Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Hur minns du sexualundervisningen i skolan?

Jag har precis gjort min första uppgift i kursen om sex och samlevnad ur ett hälsofrämjande perspektiv, och vi började med att diskutera lite grundläggande begrepp och så vi mindes sexualundervisningen i skolan. Jag skulle jättegärna höra hur du minns den undervisning som du fick? Var den bra?

Begreppet hälsofrämjande

Hälsofrämjande arbete är en grund inom fysioterapi och handlar främst om fysisk aktivitet och rörelse. När jag nu läser en kurs om sex och samlevnad inser jag att sex är en hälsofrämjande faktor. En subjektivt uppfattad tillfredsställande sexualitet är viktig för en god sexuell hälsa. Utifrån att hälsofrämjande åtgärder är sådana som stärker det som gör att vi håller oss friska och mår bra kan jag naturligtvis se att sex passar in i sammanhanget!

Hälsofrämjande arbete handlar ofta om frisk- och riskfaktorer. Att ha många olika sexualpartner är en riskfaktor för sexuellt överförbara ifnektioner. Trygghet och kompetens att hantera sexualiteten och kunna använda och kräva skydd är friskfaktorer vad gäller den sexuella hälsan. Sexual-hälsofrämjande i skolan arbete vad gäller sexualitet handlar om att stärka ungdomar i glädjen i sexualiteten, men också att stödja ungdomars självkänsla och integritet.

Begreppet genus

 Genus handlar om det sociala och kulturella könet, och vad kultur och samhälle lägger för betydelse av att vara man och kvinna. Genus ger uttryck för de uppfattningar, värderingar, attityder och erfarenheter om kvinnor och män som finns i samhället. Genuskonstuktionen kommer påverka hur vi tänker och resonerar. Påverkan från genusuppfattningen är alltid närvarande och inverkar på vårt sätt att tolka tillvaron. Genuskonstruktionen förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i olika delar av världen

Vad gäller sex ligger i genusbegreppet kulturellt konstruerade förväntningar på kvinnors och mäns olika beteenden i samband med sex. Det är fortfarande en utbredd norm såväl i Sverige som i de flesta andra delar av världen att flickor ska vara mer passiva i sexuella sammanhang, samtidigt som de ofta förväntas ta ett stort ansvar för preventivmedelsanvändningen. Genusordningen är nära förknippad med graden av jämställdhet och jämlikhet i samhället, samt synen på män och kvinnor, personer med och utan funktionsnedsättning samt hbtq-personer.

I min kliniska vardag möter jag kvinnor med smärta vid sexuell penetration, och tänker ofta att det ligger en social och kulturell orsak bakom besvären. Många kvinnor ”ställer upp” på vaginal sexuell penetration de inte alls är sugna på själva. Penetrationssex som norm är inte är hälsofrämjande, skulle jag säga. Av flera anledningar.

Sex- och samlevnadsundervisning

Pojkar och flickor blir sexuella aktörer genom samspel med sig själva och andra i både enkönade och tvåkönade sammanhang. Sexualdebut är inte samma sak som samlagsdebut och medelåldern för den första smärta vid sexuell penetrationen är 16,5-16,8 år. I studier har visats att både tidig debutålder hör ihop med ökat risktagande och kvinnor med tidig debutålder är genom livet mer utsatta för gynekologisk ohälsa och oönskade graviditeter. Sen samlagsdebut oftare är förekommande bland de kvinnor och män som betraktar sig själva som homo- eller bisexuella, bland utrikesfödda samt bland dem som uppger att religion påverkar deras vardag i hög grad.

Utifrån ett hälsofrämjande perspektiv är sex- och samlevnadsundervisning viktig för att ge barn och ungdomar en bred och nyanserad förståelse av sig själva och sin omvärld. Undervisningen bör omfatta begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Detta betyder att skolundervisningen om sex- och samlevnad inte enbart kan fokusera på undvikande av infektioner och oönskade graviditeter. Undervisningen kan vara en del av flera ämnen så som biologi, samhällskunskap, historia och religion.

Som jag minns det

Mina egna erfarenheter från sex- och samlevnads undervisningen (på 00-talet) är att den absolut inte var inkorporerad i den övriga undervisningen. Jag minns den som två olika separata tillfällen, som var liksom omspunna med fnissighet och osäkra lärare. Första tillfället var en filmvisning i skolans aula. Det var en film med blandade tecknade och filmade inslag, och då och då kom helskärmsbilder med tecknade könsorgan upp. Jag minns att vår kvinnliga klasslärare skällde på oss efteråt, ”de enda som blundade och skrev ’oäääk’ när de kvinnliga könen kom på bild var ni tjejer”. Jag minns att jag inte riktigt förstod henne där och då. Men idag kan jag naturligtvis tänka på samma sätt, varför skäms tjejer och varför tycker de inte om utseendet på det kvinnliga könsorganet? Om sex- och samlevnadsundervisningen hade föregåtts av undervisning om ämnet både inom biologin, samhällskunskap, historia och religion hade jag nog kunnat förstå hennes resonemang redan som tonåring.

