Forskarkalendern: Kvinnlig omskärelse
Gästinlägg av Camilla Larsson
Hej, Camilla Larsson heter jag! Jag är socionom/sexolog som vid sidan av min forskning om kvinnlig omskärelse arbetar med att svara på ungdomars sexualitetsfrågor i radioprogrammet Ligga med P3.
När jag får frågor om min forskning vet jag inte alltid vad jag ska svara. Vad vet folk sedan innan? Vad har de fått med sig för bild av kvinnlig omskärelse? Kommer jag att uppröra om jag sakligt försöker beskriva vad jag forskat om och lärt mig?
Mitt forskningsområde
Att forska om sexualitet och kvinnlig omskärelse med unga i fokus innebär mer specifikt att jag har dykt in sexualitetens värld vad gäller frågor som hur sexualiteten egentligen påverkas vid ingrepp i könsorganen. Jag har studerat vad som händer fysiskt med förmågan till njutning. Som sexolog har jag också tittat på andra dimensioner som vi vet påverkar vårt sexuella välbefinnande:
- sexuellt självförtroende
- kroppsuppfattning
- omgivningens förväntningar på ens sexualitet
- hur omgivningens förväntningar stämmer överens med ens egna förväntningar och önskningar.
Just de sistnämnda tycks vara särskilt viktigt för ungas möjligheter till positiva sexuella erfarenheter.
Kvinnlig omskärelse otroligt varierat
Vad många inte vet är att ’kvinnlig omskärelse’ bara är ett samlingsnamn för väldigt många olika ingrepp i kvinnors yttre könsorgan där det inte finns några medicinska skäl för ingreppet. Ibland utgör ingreppet en symbolisk handling såsom prickning med vasst föremål på klitoris/klitorishuvan i syfte att framkalla en droppe blod. Ibland skärs vävnad bort från klitoris och/eller blygdläppar. En annan variant, och kanske den det i Sverige talas mest om, är när man skär bort blygdläppar och skapar en försegling av vagina, med eller utan att ha skurit på klitoris. Detta kallas infibulation.
Dessa ingrepp särskiljs från ingrepp som görs i väst på kvinnors könsorgan, t.ex. av estetiska skäl. Det kan vara vaginaförsnävning, klitorisreduktion eller blygdläppsförminskning. Och även om det finns mycket att säga om den diskussionen ur ett sexologiskt perspektiv, kommer jag här att prata om ingreppen som går under kategorin ”kvinnlig omskärelse” enligt gängse definitioner.
Utförs i ett 30-tal länder i världen
Ingreppen görs rutinmässigt i somliga grupper i ett 30-tal länder i världen. Främst i Afrika söder om Sahara, Nord- och Östafrika, vissa delar av Mellanöstern och områden i Indien, Indonesien och delar av Kurdistan. Det utförs vanligen i åldern 4-14 och anses ofta som nödvändigt för äktenskap. Ibland utförs det utan sterila förhållande till förfogande och ibland av läkare på sjukhus eller i hemmet med bedövning. Detta ger vid handen en ritual som kommit att se mycket olika ut beroende på vilka regioner, och grupper inom dessa, som man talar om.
Konsekvenser för kroppen och hälsan
Beroende på ingreppets art kan det ge omedelbara komplikationer som smärta, blödning, ökad infektionsrisk, svårt att hålla urinen och skador på intilliggande organ. Vad gäller de mer långsiktiga konsekvenserna ger forskningen ingen entydig bild. En del kvinnor med omskärelse upplever påtagliga besvär. Vad som orsakar besvären är dock inte alltid helt enkelt att avgöra. Vad man sett i forskning är att kvinnor med mer omfattande omskärelser rapporterar något ökad förekomst av vulvasmärta. Ibland har smärtan berott på cystor eller vävnad som läkt illa och som kan åtgärdas med läkarhjälp. Smärta har också rapporterats i samband med första penetration (vid infibulation). Andra kvinnor upplever inga problem alls i förhållande till omskärelsen.
Då det kan vara svårt att veta anledningen till ens besvär och för att få rätt behandling är det viktigt att inte för snabbt dra slutsatsen att besvären beror på omskärelsen. Istället är det viktigt att man får en ordentlig undersökning så att inte andra möjliga orsaker till besvären missas.
Forskning om kvinnlig omskärelse och njutning
En vanlig fråga kvinnor ställer är: hur blir det med känseln efter att känselvävnad tagits bort?
