Läsarberättelse: Linnea, psykolog, berättar om hyperemesis gravidarum
Du har erfarenhet av hyperemesis gravidarum, berätta!
Jag födde min älskade dotter i augusti 2013 och hade måttlig-svår Hyperemesis Gravdiarium. På en vecka gick jag ned 7 procent av min kroppsvikt. Jag hade fått tre kg viktuppgång i slutet av sjunde månaden. Jag hade symtom på uttorkning. Jag mådde illa dygnet runt. Kräktes flera gånger om dagen i fem månader. Sista tre månaderna kräktes jag dagligen men hade fler dagar då jag fick behålla medicin. Enda sättet att sluta kräkas var att ta en medicin som blockerade receptorer i area postrema, dvs en medicin som sa till kräkcentrum i min hjärna att sluta kräkas. Medicinen ges även inom psykiatrin, som sömnmedel. Detta gjorde att när kräkningarna upphörde var jag extremt trött. Närmaste liknelsen är väl vinterkräksjuka. Men vid influensa upplever jag att illamående lättar en liten stund direkt efter kräkning.
När man har HG får man ingen paus.
Det svåraste var konstigt nog inte att kräkas, utan kampen för att inte göra det när jag svalt medicinen. Som ett lotteri, lyckades jag kunde jag börja behålla vätska, börja äta. Lyckades jag inte var det soffläge resten av dagen. Tricket var att ligga prick stilla, inte prata, inte ställa sig upp, inte titta in i en rörlig skärm. Denna fysiska husarrest ledde för mig, liksom för många andra kvinnor med HG, till en lindrig depression. Efter förlossningen kände jag en välbekant sensation, hunger. Det hade jag inte känt på åtta månader på grund av det konstanta illamåendet.
Belöningen: 3500 g ren kärlek. Det var värt det, i slutändan.
Du är också snart färdig psykolog, och utifrån din blivande yrkesroll har du intressanta kunskaper. Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om HG?
Myt 1) Depression och Stress orsakar HG
Denna myt har florerat i generationer av vårdpersonal vilket har lett till att kvinnor inte alltid fått medicinsk behandling för sina symptom. Det finns ett samband mellan depression och HG. MEN, det är HG som orsakar depression, inte tvärtom! I en relativt ny studie där man faktiskt följde kvinnorna över tid (vilket är det enda sättet att ta reda på vad som orsakar vad) fann man att de gravida kvinnorna hade lägre grad av stress, ångest och depression än genomsnittet när HG symptomen hade minskat. Vilket är helt rimligt med tanke på att HG utöver de svåra fysiska symptomen ofta orsakar andra symtom. Social isolering, oro för bebisens hälsa, slitningar på relationer, ekonomiska bekymmer och svårigheter att ta hand om eventuella syskon är några. Stress kan dock förvärra illamående och kräkningar när man redan har HG.
Myt 2) Övervikt orsakar HG
BMI är ingen riskfaktor för att få diagnosen. Ej heller socio-ekonomisk status. Däremot är yngre kvinnor oftare drabbade och risken sjunker något med ökande ålder.
Myt 3) Men du är ju inte sjuk, graviditet är ingen sjukdom
Man kan vara gravid OCH sjuk! HG är i allra högsta grad en fysisk sjukdom. På samma sätt som man kan ha tillståndet ”brutet ben” OCH vara förkyld/få en infektion etc etc. HG kan utan behandling leda till svår uttorkning och förändringar i elektrolytbalansen vilket i värsta fall kan vara livshotande.
Vad är det viktigaste som du skulle vilja berätta för vårdpersonal om HG?
Lyssna! Ta dessa kvinnors lidande på allvar och behandla symptomen. Konsekvenser av att inte behandla dessa symptom kan leda till allvarliga
hälsoproblem hos både kvinnorna och deras foster. Det kan också leda till att kvinnorna väljer att avbryta graviditeten i förtid på på grund av HG. Den främsta effekten av HG är att kvinnan får nedsatt livskvalitet med svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter på grund av fysiskt nedsatt förmåga.
I första hand:
- Ge somatisk behandling för att lindra illamåendet, minska kräkningar. Depression, ångest kommer med stor sannolikhet minska i takt med att illamåendet blir bättre och kvinnan kan börja återgå till sitt vanliga liv.
- Erbjud stödkontakt med kurator.
- Informera även om ökad risk för förlossningsdepression, vilka symptom man kan få och var man då kan vända sig för att få hjälp av en psykolog.
- HG kan vara en traumatisk upplevelse. Var observant på PTSD symptom och remittera då till psykolog.
Finns det något du skulle vilja förmedla till andra kvinnor som lider av HG?
Vad ni kämpar! Ni är hjältinnor allihop.
Sök allt stöd ni kan. Det finns en sluten grupp på fb där man kan få stöd av andra som är drabbade av HG.
Lästips: Länken nedan är en guldgruva med, enligt forskning, uppdaterad information om HG:
Här finns en överlevnadsguide! Information om hur ens nära och kära kan stötta, broschyrer om diagnosen ge till släktingar och vänner.Det finns också framstegsblanketter. HG leder ofta till emotioner som hjälplöshet och hopplöshet, detta kan vara ett verktyg för att uppmärksamma framsteg!
Linnéa Brenden, psykologkandidat – Stort tack för din berättelse och dina råd!
