Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Hur minns du sexualundervisningen i skolan?

Jag har precis gjort min första uppgift i kursen om sex och samlevnad ur ett hälsofrämjande perspektiv, och vi började med att diskutera lite grundläggande begrepp och så vi mindes sexualundervisningen i skolan. Jag skulle jättegärna höra hur du minns den undervisning som du fick? Var den bra?

Begreppet hälsofrämjande

Hälsofrämjande arbete är en grund inom fysioterapi och handlar främst om fysisk aktivitet och rörelse. När jag nu läser en kurs om sex och samlevnad inser jag att sex är en hälsofrämjande faktor. En subjektivt uppfattad tillfredsställande sexualitet är viktig för en god sexuell hälsa. Utifrån att hälsofrämjande åtgärder är sådana som stärker det som gör att vi håller oss friska och mår bra kan jag naturligtvis se att sex passar in i sammanhanget!

Hälsofrämjande arbete handlar ofta om frisk- och riskfaktorer. Att ha många olika sexualpartner är en riskfaktor för sexuellt överförbara ifnektioner. Trygghet och kompetens att hantera sexualiteten och kunna använda och kräva skydd är friskfaktorer vad gäller den sexuella hälsan. Sexual-hälsofrämjande i skolan arbete vad gäller sexualitet handlar om att stärka ungdomar i glädjen i sexualiteten, men också att stödja ungdomars självkänsla och integritet.

Begreppet genus

 Genus handlar om det sociala och kulturella könet, och vad kultur och samhälle lägger för betydelse av att vara man och kvinna. Genus ger uttryck för de uppfattningar, värderingar, attityder och erfarenheter om kvinnor och män som finns i samhället. Genuskonstuktionen kommer påverka hur vi tänker och resonerar. Påverkan från genusuppfattningen är alltid närvarande och inverkar på vårt sätt att tolka tillvaron. Genuskonstruktionen förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i olika delar av världen

Vad gäller sex ligger i genusbegreppet kulturellt konstruerade förväntningar på kvinnors och mäns olika beteenden i samband med sex. Det är fortfarande en utbredd norm såväl i Sverige som i de flesta andra delar av världen att flickor ska vara mer passiva i sexuella sammanhang, samtidigt som de ofta förväntas ta ett stort ansvar för preventivmedelsanvändningen. Genusordningen är nära förknippad med graden av jämställdhet och jämlikhet i samhället, samt synen på män och kvinnor, personer med och utan funktionsnedsättning samt hbtq-personer.

I min kliniska vardag möter jag kvinnor med smärta vid sexuell penetration, och tänker ofta att det ligger en social och kulturell orsak bakom besvären. Många kvinnor ”ställer upp” på vaginal sexuell penetration de inte alls är sugna på själva. Penetrationssex som norm är inte är hälsofrämjande, skulle jag säga. Av flera anledningar.

Sex- och samlevnadsundervisning

Pojkar och flickor blir sexuella aktörer genom samspel med sig själva och andra i både enkönade och tvåkönade sammanhang. Sexualdebut är inte samma sak som samlagsdebut och medelåldern för den första smärta vid sexuell penetrationen är 16,5-16,8 år. I studier har visats att både tidig debutålder hör ihop med ökat risktagande och kvinnor med tidig debutålder är genom livet mer utsatta för gynekologisk ohälsa och oönskade graviditeter. Sen samlagsdebut oftare är förekommande bland de kvinnor och män som betraktar sig själva som homo- eller bisexuella, bland utrikesfödda samt bland dem som uppger att religion påverkar deras vardag i hög grad.

Utifrån ett hälsofrämjande perspektiv är sex- och samlevnadsundervisning viktig för att ge barn och ungdomar en bred och nyanserad förståelse av sig själva och sin omvärld. Undervisningen bör omfatta begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Detta betyder att skolundervisningen om sex- och samlevnad inte enbart kan fokusera på undvikande av infektioner och oönskade graviditeter. Undervisningen kan vara en del av flera ämnen så som biologi, samhällskunskap, historia och religion.

