Resan till Italien

Vad ger vi oss in på egentligen?

Imorgon tar vi tåget till Arlanda, flyget till Italien, tåg till centrala Rom, byter till ett annat tåg och tuffar ut till en liten, liten ort mitt i italienska spenaten.

Där blir vi upphämtade med minibuss och körda till bondgården där vi ska bo.

En nätt liten resa med två barn under fyra.

Säg att det kommer gå?
Någonstans där emellan ska Wilfred sova, det ska ätas och kissas, bytas blöjor och hittas offentliga toaletter. Hitta och köra runt bagage och vagn. Inte tappa blodsockret och humöret. Hitta lunch någon stans på vägen utan att riskera att missa ett tåg så att vi istället får vänta superlänge i någon obarnvänlig tåghall.

Joseph är lugn som en filbunke och jag håller på att förgås av resestress.

Men sen kommer det nog vara värt resans plåga. Gården har typ ingen trafik runt omkring sig, bara stor gårdsplan, fält och lekvänlig skog. En pool, och djur som är vana vid barn. Fyra rätters middag varje kväll.

Säg att det kommer bli bra?

Nu åker vi!

Framme!

Vi är framme sedan 15-tiden. Resan gick jättebra på alla sätt, men typ tio tusen byten och måltider i farten och en dag som började klockan halv fem gör att vi nu bara är suuupertrötta.

Bondgården vi bor på drivs av en ung familj med ett barn i Wilfreds ålder. De har åsnor, kor, höns, bin, katter  (kattungar!!) och tre stora, snälla hundar. Och åldersanpassade leksaker som vi får låna.

Vi bor i en egen lägenhet men har  halvpension och bondgården har en egen restaurang med fem bord och egen kock. Vi var ensamma på middagen ikväll. De bad typ tusen gånger om ursäkt för att de inte kunde göra fyrarätters middag idag, men de hade typ haft ett bröllop idag innan vi kom. Vår tvårätters middag var ändå himmelsk.

Vi har badat, lekt med kattungarna och plockat frukt från träden. Strosat runt i trädgården och kikat på tuppen.

Dag ett eller två?

Första hela dagen i Italien. Igår stupade vi typ i säng efter middagen och förutom några ordinarie trösta-/nappa- och kissa med barn-uppvaknanden fick vi sova hela nio timmar.

Vädret är ovanligt svalt och molnigt för att vara här den här tiden på året enligt våra hyresvärdar, men det gör inget. Vi är rätt tacksamma för att slippa leta efter skuggan och smörja med solskydd i parti och minut.

Vi har lovat natur- och matbilder så här kommer en överladdning:

Middagen var himmelsk och tomatsåsen till förrätten var så god att vi alla ville slicka faten. Desserten var jordgubbar och grädde, men då var barnen så trötta att det bara var att skyffla in. Och dessutom vet ni väl hur det brukar se ut.

Det bor några amerikaner i en annan stuga nere på tomten, men vi är typ ensamma i poolen och i paradisträdgården hela dagarna.

Barnen har superkul med djuren och poolen och naturen att strosa omkring i. Så himla glada över att valet föll på den här slags semester före typ bara solsemester. Klart såna semestrar också är härliga, men på det här sättet känns det som att vi kommer komma hem med kropparna fulla av Italien på ett annat sätt. Plus att våra innerstadskids mår bra av den här natur-injektionen.

Minnen plus förskolevandring

Tänk att man blivit så gammal att man nästan jämt ser några kort och tänker: “Oj, har det redan gått två år sedan dess”.
Ja, det är väl inte så mycket att göra åt.
Idag fick jag i alla fall en påminnelse om några kort som togs för just två år sedan när Wilfred var några veckor gammal.

Tänk att lilla arg-Fred är sig lik ändå.

Annars har vi varit ute på skogsvandring med en italiensk förskola idag. 23 stycken 3-6 åringar som gick ut i skogen vid gården där vi bor och letade löv och pinnar till olika träd (albero, dagens ord).

Samling innan avfärd

Ute i skogen fanns familjens två kor och en av åsnorna.

Lite eftermiddagslur för både katterna och våra barn nu

Middagen

Till gårdagens blogginlägg glömde vi en sak som är viktig för vissa av er läsare. Så här kommer det. Middagen:

Anti pasti – Grillade grönsaker och kallskuret

“Pasta” – Risotto med ärtor

Secondi – Vildsvinsgryta med en sallad

Orvieto

Planen för dagen var att åka till den större orten Orvieto på lite sightseeing och äventyr. Vi hade tänkt att åka buss men underbara Stefano och Jennifer lånade ut en av sina bilar till oss så vi kunde bila ditt. Hur smidigt som helst!

