Hur det var att skriva vår bok
När jag hade en inspirationsdipp för några veckor sedan bad jag om ämnesförslag till blogginlägg. Någon föreslog att jag skulle skriva om hur arbetet med vår bok gick till. Så nu kommer historien bakom “Mammaroll och Snippkontroll”!
Iden till boken föddes i ett kommentarsfält
Jag läste Louises blogg och kommenterade ibland. Hon började läsa vår blogg och började kommentera lite tillbaks. En dag skrev jag till henne att vi borde skriva en bok ihop. Hon svarade ja! Och sen sågs vi en iskall vinterkväll på Mariatorget, gick till Café Rival och började skriva ett skelett till bok. Det var alltså överhuvudtaget första gången som jag och Louise träffades. Vi hade väldigt lätt att samarbeta och hade i grunden väldigt lika tankar. Vi jobbade på lite med ett utkast och upplägg och började så småningom skicka ut lite trådar till lite olika bokförlag. Fick inget direkt napp, men hade heller inget genomarbetat manus. När jag var på Sri Lanka med familjen i januari 2017 fick jag plötsligt ett mejl av Louise med info om ett bokförlag, Fri Tanke, som ville träffa oss! Vi bestämde en träff när jag kom hem från Sri Lanka, och vi fick genast grönt ljus. Vi träffades i januari och fick deadline för helt manus till boken i september.
Jobb under våren och sommar 2017
Vi hade ju redan vår röda tråd (följa återhämtningen ett år efter förlossning) och ett upplägg, så det vi fick börja göra var att fylla bokskelettet med innehåll. Jag satt en lördag och plockade ut texter från bloggen, skrev om och fick en uppfattning vad jag behövde skriva nytt. Louise började titta på vilka illustrationer hon redan hade, och vilka som behövde skapas. Sen satte vi ihop ett manus. Vår redaktör blev under tiden gravid och frågade om vi kunde lämna in manus en månad tidigare än planerat. Det var inga problem alls för oss, vi var redan ganska klara. När vi väl lämnat in manus fick vi tillbaks det med några ändringsförslag och med förfrågan om att skriva lite ytterligare nytt, och flytta några grejer mellan kapitel.
Boken växer fram hösten 2017
När vi var helt klara med manuset började några korrekturläsningsvändor och sedan fick vi en fantastisk person som hjälpte med att fixa hela bokens form och layout. Vi fick se hela boken i en datorfil, och när vi var klara med de allra sista vändorna skickades boken till tryck!
En tids väntan och sedan bokrelease!
Boken trycktes och var faktiskt färdig ett tag innan vi hade release och släppte den till handeln. Det var av strategi-skäl som jag förstod det. Dels för att det inte kändes vettigt att släppa en bok precis innan jul, dels för att det är fler barn som föds på vår och sommar och dels för att vi skulle vänta tills efter bokrean. Men sen blev det äntligen releasefest och boken släpptes i butiker i anslutning till att vi medverkade på Nyhetsmorgon och berättade om boken. Jag var i gravid i vecka 8, mådde illa, var dödstrött och hade redan fått ont i bäckenet under releasefesten. Men det gick bra ändå och var trevligt på alla sätt.
Känns fortfarande overkligt att vi gjort en bok!
I och med att jag typ suttit totalt tre heldagar och jobbat med boken, och sedan korrläst och haft åsikter om layout osv i spridda skurar efter det så känns det nästan lite oförtjänt att ha skrivit en bok. Men jag vet ju att tiden jag lagt ner på att läsa forskning och skriva blogginlägg definitivt får räknas in arbetet. Men ändå, overkligt är det ändå. Jag tycker att det känns jättekonstigt att signera böcker. Lilla jag, liksom?
Genomlätt och bra samarbete
Jag och Louise kände ju inte varann innan vi skrev en bok ihop. Vi har hörts supermycket och har också träffats ett gäng gånger, både för jobb och på skoj. Jag skulle absolut räkna henne till en av mina vänner, men vi umgås inte regelbundet. Inte för att vi inte vill, men för att vi båda har rätt hektiska liv. Något som verkligen fascinerat mig under arbetets gång är att vi inte haft (mig veterligen…) en enda källa till frustration eller konflikt oss emellan. Det känns ändå häftigt på något sätt.
Vad ska vi göra nu?
Vi känner litegrann att vi är ett dreamteam och att kombinationen av HejhejVardag-humor och vardagsrealism tillsammans med mina kunskaper är en oslagbar kombo. Vi funderar på att hitta på fler grejer ihop, men har inte helt spikat formerna än. Ska vi föreläsa? Skriva en till bok? Kom gärna med förslag!
Hej! Jag har en fråga som dock inte hör ihop med just det här inlägget.
Jag läste på en blogg där man påstod att när man pratar om risker med kejsarsnitt så har man buntat ihop forskningen om planerade kejsarsnitt och akuta kejsarsnitt. Min tanke då är att planerade kejsarsnitt då låter mer riskfyllt än vad det egentligen är när man gör på det viset.
Stämmer detta?
Japp, stämmer!
Jag har precis fött mitt andra barn och har nu läst er bok. Tack så mycket för att ni skrev den! Jag fick svar på några saker som jag funderat på efter första förlossningen. Det känns dock sjukt att vården ger en så lite info om kroppen efter förlossning.
Åh, vad härligt att höra att vi ändå kan täcka några luckor!