Alla som någon gång opererats vet att det kan ge ärrvävnad och att man kan få förändrade sensationer på det opererade området. Exempelvis har kvinnor vid ingrepp av estetiska skäl (t.ex. blygdläppsförminskning) ibland beskrivit att man tappat känsel. Det är alltså möjligt att uppleva känselbortfall vid operationer av detta slag. Samtidigt vet vi att många som genomgått operationer, som t.ex. vid gynekologisk cancer eller könsbekräftande åtgärder vid könsdysfori, kan njuta av sex och få orgasm. Samma är det med kvinnor som genomgått kvinnlig omskärelse. I en studie bland kvinnor med infibulation, var det 90 % som berättade för forskarna att de hade erfarenheter av orgasm.
Kan njuta av sex
Sammantaget visar studier om sex och omskärelse att många kvinnor med olika typer av omskärelse, inklusive infibulation, vittnar om upplevelse av sexuell lust, njutning och orgasm. Studier med kontrollgrupp där man jämfört grupper av kvinnor med och utan omskärelse, visar att det är liten eller ingen skillnad mellan grupperna i hur man skattar sitt sexuella välbefinnande.
Klitoris inte nödvändigtvis så viktig som vi tror
Klitoris som är det som får många av västvärldens kvinnor att komma, är inte nödvändigtvis så viktig som vi tror. Man har t.ex. sett att klitoris volym i sig, inte spelade någon roll för hur nöjda omskurna kvinnor var med sitt sexliv. Däremot spelade det roll för kvinnorna utan omskärelse(!). En möjlig förklaring är att klitoris har väldigt olika laddning; i områden där klitorisollonet skärs bort är kroppsdelen ofta förknippad med något orent, något man kan vara lättad över att ha blivit av med. Detta kan bidra till ökad nöjdhet med sin kropp. Andra beskriver en stor sorg och förlust över omskärelsen, känslor av att ha gått miste om någonting. Beroende på individens förväntningar, kommer också det sexuella utfallet att variera.
Hur kan man njuta när viktig känselvävnad skurits bort?
En förklaring är att sexuell upplevelse, är så mycket mer än nerver och aktiviteter i könsorganen. Hur nöjda vi är med oss själva, vår kropp, vårt köns utseende och i vår sexuella relation spelar enormt stor roll för våra möjligheter att känna sexuellt välbefinnande. Att vi själva får bestämma när, hur och med vem vi vill ha sex, att vi blir lyssnade på sexuellt och kan kommunicera våra viljor, är också komponenter som spelar roll för sexuellt samliv.
Unga
I mina intervjuer med vuxna gifta somaliska kvinnor som genomgått omskärelse kan jag se att man ofta har koll på det här. Man har ett etablerat sexliv, kanske har fått barn och vet att det går att njuta sexuellt – en bild som inte är lika självklar bland de yngre kvinnorna jag intervjuat. Där är man kanske mer osäker på hur ens framtida sexliv kommer kunna se ut. Vad jag önskar dessa unga kvinnor, liksom alla andra unga kvinnor som är mitt i formandet av sitt sexuella jag, är att omgivningen förmedlar denna positiva bild av sex som kan finnas hos äldre generationer. Som goda exempel och inspiration för hur framtiden kan komma att bli!
För det är en lite dyster bild för unga tjejer som avtecknas i den stora ungdomsundersökningen UngKAB (version 2009) där långt färre tjejer (50%) jämfört med killar (70%) fick orgasm vid senaste sextillfället. Siffran för personer utanför de binära könskategorierna låg där emellan (58%) och skillnaderna minskade med stigande ålder. För merparten gällde detta vid heterosex och speglar ett orgasmglapp där tjejer i heterosex får sina behov tillfredsställda i mindre utsträckning än killar. Så behöver det inte vara. Tjejer har all möjlighet att kunna njuta av sex inte bara mentalt utan också kroppsligt (klitoris är ett stort nervrikt organ som också fortsätter inåt i kroppen!).
Detta vill jag förmedlas till tjejer!
Om du eller någon du känner vill få råd kring sexualitet
Vårdcentral/skolsköterska/ungdomsmottagning* hjälper till med:
- Samtal och rådgivning för hälsa, allmän oro och sexualitet
- Gynekologisk undersökning där man kan få svar på vad som tagits bort och om vävnaden är frisk eller skadad
- Öppningsoperation kan erbjudas kvinnor som blivit sydda t.ex. vid underlivsbesvär, före giftermål eller före förlossning, eller av andra skäl
* Idag finns också två specialistmottagningar i Sverige för personer med kvinnlig omskärelse, Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala (Birgitta Essén). Man utreder just nu också möjligheter för en mottagning i Skåne.
Tillägg!
Jag gör två delstudier, en med unga tjejer och en med personal som träffar omskurna tjejer. Om du är intresserad av att vara med som deltagare i någon studie får du gärna kontakta mig! camilla.larsson@mah.se
Camilla Larsson
Socionom/sexolog
Doktorand, Malmö högskola
Centrum för sexologi och sexualitetsstudier