Det andra tillfället var ett mer tydligt ”riskfaktors-samtal”, vi satt i grupper kring borden och fick höra om sexuellt överförbara sjukdomar och lära oss att trä på en kondom på en gurka. Tjejerna och killarna var delade i olika grupper, och jag har ingen aning om hur killarnas undervisning såg ut. Jag kan tänka mig att den ändå var lite olika?

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Ett mer tydligt hälsofrämjande perspektiv hade kunnat framgå om lärarna inte separerat sex- och samlevnadsundervisningen så kraftfullt från den övriga undervisningen. I min kliniska vardag får jag dagligen jobba med kvinnor som inte vet hur sitt eget könsområde ser ut och känns, och jag kan uppleva att detta ansvar kan delvis kan ligga hos skolan. Grundläggande könsanatomi från biologin med en underförstådd uppmaning om att bekanta sig med en självklar och viktig kroppsdel hade varit bra. Jag minns faktiskt inte, men jag kan gissa att det även då saknades ett HBTQ-perspektiv och att det var mycket heteronormativt penetrationsex i fokus för undervisningen.

Vad jag hade önskat:

  • Mer könsorgansanatomi i biologin. Hur ser en snippa ut med blygdläppar och klitoris och hela alltihopet. Hur många ml mens och flytningar som är normalt och hur hela området/personen kan förändras över menstruationscykeln. Mer om att killar kan få stånd av flera olika orsaker än lust/kåthet. Och en massa sånt.
  • Ett mer tydligt jämställdhetsperspektiv i samhälls- och historieundervisningen och litegrann om hur vår syn på sex är kulturellt och socialt formad, och att allting inte är ristat i sten i hur det “ska vara”.

Hur var det för dig, och vad hade du önskat?

Berätta, berätta!

Referenser:

  • Broberg, C., & Tyni-Lenné, R. (2009). Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Stockholm: Fysioterapeuterna.
  • Folkhälsomyndigheten. (2011). Sexualitet och reproduktiv hälsa – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport. Österund.
  • Groglopo, A., & Ahlberg, B. M. (2006). Hälsa, vård och strukturell diskriminering (Vol. 2006:78). Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
  • Häggström-Nordin, E., & Magnusson, C. (2016).   Ungdomar, sexualitet och relationer . (2 ed.). Lund: Studentlitteratur.
  • Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis – Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront.
  • Nilsson, A. (2005). Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. En antologi kring undervisningen om sexualitet, samlevnad och jämställdhet i skolan: Myndigheten för skolutveckling.
  • Smittskyddsinstitutet, & Socialstyrelsen. (2011 ). Att förebygga hiv och STI – Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm.
  • Tikkanen, R. H., Abelsson, J. & Forsberg, M. (2011). Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga.

7 kommentarer till “Sex- och samlevnadsundervisning i skolan”

  1. Sexualundervisningen som erbjudits mig under min skolgång (senare 00-tal, är född -98) har varit fragmentarisk och oseriös. Mitt första minne av sådan undervisning är från mellanstadiet, då vår lärare skrev “HBTQ” på tavlan och gick igenom de olika begreppen. Tyvärr fastnade ingenting, antagligen för att diskussionen inte hade föregåtts av en generell genomgång om kön, genus och sexualitet. Hos en tioåring landade ordet “queer” bara i förvirring och inte en gnutta mer förståelse. På mellanstadiet delades även killar och tjejer upp, och tjejerna fick lära sig om mensskydd. Vad killarna gjorde vet jag inte.

    I åttan stod sexualundervisning i kursplanen. Vi fick se och annotera anatomiska modeller av manliga och kvinnliga könsorgan, se någon RFSU-film om puberteten, se en lista på ovanliga fetischer (oklar undervisningstanke bakom det) och sattes framför datorer i små grupper och fick i uppgift att bildgoogla olika könssjukdomar som avskräckande exempel. Jag minns tydligt hur vår lärare under flera lektioner “hintade” om att vi skulle få lära oss vad klitoris var. Hon sa lite fnissigt och retande “vill nu veta vad klitoris är?” och när hela klassen sa “ja” för att ingen hade en aning skrattade hon bara bort situationen och sa att vi fick ta reda på det själva.