Linbanan “Furnicolare” tog oss upp från Orvieto scalo (tågstationen) till Orvieto.

Kyrkan Duomo var grymt imponerande

Efter marknad, promenad i vackra gränder, gelato och pizza åkte vi hem och barnen fick titta på när Stefano meckade med den stora blå traktorn och sedan följde de med Mia och hälsade på åsnan och korna.

Därefter blev det lek och sedan det sedvanliga badet innan lite kvälls TV och middag som idag bestod av:

Zucchini soufflé med pecorinosås

Hemmagjord pasta bolongnese

Italiensk saltlånga med kikärtssås

Naturskattjakt

Idag har vi gått på skattjakt i skogen och på gården. Två stenar, löv, tre pinnar, fyra ekollon (eller ekhallon som Wollmar säger), en liten grön plutt, en konstig kotte som på håll ser ut som en bajskorv och två små tegelskärvor. En fjäder hittade vi också, men den blåste bort.

Jag ritade och Wollmar och mamma gick ut och letade.

Sedan fick barnen åka runt gårdsplanen med Stefano i traktorn, drööööömmen. Och så har vi badat.

Jennifer och sonen stod och tittade på, han inte helt överlycklig över att hans pappa körde omkring med de andra barnen. Wollmar gjorde (med lite hjälp) ett halsband till honom sedan som tack för lånet…

Middagen ikväll blev detta:

En missad förrätt i form av ost och prosciutto, en halvmissad pasta med tomatsås och griskind, och så kyckling och svamp. Desserten blev panna cotta.
Så gott, och såååå mätta blir vi!

Var är Rödluvan?

Idag har vi gått i skogen igen, där korna och en av åsnorna bor och går fritt. Den åsnan är inte en av bondgårdens egna, utan den här passar de åt några vänner. Men åsnan fick inte vara med i åsneflocken, istället blev den sparkad och biten. Så nu går den med korna. Synd om den, men mysigt för oss!

Den här skogen är så sagolik, så det liksom känns som att vi skulle kunna råka på Rödluvan, vargen eller mormorn när som helst.

Middagen var idag tillagad av vår hyresvärd själv, kocken har sina lediga dagar. Så himla gott!

Gårdens egna inlagda fikon och ost.

Pasta carbonara, barnen åt så det kom pasta ur öronen på dem.

Grönsaker från trädgården, vi såg på när de skördade dem. Zuchini, rödbetor, gurka och lök och tre sorters mozzarella. Så _sjukt_ gott.

Semi freddo till dessert.

Till Rom!

Imorgon drar vi till Rom och gör storstaden ett dygn innan vi slutligen far hem och jobbar lite mer innan sommaren får ta fart på riktigt.

Vi återkommer med en riktig recension över vår upplevelse av bo-på-lantgård-i-italien-konceptet, men jag antar att ni redan läst ut att vi är mycket nöjda.

Det har varit underbart härligt med fyrarätters middagar, men det ska också bli skönt att komma tillbaka till middagsrutiner som inte tar två timmar. Det är lite i överkant på vad barnen pallar.

Dessa ting har räddat oss, en stor gul bil och en dinosauriebok på tyska (så gammal att det finns brontosaurier i boken, något som väl alla med barn i dinosaurieåldern vet att är ungefär lika aktuellt som böcker om rymden där Pluto räknas bland planeterna, eller vätldsatlasar med Sovjetunionen).

Maten idag var följande:

Någon slags bröd -och tomatsåsröra.

Pasta med smör, salvia och parmesan.

Carpaccio och grönsaker.

En tartlette med hemgjord körsbärsmarmelad.

Godnatt från Rom

Vaknade på bondgården högst upp i bergen, fick skjuts längs slingriga vägar ner till Orvieto (tänk husvagnssemestern på Kalle Ankas jul) och packade sedan in oss, fyra väskor och en barnvagn på ett svettigt  tåg som blev typ en timme försent in till Rom.

Vimsade lite på Roma Termini innan vi tillslut hittade rätt och tog tunnelbanan tre stationer ut till Bologna och stället där vi bokat rum över natten.

Sen drog vi ut på stan igen och gick femton tusen steg i trettio graders värme och med ett barn i vagn och ett på ryggen. (bilder kommer)

Fikade, åt glass, åt jääääääättegod pizza.

När barnen somnat var mamma kvar med barnen och vi drog ut och gick igen.

Den här dagen har varit jättelång. Nu är vi jättetrötta.

Godnatt!