Forskarkalendern: Förlossningsskador

Gästblogginlägg av Susanne Åhlund

Hej,

Jag heter Susanne Åhlund och har arbetat som barnmorska i 26 år. Sen 2 år tillbaka är jag vice ordförande i Svenska Barnmorskeförbundet. Jag arbetar också som doktorand på Karolinska Institutet där jag forskar om långtidseffekter av förlossningsskador. Mitt intresse för forskningsområdet började när jag bodde i Belgien tillsammans med min familj mellan 2001-2005. I Belgien fick jag möjlighet att uppleva och lära mig hur väl uppföljning för alla kvinnor efter förlossningen som var både behandlande och förebyggande fungerar. Detta hade vi i Sverige inte alls uppmärksammat eller diskuterat vid den tiden.

Brister och potential till förbättring

Uppföljningen av kvinnors hälsa har stora brister idag brister i Sverige idag och måste förbättras liksom tillgången till stöd och vård efter förlossningen. Det finns även en stor potential till förbättring när det gäller att skapa bättre kontinuitet i vårdkedjan för den vårdpersonal kvinnor möter i samband med graviditet, förlossning och eftervård.

Idag ligger ett stort fokus hos vården på att förebygga bristningar och identifiera riskfaktorer under förlossning. Det är mycket viktigt och bra. Men det kan leda till att kvinnan och hennes upplevelse av förlossningsskadan både på kort och lång sikt ibland glöms bort. Detta är anledningen till att jag har valt att fokusera min forskning på kvinnans upplevelse och symtom efter förlossningen.

En graviditet och förlossning är en belastning för bäckenbotten och medför en risk för bristningar och andra förlossningsskador. Vad som ingår i begreppet förlossningsskador kan variera då det innefattar både den födande kvinnan och barnet. Den definition av förlossningsskador som används i min forskning är en skada som uppstår hos den födande kvinnan som en konsekvens av den vaginala förlossningen. Det innefattar bristningar, smärta, sexuell dysfunktion, urin- och analinkontinens samt hemorrojder.

Kvinnors upplevelser och erfarenheter

Vi vet att kvinnors upplevelser i samband med graviditeten, under och efter förlossningen skiljer sig åt och att den formas av vilken information och kunskap kvinnan har. Det finns idag en normalisering kring förlossningsskador. Kvinnorna inte blir tillräckligt uppmärksammade och att de får anpassa livet efter de problem de har. När verkligheten inte stämmer överens med kvinnans förväntningar uppstår en känsla av misslyckande och verkligheten kan upplevas som skrämmande. Upplevelsen av en förlossningsskada behöver inte formas utifrån skadans svårighetsgrad. Vad som är normalt inom vårdprofessionen är oftast inte samma sak för kvinnan! Det är därför viktigt att alltid lyssna på kvinnan och ge stöd utifrån hennes individuella behov. Eftervården måste utformas så att kvinnan vet vart hon ska vända sig med sin förlossningsskada vid behov. Ökad kunskap om effektiva metoder för att behandla kvinnor med symtom efter förlossningen bidrar till en förbättrad hälsa.  Vi hoppas och önskar att vår vetenskapliga studie kommer leda till ett bättre stöd till kvinnor som föder barn under kommande år och generera ny kunskap som leder till färre underlivsskador.

Nytt fackförbund

Svenska Barnmorskeförbundet har med stor majoritet den 14 november 2018 beslutat att from den 1 januari 2019 bilda ett eget fackförbund. Med barnmorskans profession i en organisation kommer Svenska Barnmorskeförbundet med full kraft bidra till i utvecklingen av framtidens kvinnohälsa under och efter barnafödande i landets alla landets regioner och landsting.  Ni kommer att höra om och av oss!

Vi ses!

Tusen tack Susanne för ditt gästinlägg och din viktiga forskning och arbete!