När jag är trött så jag kan avlida…
Veckan har varit suuuuuuperlång, Joseph har jobbat sent fyra dagar av fem och dessutom varit på kurs med jobbet torsdag-fredag, och barnen är intensiva som någon slags Snurre Sprätt-karikatyrer… Jag är trött så jag typ bara vill sova tills på måndag och jag har mens som känns som ett kroppsligt Niagarafall.
Och så landar det här i min inkorg:
Alltså huuuuur fint är inte det här?
Jag blev typ en pöl av glada tårar.
Nu, hörrni, nu tar vi helg! Lite take away-nudlar och en stor påse godis när barnen somnat så är jag snart människa igen.
Tack snälla rara “trogen men tystlåten läsare”! Du gjorde min dag!
Oh the glamour
Låt mig berätta om vår glamorösa lördag! Vi började med att hänga på låset här:
Och då skojar jag inte om att vi hängde på låset. Det är tredje gången vi är på Svea Vaccin (fästingvaccin i våras, Twinrix inför Sri Lanka -resan nu) och de verkar inte kunna det där med punktlighet. Fem över 10 kommer personalen strosande i sakta mak och sen tar det en kvart för dem att få igång datorn och kassasystemet… Eftersom två- och fyraåringar ÄLSKAR både det där med sprutor och väntetider, så förstår ni ju vilken succé vi började den här dagen med…
Sen gick vi och köpte vinterskor åt Wollmar. Igor Sport, allt går att få superbilligt och bra, men för att vara säker på att få tag i storleken behöver en vara ute i rätt god tid…
När Wilfred sov på dagen bad Wollmar om att få en “Bow tie”, precis som räven i “Fox’s Socks”. Vid det laget hade jag en intensiv huvudvärk (biverkning från vaccinet troligen) och orkade inte med tjatet så jag ba “visst, jag kan sy en fluga åt dig”. Bara det är en biverkan, jag spontansyr inte saker i vanliga fall… Jag höll på typ i en och en halv timme, svettades, stack mig och grejade. Och slutresultatet? En fluga som passar mjukisdjur. Jag höll typ på att börja gråta åt det. (Hint till valfri släkting: Wollmar önskar sig en fluga i julklapp…)
Sen när jag var klar med den gjorde jag UNIVERSUMS FULASTE grattiskort åt en förskolekompis till Wollmar, dit han är bjuden på kalas imorgon. Och då kom Joseph på – “Igår lovade du att du skulle rensa avloppet i badrummet när Wilfred sov…”. Då började jag gråta på riktigt. Men Joseph höll på med middagsmaten, så jag tog mig samman och rensade avloppet. Jag vill alltid prata om det efteråt, det är liksom ändå fascinerande i all sin äcklighet. Det är aldrig någon som vill prata om avloppsresning med mig, wonder why. När jag ändå var saneringsklädd och redo gjorde jag en storstädning i badrummet.
Sen körde vi ett tvättrejs, och gick ut och tog ut barnen på en cykelpromenad. Barnen på cyklar, vi gick med sopsorteringen.
Nu fick vi veta att kvällens middagsgäst är förkyld och inte kommer. Vilket är typ lika bra, eftersom vi är helt slut. Det får bli en candlelit dinner med finmat och chokladdessert i höga glas med barnen ikväll. Det är vi ändå värda. Haha.
Berätta om din glamorösa lördag!
Både den som varit “_glamorös_” och den som faktiskt haft en guldkant. Vi är IDEL öra!
Usch, jag förstår precis känslan! Vi är ett par som har rekommenderat bloggen inne hos Sandra (atilio.se) och jag håller med den trogna, tystna bloggläsaren- bloggen är verkligen super!
Njut av berömmet och sov så mycket du kan så känns det nog lite piggare nästa vecka 🙂
Hon (han?) är “spot on” i sin beskrivning av bloggen/dig. Du är en förebild! Jag rekommenderar också bloggen så fort jag får tillfälle. Bl a på MVC!