Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Dina erfarenheter: Behandling för bäckenbottenproblem

Dina erfarenheter: Behandling för bäckenbottenproblem

Dina erfarenheter: Behandling för bäckenbottenproblem

Jag håller på med olika projekt (böcker, föreläsningar, blogginlägg etc) som på olika sätt syftar till att både folkbilda och bidra till förbättringsarbete inom kvinnosjukvården. I detta arbete är det otroligt viktigt att kunna belysa fler perspektiv än mitt eget. Därför kommer jag i flera inlägg be er om era upplevelser, erfarenheter och tankar utifrån olika teman. Jag ber att både dela med er av positiva och negativa saker om det går!

Och jag kommer alltså kanske använda era citat, men har för regel att alltid avidentifiera så mycket jag kan. Jag kommer därför inte ge var och en av er cred för era bidrag sådär “offentligt”, men ni ska veta att jag är OTROLIGT tacksam för varje berättelse jag får ta del av.

Ni är så viktiga!

Idag vill jag alltså höra era erfarenheter av:

Behandling för bäckenbottenproblem

  • Vilka vårdgivare och professioner har du fått träffa?
  • Har du fått råd om läkemedel, behandling eller operation?
  • Har du behövt och fått några hjälpmedel?
  • Har du fått några råd eller vägledning gällande kommande graviditet eller förlossning?
  • Hur har du upplevt vården och bemötandet?

Berätta allt du kommer på och vill dela med dig av! 

5 kommentarer till “Dina erfarenheter: Behandling för bäckenbottenproblem”

  1. Vårdgivare/proffesioner: Barnmorskor, läkare på förlossningen, specialbarnmorska (inkontinesspecialist), gyn och sedermera ytterligare en gynekolog i en annan del av sverige där jag fick hjälp. Mao – det känns som om jag har träffat ALLA, saknas bara vaktmästaren och städerskan… Konstigt nog fick jag aldrig träffa en sån som dig. Det är synd.

    Råd om hjälpmedel: Jodå, massor av råd – “Knip”, “acceptera din nya mammakropp”, “det är inte så farligt, fokusera på ditt barn”

    Hjälpmedel: Jag vet inte om hjälpmedel hade hjälpt mig. Jag behövde en operation, den fick jag inte. Eftersom jag “var helt normal” fast de tyckte ändå att jag inte skulle hoppa,springa och göra marklyft, någonsin mer.

    Råd inför kommande: Har inte varit aktuellt då jag inte vill ha fler barn. Men jag har fått kämpa med den frågan ändå, eftersom de inte riktigt tog mig på allvar. En operation skulle inte göras om jag ville ha fler barn nämligen.

    Upplevelsen av vården: Helt ärligt – helt åt helvete faktiskt. Efter 1,5 år kom det fria vårdvalet och jag hittade Gyn stockholm. De hjälpte mig på 14 dagar efter att ha läst min journal. Operationen blev mkt mer omfattande än vad jag trodde från början. Efter ytterligare 7 v fick jag återvända för en tvt (den kunde gjorts på hemmaplan, men då behövde jag gå igenom en ny utredning och väntetiden var 6 månader. I stockholm fick jag tid veckan därpå..) Den vård jag fick, när jag väl fick den, var fantastiskt bra. Väldigt informativ, de förstod vad jag pratade om, tog mig på allvar, och åtgärdade samtliga punkter och lite till. Supernöjd i slutändan, efter en lång kamp.

  2. Jag hade ont i hela bäckenet efter förlossning och grad 2 bristning. Smärtan satt i ljumskar, korsrygg och jag kände mig så trasig. Jag hade inte fått någon information om min bristning eller något alls om kroppen efter förlossning förutom att “foglossning försvinner direkt efter förlossningen”. Vilket verkligen inte är sant! Jag hade SÅ ont. Kunde knappt gå promenad första halvåret och min mamma tjatade på mig “det är inte normalt att ha så ont”. Det stressade mig men hon hade ju rätt i att jag inte borde gå obehandlad med sån smärta. Jag sökte hjälp på enda stället jag haft kontakt med, MVC. Men barnmorskan där verkade ovan vid att man hade problem efter förlossningen för hon visste inte vart jag kunde söka hjälp. Jag frågade om mina smärtor kunde bero på att musklerna i mellangården inte blivit lagade men hon visste inte hur man skulle kunna veta det när hon undersökte mig. Jag lyckades med hjälp av internet hitta bäckenbotten specialiserad fysioterapeut och skrev en egenremiss. Några månader senare fick jag en tid och gick 2-3 ggr hos denna person som hjälpte mig knipa rätt. Barnmorskan på MVC konstaterade att min knip var väldigt svagt, knappt märkbart och jag bad om hjälp även där men hon visste inte det heller. Fysioterapeut sa även att jag var väldigt spänd i bäckenbottenmuskulaturen så hon hjälpte mig slappna av i musklerna (så svårt!!). Men med övning gick det bättre och smärtan försvann mer och mer. Jag hade kraftig framfallskänsla första månaderna efter förlossningen och gick konstant runt och kneeeeeep när jag var upprätt för jag var rädd att mitt underliv skulle trilla ut annars. Jag visste inget om postpartum kroppen. Detta var nog det som gett mig så spända,svaga muskler sa fysioterapeuten.
    Är så tacksam för den fina hjälpen och empatin från denna kvinna som hjälpte mig med min bäcken botten. Det känns hemskt att känna sig trasig efter förlossning då man inte hör så mkt om hur det kan kännas efteråt och man tror allt ska vara som vanligt direkt efter. Jag gick tillbaka till MVC och berättade var och hur jag fick hjälp och hon verkade tacksam och skrev upp namn/mottagning där jag fått hjälp så förhoppningsvis kan nästa hon möter få hjälp snabbare.

  3. Fått 3 barn, första 2006. Nu 12 år senare, sedan 2 år tillbaka har jag ’tagit tag i mina besvär’. Jag har hittills träffat distriksläkare, gynekolog på hemort 2 ggr, skickats vidare annat sjukhus där jag träffat urorerpeut 2 ggr. Jag har själv sökt upp 2 fysioterapeuter. Blivit erbjuden TVT , men vill avvakta då jag vill få klarhet i mina muskelskador först. På sjukhuset ges inte den hjälpen då det ändå inte går att åtgärda svarar en gynekolog brevledes som jag aldrig har träffat.
    Jag tror själv att jag ådrog mig levatorskador vid min första förlossning. Uppföljning på MVC var under all kritik. Tänk om jag redan då hade fått hjälp att förstå varför jag inte kan knipa mig tillräckligt stark. Kunskapsläget är ju annat nu, men vägen genom vården är ju så krokig. Tror mammor kommer att behandlas så mycket bättre i framtiden.

    Jag har fått hjälp med kontinensbåge och trosskydd av en av de fysioterapeuter jag sökte upp.

  4. Jag fick bristning grad3 diagnos (som senare visade sig vara större) plus bruten svanskota på sjukhuset.
    Professioner: BM, gynekolog, uroterapeut, kurator, fysioterapeut
    Vårdgivare: Förlossningskliniken, BB och andra enheter på förlossningssjukhuset (SÖS), ett par privata kliniker (Ultragyn och Gyn på Sophiahemmet), Huddinge sjukhus, Dalen rehab.
    Läkemedelsråd: smärtstillande och laxeringsmedel.
    Råd om andra behandlingar och operation: Endast av Mia, fysioterapeut Dalen rehab och Huddinge bäckenbottenC. Superbra träningsprogram för en starkare kropp och bäckenbotten som hjälpt mig otroligt mycket och råd om operation. Endast dessa två kontakter som fick professionell och underbar hjälp! Inte av någon av massa andra BM och gynekologer jag träffade på förlossningssjukhuset. En mindre behandling av operationssåren på Ultragyn.
    Har inte fått råd om hjälpmedel men oftast önskar mig stål/järntrosor så att de kan hålla stabilt och upp min bäckenbotten.
    Råd om kommande graviditeter eller förlossning: Igen förutom Fysioterapeut på Dalen (du Mia) och läkaren på Huddinge som tog mina besvär på allvar och gav mig råd om träning och operation. Annars alla andra jag mötte ”så är det att få barn och förlossa”, ”barnet är frisk”, ”enligt din journal har förlossningen gått bra” som att typ vad gnäller du på….?…. ”håll ut med dina besvär och om det behövs kan du opereras efter sista graviditeten och förlossningen”….”be din man om hjälp så kan du vila lite…” som att jag var trött och inbillade mina besvär.
    Jag har ingen lust att bli gravid igen. Tanken att gå igenom helvetet en gång till ger mig sån ångest och panik att jag fårhjärtklappning och blir yr. Jag har precis efter mer än 14månader börjat känna att min kropp orkar lite mer. Jag kommer inte utsätta mig, min kropp och min familj en gång till för rätt hjälp är otroligt svårt att få. Jag vill inte riskera ännu mer skador.

    Vården och bemötandet väldigt blandat!
    Börjar med de finaste delarna:
    Den som räddade mitt liv var vården hos dig Mia (fysioterapeut). Din noggranna undersökning, tog mig och mina besvär på allvar och ditt engagemang att stödja mig med rätt träning och ge mig kunskap om min kropp, min skada och rehabilitering. Det har jag aldrig ord nog att tacka! Samt gynekologen på Huddinge. Det erkännandet av mina besvär, hennes noggranna undersökning som inte var baserad på slarv att så är det ju att föda barn…. Som hittade de extra odiagnostiserade skadorna. Det är jag otroligt tacksam och glad för.
    Kontakten med min kurator trots att det var alldeles för sent. Den var inte behandling för mitt bäckenbottenproblem med det var en behandling för psyket för att kunna orka gå vidare. Mycket viktig i min resa iaf.
    De negativa kontakterna med vården tyvärr var de första och längsta så de har satt djupa spår.
    De på BB som lovade mig extra undersökningar och kontakter med uroterapeut och fysioterapeut pga av min skada men när jag kom hem och ringde tillbaks efter några veckor fick aldrig det. För det inte behövdes.
    MVC BM som undersökte mig på en brits utan i ett så trångt rum (jag hade knappt plats att sära benen) och mörkt rum att jag undrar om hon kunde se nåt. Konstaterade att allt är bra och vissa ”små” problem pga mitt svaga knip. (vilket alllllaaa andra vårdkontakter jag hade konstaterades att jag hade ett starkt och rätt knip för mina skador).
    Gynekologen på SÖS som istället för att undersöka mig noggrann svarade i sin telefon samtidigt och gjorde inte ens undersökning av min sfinkter för det som jag hade sökt hjälp för. Istället tog hon mitt barn ur barnvagnen och kramade honom med sina j…la sjukhuskläder och gav mig råden att ”be din man om hjälp så att du kan vila mer. För du kanske är för trött”. Trodde hon väl att jag var trött och inbillade mig om mina besvär?
    Och mååååånga andra negativa upplevelser som jag fick i kontakt med vården efter förlossning och min skada som jag inte orkar berätta.

  5. Vilka vårdgivare och professioner har du fått träffa?
    Bm på MVC, läkare på SöS kvinnoklinik och Huddinge BBC, uroterapeut, sexolog/samtalsterapeut, aurora-bm, specialiserad fysioterapeut Huddinge sjukhus, vanlig fysioterapeut Aleris öppenvård.
    Har du fått råd om läkemedel, behandling eller operation?
    Råd om laxerande och smärtstillande, råd om op av defektläkta muskler och framfall (olika råd på SöS och Huddinge BBC), råd kring rehab träning bål och specifika träningstips kring bäckenbotten.
    Har du behövt och fått några hjälpmedel?
    Prolapsring, vattenlavemang pga tarmtömningssvårigheter. Testat Perifit för knipträning men funkade ej pga skadorna.
    Har du fått några råd eller vägledning gällande kommande graviditet eller förlossning? Ej aktuellt då jag inte vill ha fler barn.
    Hur har du upplevt vården och bemötandet? Mkt varierande. SöS dåligt bemötande från läkare, ok bemötande uroterapeut, mkt bra bemötande av sexolog och aurorabarnmorska. På Huddinge BBC har allt varit lysande! Bra info, bra tillgänglighet, enormt kunnande, trygg känsla. På MVC var vissa bm avfärdande men en tig mig på allvar och skickade remiss ang skador som hon såg.

    Jag har varit enormt hjälpt av att lusläsa denna blogg! Har lärt mig massor, vågat stå på mig och kräva byte av vårdgivare, blivit peppad att själv söka fysioterapeut och göra rehab. Tusen tack!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *