Vad är en våldtäkt? Hur påverkas individen av en våldtäkt?
Hur påverkas en kvinna av att utsättas för sexuellt våld?
Att bli våldtagen är att utsättas för våld, hot eller tvång och att bli kränkt och förödmjukad både på ett sexuellt och personligt plan. Den som råkar ut för detta hamnar ofta i en känslomässig kris och kan för en tid förlora fästet i tillvaron. I likhet med andra krisdrabbade människor kan den våldtagna komma att tappa tron på meningen med sitt liv och fyllas av bitterhet och ångest över att inte själv längre kunna styra det.
Våldtäkt är ett brott i vilket aggressivitet och sexualitet samverkar. För att ett samlag ska anses föreligga ska två individers könsdelar ha kommit i beröring med varandra. Det krävs inte penetration. Våldtäktsbrott omfattar dock även sexuella handlingar som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt gör att det blir jämförbart med samlag. Att föra in fingrar i en kvinnas slida är en handling jämförlig med samlag, till exempel.
Hur påverkas offret av en våldtäkt?
Det finns en stor variation på reaktioner, och ingen är mer “rätt” än någon annan. Det finns många förutfattade meningar om hur ett våldtäktsoffer ska bete sig både under och efter övergreppet. Att göra mostånd under övergreppet och att gråta efteråt anses som den adekvata reaktionen, men när människors utsätts för stor stress och fara inträder en rad olika fysiologiska reaktioner vilket gör att individen kanske inte alls beter sig som förväntat. Den akuta stressreaktionen kan leda till gråt, ilska, ångest, men lika gärna göra att individen förefaller lugn, avtrubbad, beter sig som inget har hänt och skrattar med sina vänner. Under övergreppen kan kroppen också reagera fysiologiskt med att ”spela död” och inte ge möjlighet till något motstånd alls.
Om kvinnan inser att hon inte kan avvärja övergreppet – vare sig hon prövat att göra motstånd eller reagerat passivt – avskärmar hon sig ofta känslomässigt från vad som sker med henne. Det finns kvinnor som fram till ett visst skede minns vad som hände, men sedan är händelseförloppet borta.
Det är ofta svårt att hitta skador på kvinnan efter ett sexuellt övergrepp. Vävnaden i i könsorganen och ändtarmsöppningen är mjuk och så tänjbar, vilket minskar risken för skador. Ju senare kvinnan undersöks, desto svårare kan det vara att upptäcka skadorna. Om kvinnan dessutom upplevt en reflexmässig paralys under övergreppet och därmed inte gjort motstånd kan skadorna också bli mindre.I Sverige är det ovanligt att bli smittad med sexuellt överförbara infektioner i samband med sexuella övergrepp, men detta ska alltid undersökas.
Påverkan på lång sikt
Sexuella övergrepp har en djupgående påverkan på fysisk och psykisk hälsa. Effekterna av ett sexuellt övergrepp behöver inte vara omedelbart uppenbara eller ens synas på kroppen. Forskning visar att det inte är enbart är de omedelbara effekterna av sexuella övergrepp som påverkar individen, utan långt senare i livet kan hen drabbas av sjukdomar som kan vara kopplade till övergreppet. På lång sikt handlar besvären ofta om att revirsgränserna har kränkts, tron på den egna förmågan att säga nej har förlorats och känslan av integritet åtminstone för en tid förstörts. En del kvinnor blir deprimerade, och del drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.
Sexuella övergrepp har en djupgående påverkan på fysisk och psykisk hälsa. Effekterna av ett sexuellt övergrepp behöver inte vara omedelbart uppenbara eller ens synas på kroppen. Forskning visar att det inte är enbart är de omedelbara effekterna av sexuella övergrepp som påverkar individen, utan långt senare i livet kan hen drabbas av sjukdomar som kan vara kopplade till övergreppet.
Sexuella övergrepp kan leda till långvariga ångeststörningar. Känslor av skuld, skam och att ha blivit ”besudlad” är påträngande länge efter övergreppet. Men långt ifrån alla människor som utsätts för sexuella övergrepp utvecklas långvarig eller bestående psykisk ohälsa. Hos personer som utsatts för sexuella övergrepp är PTSD en relativt vanlig följd. Vilket i sig förknippat med ökad självmordsbenägenhet, ångestsyndrom, paniksyndrom eller missbruk. Ätstörningar eller andra typer av självskadebeteende är också vanligare hos kvinnor som utsatts för våldtäkt eller sexuellt våld.
Flera av de vanligare kroniska smärttillstånden, till exempel fibromyalgi, kroniska buksmärtor och kroniska underlivssmärtor har kopplingar till sexuella övergrepp. Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd och risken att utveckla fibromyalgi är tre gånger så stor hos kvinnor som utsatts för våldtäkt än hos kvinnor som inte blivit utsatta. Kvinnor som utsatts för våldtäkt utvecklar i mycket stor utsträckning smärttillstånd i underlivet. Smärtorna kan vara av ihållande karaktär eller kommer vid samlag. Vanligvis finner man då inte någon medicinsk eller fysisk förklaring.
Att undvika allvarliga konsekvenser på sikt
Det viktigaste kanske är omgivningen vågar fråga vad kvinnan har varit med om. Det är inte ovanligt att personer i offrets omgivning i all välmening försöker få henne att inte tänka på våldtäkten, och försöker distrahera och förströ. Får kvinnan inte möjlighet att arbeta sig igenom traumat, ökar risken att det dyker upp senare i form av posttraumatisk stressyndrom.
Referenser till veckans inlägg:
Antologi: sju perspektiv på våldtäkt Nationellt centrum för kvinnofrid-
Våldtagen – en handbok i att möta utsatta kvinnor RFSU
“OM MAN INTE FRÅGAR FÅR MAN INGET VETA” Eva Sundborgs avhandling.
Inläggen i serien, vars länkar kommer fungera allt eftersom de publiceras:
En serie inlägg om våld mot kvinnor
Hur påverkas individen av en våldtäkt?