- McCarthy, F. P., Lutomski, J. E., & Greene, R. A. (2014). Hyperemesis gravidarum: current perspectives. International journal of women’s health, 6, 719.
- Tan, P. C., Zaidi, S. N., Azmi, N., Omar, S. Z., & Khong, S. Y. (2014). Depression, anxiety, stress and hyperemesis gravidarum: temporal and case controlled correlates. PloS one,9(3), e92036.
- http://www.helpher.org
Observera att alla läsarberättelser som vi publicerar här är just privata upplevelser. Det betyder att vi inte kräver att dessa inlägg ska vara lika vetenskapligt grundade som andra inlägg. Det betyder heller inte att berättelsen är på något sätt icke-adekvat. Bara ett annorlunda sorts inlägg! Vi önskar också att kommentarsfältet alltid hålls respektfullt och peppande när det kommer till läsares berättelser.
Är nyfiken på exakt vad den medicinen som nämns heter. Jag hade också HG (skrev om det här på bloggen för en stund sedan) men kommer inte ihåg att någon pratande med mig om en medicin med den effekten.
Tacksam för svar, är så rädd för att bli gravid igen och bli lika dålig igen 🙁
Jag förstår och känner igen din känsla och rädsla. Det behöver ju inte bli så igen men det finns information på helpher om hur man kan förbereda sig för en ny graviditet. Medicinen heter lergigan, den som heter lergigan comp har man tillsatt lite koffein i för att motverka effekten på hjärnans sömncentra. Hur verkningsmekanismerna i hjärnan ser ut är det inte säkert att läkarna kan svara på. Är du intresserad av en mer utförlig beskrivning så kan du bara svara på denna kommentar så ska jag återkomma om det! Mvh/Linnéa
Hej! Tack för svar. Efter lite googlande så verkar Lergigan vara samma som Phenergan, stämmer det? Denna tog jag en period men det enda den gjorde för mig var att jag sov. Första gången sov jag i 18 timmar, och så djupt att min man trodde jag hamnat i koma. Men såklart, sov jag så spydde jag ju i alla fall inte.
Mvh Angélica
Jag vet inte om det är samma, finns säkert fler produktnamn på den. Det verksamma ämnet heter prometazin, den inngår i gruppen antihistamin. Det är inte en “vanlig” antihistamin som man köper utan recept utan en särskild sort som passerar blod-hjärn barriären och blockerar H1 receptorer som annars är “aktiva” vid vakenhet. Så det är därför man blir så extremt trött av dem men inte v vanliga antihistaminer för de når inte hjärnan.
Jo, men det är samma verksamma ämne i begge. Så härligt att den hjälpte dig såpass mycket som den gjorde de dagar du klarade av att behålla den.
Det är ett rent och skärt helvete att ha HG och blir det en ny graviditet så ska den planeras in i minsta detalj. Hur gör man det på bästa sätt när det redan finns ett barn i familjen som behöver uppmärksamhet och kärlek?!
Undrar som ovanstående!! Plus om det går att förebygga på något sätt inför en förhoppningsvis nästa graviditet?
Enligt min kännedom finns det inget vetenskapligt bevisat sätt att förebygga HG, tyvärr. Men man kan förbereda sig till viss del genom att t.ex. på förhand ta kontakt med en läkare för att få snabb tillgång till mediciner etc. För att kunna förebygga det antar jag att det behövs mer kunskap om varför 0,5-2 procent av alla kvinnor drabbas av detta. Överlag behövs det mer forskning på reproduktiv hälsa och kvinnors hälsa. För min del så försvann det direkt efter förlossningen, vilket skulle kunna stödja en hormonell teori.
Hej!
Tack snälla för att du berättar om det här ämnet – det behövs verkligen!
Jag har drabbats av svår HG flera gånger (men endast en av mina graviditeter har resulterat i ett barn).
Jag jobbar med medicinsk kommunikation och förra året skrev jag till SFOG (Svenska föreningen för obstetrik och gynekologi) om kunskapsbristerna inom vården i ämnet. De svarade långt & seriöst och lovade att göra en utredning. Jag håller tummarna för att de kommer fram till något klokt. En sak jag tog upp gäller t.ex. att inte stirra sig blinda på “antal kräkningar” utan sätta sig in i hur illamåendet påverkar livet oavsett hur det tar sig uttryck.
Under min graviditet fick jag 25 liter dropp. Bara ca hälften av dem fick jag av humansjukvården. Resten fick jag av veterinärer i mitt nätverk som tröttnat på alla missfall, hur dåligt jag mådde och hur svårt det var att få adekvat hjälp när jag verkligen behövde det. Det är faktiskt skandal, att behöva vända sig till veterinärer för att få hjälp. (Är dem evigt tacksam).
Så om jag på något vis kan hjälpa dig att nå ut med budskap och prata om ämnet från olika perspektiv så hör bara av dig! Åter igen – tack!
Tack för din kommentar och vad fint att du hört v dig till SFOG!!
Vad jag blev berörd av din historia. Det låter helt vansinnigt att inte få hjälp med dropp från sjukvården när man behöver det. Håller verkligen med om att det behövs ökad (uppdaterad) kunskap om HG inom vården. Man orkar inte kämpa för att ens få hjälp med näringstillsförsel när man är så dålig.
Allt gott/Linnéa