPF-talen. I Australien är högsta tillåtna SPF 30; Europa och Japan har satt maxnivån till SPF 50; och i USA och Kanada är det förbjudet att etikettera med något högre än “50+”.

Allmänna rekommendationerna

De allmänna rekommendationerna är att  använda produkter med SPF 30. Detta då det anses att solkrämer med högre SPF än så leder till en falsk trygghet och tendenser att vistas ute i solen mer än man borde. Även om produkten anger att den skyddar mot UVA-strålning (antingen att det står UVA+UVB eller bredspektrum) så släpps ändå ca 60 % av UVA-strålningen förbi vilket i det långa loppet kan leda till skador och sjukdom. Långvarig UVA-exponering leder även till att huden åldras snabbare och blir rynkig.

För att komplicera det hela ytterligare så är vi, brukarna av solkräm, generellt dåliga på att applicera solkräm. Det är sällan som folk tar så mycket solskydd som tillverkarna rekommenderar för att uppnå den SPF som det står på flaskan. I flertalet studier har det påvisats att användaren applicerar enbart mellan en femtedel till en fjärdedel av den rekommenderade mängden solkräm. Räknar man på hur mycket UVB-skydd 25 % av SPF 30 ger så hamnar så lågt som SPF 2,3. I verkliga livet går alltså många omkring på stranden med mindre skydd än vad en tunn vit t-shirt har (vilket ligger runt SPF 5).

Något mer att tänka på:

Till det hela bör man även ta i beaktning eventuella långtidsrisker av alla de kemikalier som finns i solkrämerna. Dels finns de individer som är överkänsliga mot vissa ämnen i solkrämer (exempelvis parabener) och dels finns det ämnen som kan vara hormonstörande (exv. oxybenson) eller är såpass små, så kallade nanopartiklar, att de tränger längre in i huden än det är tänkt och dess eventuella effekter är ännu okända. En mer komplett lista på aktiva ingredienser och dess eventuella skadliga effekter (+ referens till litteraturen) hittar ni HÄR.

Som tur var är ändå huden en mycket bra barriär och begränsar skadorna som dessa kemikalier kan åstadkomma. Därför måste jag höja ett varningens finger till användandet av solsprayer. Dessa produkter underlättar förvisso spridning och applikation men aerosolen/dimman som bildas när man sprayar gör så att en del av solkrämen lätt hamnar inne i lungan på den som smörjer in sig och de runt omkring. Det finns forskningsrön som fastslagit att de vanligaste aktiva substanserna i solkräm leder till en lätt inflammation i lungan. Långtidseffekterna är dock inte utredda men ända har FDA, sedan juli 2014, satt en stark rekommendation till sina medborgare att inte använda solsprayer på eller i närheten av barn alls.

Detta med D-vitamin:

En sista sak som jag vill nämna är att det finns ett samband mellan hög användning av solkräm och D-vitamin brist. Vitamin D bildas i vår kropp när vi utsätts för solljus men vi kan även tillgodose oss den genom att äta exempelvis fet fisk och ägg. Vitamin D finns även tillsatt i lätt- och mellanmjölk. För växande barn är D-vitamin mycket viktigt då det spelar en central roll i skelettets uppbyggnad. Även hos vuxna är det viktigt och i solfattiga länder som Sverige är detta ett hett forskningsämne idag då de flesta av oss lider av ett underskott på D-vitamin, särskilt under vinterhalvåret.

Det är inte värt att köpa en solkräm med högre SPF än 30 då:

• Det har en marginellt högre effekt
• Det kostar mycket mer
• Det är mer kemikalier i en flaska med högre SPF och det är en onödig risk

Att vara “snygg och brun” är ett förlegat begrepp som vi ska lämna bakom oss.

Tycker du ändå om att vistas i solen så över dina solskyddsvanor, framförallt i sommartid och när du är utomlands. Undvik att bränna dig genom att:

• Inte vara utomhus i direkt solljus mellan klockan 10 och 14 då UVI är som högst
• Använd en bredspektrum och vattenfast solkräm med SPF 30, återapplicera varannan timma och ännu oftare om du svettas mycket eller vistas i vatten.
• Var inte ute i direkt solljus under långa perioder. Går in under skugga och låt huden få ta pauser
• Använd helst kläder och solhatt vid UVI över 7
• Om ni ska vara på stranden en hel dag med barnen så se till att de har en soldräkt och sol hatt på sig.

Hemskt bra sida som ger alla tips på hur du håller dig säker i solen finns HÄR.

Referenser:

[1] Asp et al., 2007; Socialstyrelsen & Karolinska institutet., 2009
[2] Quatrano NA, Dinulos JG. Current principles of sunscreen use in children. Curr Opin Pediatr. 2013;25(1):122-129.
[3] Gardini S et al, Meta-analysis of risk factors for cutaneous melanoma: II. Sun exposure, European Journal of Cancer, January 2005, Vol.41(1):45–60
[4] Leslie K et al, Sunburns and Risk of Cutaneous Melanoma: Does Age Matter? A Comprehensive Meta-Analysis, Annals of Epidemiology, August 2008, Vol.18(8):614–627