    Ett genomgående tema i all den knapphändiga sexualundervisning jag har fått är att det inte har funnits en struktur. Helst hade jag ju sett att vi hade fått en grundlig genomgång av identitet, sexualitet, anatomi och jämställdhet, men osäkra lärare har ryckt väl valda delar att undervisa om. Resultatet har blivit stora kunskapsluckor som bara internet har kunnat fylla. Jag vet inte hur mycket jag hade kunnat om sex och kroppen utan youtube och google, men det hade inte varit mycket.

  2. Oj så mycket bra och intressant det hade kunnat göras utifrån det du beskriver. Tror alla de olika delarna som biologi, samhällskunskap, religion och historia hade gett en väldigt mångfacetterad bild och en stor förståelse för både kvinnokroppen samt för hbtq-frågor. Och vilken hjälp det borde vara för lärare att prata om de olika perspektiven och inte bara rodna vid en kondomgenomgång. Det här hade ju jag velat lära mig mer om!

  3. Tror vår sexualundervisning fick gå under biologilektionen och det märktes. Sexuellt överförbara sjukdomar, preventivmedel och menstruationscykeln.
    Vi hade nog mått väl av att prata om att respektera varandra (vi hade en del problem med tafsande mm även om just jag var väldigt förskonad), hur man beter sig i en relation och kanske av att ha ett lite mer resonerande samtal mellan klass och lärare. Genustänk tror jag inte var uppfunnet på den tiden. 🙂
    Jag är född 85, så jag kan slira lite på minnet. 😉

  4. Jag är född 85 och minns tre undervisningstillfällen. 1. Det var i sexan. Info om puberteten och könen samt kort om hur barn blir till (samlagsvägen bara). Jag var sur. Nästan alla tjejer var redan i puberteten och hade fått ta reda på allt om mens och sånt redan medan inga killar hade kommit dit. Jag fick mens i fyran och hade velat ha kunskap redan då om min kropp (blev förskräckt men mamma hjälpte mig) Jag tänkte att tidpunkten för lektionen var vald utifrån killarna och kände mig åsidosatt. 2. Kärlekstema någon gång under högstadiet under en vecka med massa bra lektioner. Värderingsövningar, kärlek i litteraturen och filmvisning (superfin bögfilm). Det var bra och fick mig att tänka mycket men hade gärna fått fortsätta finnas med i undervisningen. 3. könssjukdomar på biologin jag tror det var i åttan. Och kondomer testades. Det fanns en liten passus i boken om transsexuella men det togs aldrig upp.

    Sammanfattningsvis var det knappt okej med innehållet men skulle önskat det tidigare, mer, invävt i undervisningen jämt och även på gymnasiet.

  5. Jag minns inte. Antagligen var det under nån pinsam biologilektion i högstadiet. Det mesta jag visste om puberteten etc hade jag nog läst mig till själv i KP. Men där togs det nog inte upp så mycket om sex eftersom de vänder sig till en relativt ung målgrupp.

  6. Samtycke känns nog som den absolut viktigaste delen av sexualundervisning. Det borde man börja lära ut och diskutera redan i förskolan.

  7. Född -78. I mellanstadiet en lektion med en av klassens mammor som var barnmorska. Hon tog upp känslor kring kärlek och vänner samt känslor inför kropp och pubertet. Bra grund. Hälften av tjejerna hade redan fått mens och det hade vi ingenting om. (Tack KP!! Tror kropp & knopp sektionen var bra mycket mer avancerad på 80-talet än den är nu) Dock mycket tacksam över att vår manliga klassföreståndare med empatistörning inte höll i någon sexualundervisning.
    Högstadiet på biologin med en mycket ambitiös och relativt nyexad biologilärare. Flera lektioner med info om könssjukdomar, preventivmedel, anonym frågelåda. Kondom på provrör i upplyst och mörkt rum. Detta var mitt i den värsta hiv-skräcken. Inbjuden föreläsare från vita villan (där patienter med aids vårdades på 80/90-talet) på Danderyds sjukhus (också via föräldrarkontakt). Dessvärre mycket lite undervisning kring homosexualitet. Bi- resp trans- eller ngt annat nämndes inte alls även om jag tror att det nämndes i boken. Sen hade vi ett ämne som kallades livskunskap också där man diskuterade mer mjuka värden kring relationer etc. Minns inte att man tog upp genus som begrepp eller olika sexualiteter men jag tror att läraren ändå försökte föra in frågeställningar kring olika relationer etc.
    Gymnasiet, ingenting.
    Jag tror att en större medvetenhet kring sexualitetens betydelse historiskt och kulturellt skulle vara oerhört bra att förmedla. Som tidigare kommentator skrev så skall samtycke inpräntas i så tidig ålder som möjligt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *