Livet som trebarnsföräldrar – första tiden

Under graviditeten pratade vi mycket med barnen om hur det skulle vara att ha en bebis hos oss. Hur skulle det blir? Vad hade de blivande storebröderna för förväntningar och farhågor (nej, vi använde inte de specifika orden när vi pratade med dem 🙂 )? Vad är det som gäller när en har en bebis i huset? Och så vidare…

Nu när lillebror väl har kommit ut så sätts allt detta på prov. Vi ser hur barnen, familjen och familjedynamiken verkligen blir nu när vi plötsligt är fem i familjen.

I allt detta kommer vi att skriva regelbundet under detta första år för att dels följa Waldo men även hur det är att vara fem i familjen. Så nu i ett första inlägg skriver jag om den första lyxiga tiden under “pappadagarna”.

Waldo

Waldo har kommit in i världen och familjen riktigt bra. Han gör som bebisar mest (och förhoppningsvis) gör: Äter, sover och skiter. Han är vad en skulle kunna klassa som en “snäll” bebis. Jag tycker inte om uttrycket, men vi skulle kunna uttrycka det på ett annat sätt: Vår 6-åring skriker och gråter mer per dygn än den nyfödda som ändå har gråt och skrik som primära språk. En märker att han är ett minsta syskon som förmodligen hört en del av sina storasyskon i magen, för han pojkarna bråkar och stökar som värst så är lilla Waldo helt oberörd. Det spelar ingen roll om han sova, äter eller ligger och tittar på sin favoritlampa. Att Bök & Stök AB håller på tillhör vardagen.

Wollmar

Wollmar var den som var mest pepp inför Waldos ankomst och han var också mest exalterad vid introduktionen och första dagarna. “Åh, va söt han är”, “Waldo är verkligen den sötaste bebisen i världen”, Att vi fick en sådan fin bebis efter att ha väntat så länge”. Han var också mycket noggrann med att pussa Waldo vid alla nödvändiga tillfällen såsom morgon, gå till skolan, komma hem från skolan och  läggdags. Men efter ungefär en vecka har hans engagemang och entusiasm svalnat något. Det är verkligen inte som att han ogillar Waldo på något sätt och om en ber honom om hjälp med att kolla till bebisen eller sätta in nappen i munnen på honom så är han snabb att vara behjälplig. Men annars så går hans 6-åriga liv vidare och det finns viktigare saker att ägna sig åt.

Wilfred

Lilleman, eller numera “Mitt-i-mellan-man”, var inför förlossningen den som prompt ville läsa “Vi ska få en bebis” varendaste kväll. Men någonstans i det hela har en oro eller rädsla anats att han kommer att ersättas av en “ny” minsting. Denna rädsla/oro gav sig då i uttryck under första dagarna till att Wilfred promt ville att vi, och framförallt den speedade storebrodern, skulle “sluta prata om Waldo hela tiden”. Han sa även efter första besöket på BB att “sjukhuset luktade illa och Waldo luktade illa”. Men efter de första nätterna hemma och efter att han märkt att han faktiskt kunde och fick sova i mammas och daddys säng på nätterna så var inte lillebror så himla tokig längre. Förutom en episod när Wilfred vägrade att äta frukost så länge som Waldos “Skrumpliga fötter” syntes så har han kommit närmre och närmre sitt lillasyskon. Nu är det mest Wilfred som kollar till Waldo och spontant vill klappa honom på huvudet, pussa honom och allmänt vara nära. Till det hela tror jag att det hjälpte mycket att han fick vara hemma från förskolan ett par dagar och korta dagar generellt så att han få tid att vänjas in i det hela.

Sömn

Sömnen har som sagt var funkat bra för Waldo, vilket i sin tur speglar sig på oss om föräldrar och övriga familjen. Han ammar en hel del på kvällarna och från 22 på kvällen så äter han inte mer än 2-3 gånger under natten. Han har perioder under kvällen där han låter som en get och oftast vill ha närhet och napp (eller snutta med bröstet), vilket kan göra det svårt att sova. Men vi som föräldrar tycker ändå att vi har fått riktigt goda nätter på det stora hela.

Mat

Precis som med Wollmar och Wilfred så har Mia haft övermycket bröstmjölk. Eftersom det var mer än barnen kunde äta, ledde detta till ett antal mjölkstockningar med Wollmar, till bröstmjölksdonation med Wilfred och nu samma sak med Waldo. Vi lyckades till och med få blodproverna och allt klart  för bröstmjölksdonation under BB-vistelsen. Waldo äter regelbundet och går upp i vikt som han ska.

Föräldrarna…

Just nu, denna första tid med ett nytt barn är ju magiskt. Om allt går bra är det en nyförälskelse och en eufori. För oss har det verkligen varit en bra uppstart med Waldo. Vi har fått en underbart skapad liten skrutt som vi älskar och blir bedårade av. Allt funkar och flyter på bra hittills. Mia har fått tillbaka mobilitet och orken i kroppen och vi är båda två så lyckliga i att få ha så mycket tid tillsammans som familj som vi haft nu.

Logistik

Just nu kan vi kanske inte säga så mycket här. Matlagning, hämtningar, lämningar och mathandling går liksom enkelt att fixa när vi båda är hemma och Mia fått tillbaka ork att kunna göra grejer här hemma. Vi har lagt märke till att tiden inte riktigt räcker till om vi går upp med den vanliga väckarklockan. Waldo är en ny faktor och han behöver tid. Hur det ska bli på onsdag när jag går tillbaka till jobbet? Vi får väl se…