Som jag minns det

Mina egna erfarenheter från sex- och samlevnads undervisningen (på 00-talet) är att den absolut inte var inkorporerad i den övriga undervisningen. Jag minns den som två olika separata tillfällen, som var liksom omspunna med fnissighet och osäkra lärare. Första tillfället var en filmvisning i skolans aula. Det var en film med blandade tecknade och filmade inslag, och då och då kom helskärmsbilder med tecknade könsorgan upp. Jag minns att vår kvinnliga klasslärare skällde på oss efteråt, ”de enda som blundade och skrev ’oäääk’ när de kvinnliga könen kom på bild var ni tjejer”. Jag minns att jag inte riktigt förstod henne där och då. Men idag kan jag naturligtvis tänka på samma sätt, varför skäms tjejer och varför tycker de inte om utseendet på det kvinnliga könsorganet? Om sex- och samlevnadsundervisningen hade föregåtts av undervisning om ämnet både inom biologin, samhällskunskap, historia och religion hade jag nog kunnat förstå hennes resonemang redan som tonåring.

Det andra tillfället var ett mer tydligt ”riskfaktors-samtal”, vi satt i grupper kring borden och fick höra om sexuellt överförbara sjukdomar och lära oss att trä på en kondom på en gurka. Tjejerna och killarna var delade i olika grupper, och jag har ingen aning om hur killarnas undervisning såg ut. Jag kan tänka mig att den ändå var lite olika?

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan

Ett mer tydligt hälsofrämjande perspektiv hade kunnat framgå om lärarna inte separerat sex- och samlevnadsundervisningen så kraftfullt från den övriga undervisningen. I min kliniska vardag får jag dagligen jobba med kvinnor som inte vet hur sitt eget könsområde ser ut och känns, och jag kan uppleva att detta ansvar kan delvis kan ligga hos skolan. Grundläggande könsanatomi från biologin med en underförstådd uppmaning om att bekanta sig med en självklar och viktig kroppsdel hade varit bra. Jag minns faktiskt inte, men jag kan gissa att det även då saknades ett HBTQ-perspektiv och att det var mycket heteronormativt penetrationsex i fokus för undervisningen.

Vad jag hade önskat:

• Mer könsorgansanatomi i biologin. Hur ser en snippa ut med blygdläppar och klitoris och hela alltihopet. Hur många ml mens och flytningar som är normalt och hur hela området/personen kan förändras över menstruationscykeln. Mer om att killar kan få stånd av flera olika orsaker än lust/kåthet. Och en massa sånt.
• Ett mer tydligt jämställdhetsperspektiv i samhälls- och historieundervisningen och litegrann om hur vår syn på sex är kulturellt och socialt formad, och att allting inte är ristat i sten i hur det “ska vara”.

Hur var det för dig, och vad hade du önskat?

Berätta, berätta!

Referenser:

• Broberg, C., & Tyni-Lenné, R. (2009). Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Stockholm: Fysioterapeuterna.
• Folkhälsomyndigheten. (2011). Sexualitet och reproduktiv hälsa – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport. Österund.
• Groglopo, A., & Ahlberg, B. M. (2006). Hälsa, vård och strukturell diskriminering (Vol. 2006:78). Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
• Häggström-Nordin, E., & Magnusson, C. (2016).   Ungdomar, sexualitet och relationer . (2 ed.). Lund: Studentlitteratur.
• Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis – Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront.
• Nilsson, A. (2005). Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. En antologi kring undervisningen om sexualitet, samlevnad och jämställdhet i skolan: Myndigheten för skolutveckling.
• Smittskyddsinstitutet, & Socialstyrelsen. (2011 ). Att förebygga hiv och STI – Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm.
• Tikkanen, R. H., Abelsson, J. & Forsberg, M. (2011). Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga.