5 sätt att hjälpa nyblivna föräldrar
Det här är ett repostat äldre inlägg som vi kände för att köra på repris nu. Det är INTE en pik till någon om att just vi skulle behöva mer stöd i vår nuvarande situation. Utan mer att vi tänker att det kanske är fler som hittar hit just nu. Som kanske är nyblivna föräldrar själva, eller som rör sig i kretsar med nyblivna föräldrar.
Uppvaktning av nyblivna föräldrar
I min familj är vi fyra systrar, och tillsammans har vi nu 12 barn och en syster har en ytterligare i magen. Är det något jag lärt mig av mina systrars och mina egna erfarenheter är att även om vi är ganska lika, har vi haft ganska olika upplevelser. Både av förlossningarna, BB-vistelserna och tiden efter. Jag har varit och hälsat på en av systrarna på BB på när hon dagen efter förlossningen såg helt oberörd ut, bara lite mindre gravid än senast vi sågs. Jag själv har legat i blodpölar i en sjukhussäng dagar efter en förlossning och upplevt det oerhört integritetsbesvärligt att ha besök. Erfarenheterna gör ju såklart väldiga skillnader! Jag och Joseph har tillsammans sammanfattat våra 5 bästa tips för att hjälpa och fira nyblivna föräldrar.
-
Hör av dig och berätta hur glad du är över det nya livet.
Säg i första hand “Grattis” och i andra hand “hur mår ni?”. Lyssna på svaret, och visa att du är beredd att höra svaret även om det av någon anledning inte är rosenskimrande. Om det inte är läge för något längre samtal lämna ett öppet erbjudande: “Hör av er när som helst om ni behöver prata. Jag ska inte ge råd, jag vill bara lyssna!” De allra flesta har en historia de vill och behöver berätta, om och om igen.
-
Lämna ett öppet erbjudande.
“Jag är jättejättesugen på att få komma och hälsa på er och er nya bebis. Jag kommer givetvis ta med mig mat/fika till oss alla och kommer diska innan jag går. Hör av er när ni vill ha besök”. Förvänta dig inte att det är rimligt att göra besök enligt när du själv tror att det kan passa. Det kan vara redan jättetidigt eller flera veckor senare. Vänta på en inbjudan.
-
“Jag är i affären, är det något ni behöver?”
Blommor är fantastiskt, men lika gärna en matkasse. Fyll den med kaffe, god juice, färsk frukt, nötter och andra lättätna saker som inte kräver en massa tillredning. Om de nyblivna föräldrarna inte får så mycket ro till matlagning kan en blodsockerhöjare vara räddningen. Att bara komma förbi med något föräldrarna behöver men inte vågar sig ut att handla kan vara en toppenidé. (Har du tur kan då också få chansen att få en sneak peek på bebisen! Utan att för den sakens skull ha bokat det där med uppstyrda besöket.)
-
Köp något till bebisen i en större storlek
De flesta ger bebiskläder i present och i en väldigt liten storlek. Bebisar växer som bekant ofta väldigt snabbt och det kan vara mer värt att ge ett plagg i storlek 62-74. Då kommer familjen kunna njuta av din present längre. Om det skulle vara att familjen behöver mer stöd än bara en present kanske ni kan gå ihop ett gäng till en större summa som kan användas till något av de dyrare barnrelaterade inköpen.
-
Erbjud din tid
Det är naturligtvis väldigt upp till varje nybliven familjekonstellation att känna in behovet och önskemålet om detta. Men om du känner familjen väl kan du, efter att första månaderna passerat, erbjuda din tid. Tid till att sitta och hålla bebisen i vardagsrummet medan de nyblivna föräldrarna får tid att göra allt som hänger efter. Eller ta bebisen på en vagnpromenad medan föräldrarna får 45 minuter ostörd tid på ett café. Det behöver inte handla om uppstyrd tid du är “barnvakt” och föräldrarna bort i flera timmar. Det kan vara minst lika hjälpsamt att finnas där korta stunder. OBS: det kan också vara minst lika störande att finnas där ofta och tätt. Var lyhörd!
Vad är dina bästa tips och upplevelser?
Vilka är dina erfarenheter av hur folk INTE bör göra? Berätta!
Vi har börjat skicka kassar från mat hem, mat.se etc istället för blommor till de vänner vi tror uppskattar det. Det är roligare att välja juice, frukt, smoothies och så där etc tycker vi. Och mottagarna har varit glada.
Sååå smart!
ÅÅåååå, vad jag instämmer i punkt 2! Tjata för guds skull inte om att få komma på besök! Vad jag dessutom upplevt som mycket jobbigt när jag har varit nybliven mamma, är ivriga farföräldrar, som bokstavligen RUSAR fram till det nya lilla livet och vill slita det ur min famn. Kanske gäller det inte alla föräldrar, men för min egen del slår det direkt på instinkten “skydda varje liten del av avkomman från främmande som kanske är farliga” och jag får alla taggar utåt istället. Så vänta på erbjudandet om att få komma på besök. Och vänta på erbjudandet om att få hålla bebisen. Tjata inte. Tack!
För oss funkade det att ge gästerna en sluttid “kan ni komma vid tre och stanna ungefär en timme?”. Jag visste att varken pappan, bebis eller jag hade orkat längre där i början.
Bra tips! Håller med om alla.
Har en fem-månaders nu (första bäbisen så är ju såklart lite hispig jämfört med en som fött flera barn) och jag ville bara isolera mig i början. Ville inte träffa nån alls! Var hudlös själv och överväldigad av allt med att ta hand om ett litet liv. Först när hon blev runt 3 månader kände jag att jag hade lite mer koll på läget och litade på mina färdigheter som mamma och orkade därefter ta mig ut och träffa folk. Typ.
* Generellt bra att folk bara erbjuder sin tid och hjälp snarare än att de vill komma just för att bara träffa bäbisen, även om jag såklart förstår att de vill träffa henne.
* Ge inga råd så länge jag inte frågar efter dem.
* Låt mig få vara lite hispig. Förhoppningsvis kommer jag ur det och kan skratta åt det lite längre fram.
* Kommentera inte hur jag ser ut eller verkar må såvida jag inte bryter ihop framför dig då såklart. Givetvis är jag trött, behöver inte få det kommenterat.
* Fråga gärna om vi vill göra eller hänga med på saker men var beredd på att vi inte orkar/vill många ggr.
Jättebra tips och pepp att VÅGA säga ifrån. Önskar jag hade läst detta innan jag tog emot besök omgående efter bb samt att VI ÅKTE hem till släkt fy fan när jag tänker på det, hur starkt jag kände att jag inte ville, inte orkade. Blev tjafs med sambo om att herregud en timme bara kan vi väl ställa upp osv. Nästa gång sätter jag lås o bom på dörren. Förresten i mina föräldrars generation låg mammorna på bb en vecka och återhämtade sig, stor skillnad.