Vi var jullediga tillsammans i tre veckor (Joseph jobbade några dagar bara) och det känns som att jag hamnat i en helt ny vardag sedan 2019 började. Waldo är en helt annan bebis och mina dagar blir helt annorlunda än innan jul. Han sov liksom 22 av dygnets 24 timmar typ hela första månaden. Nu sover han kanske tre timmar utspritt över dagen, utöver nattvilan.
Efter operationen
Mitt ärr är snyggt, jämnt, tunt och lite svagt rött på några ställen. Jag har däremot ett område som har jättekonstig och obehaglig känsel, så där att lätt beröring nervtolkas som smärta. Om jag trummar lite lätt på magen gör det ont som om jag hade gjort tusen nålar på mig själv. Jag försökte börja behandla det lite genom att borsta över området med en mycket mjuk och len borste, men det är inte värt det. Det är FÖR obehagligt, och jag tänker att kroppen fortfarande jobbar på att läka på egen hand. Är det kvar när det närmar sig 9-12 månader får jag kanske börja jobba på det. Det stör inte heller i vardagen.
Magen
Saaaaaakta börjar huden på magen dra ihop sig lite. Ett tag hade jag gått ner i vikt snabbare än huden dragit ihop sig och jag fick jätteont av att det blev en skinn-valk som liksom blev klämd om jag bar Waldo i sjal och sedan satte mig ned, eller om jag bara hade byxor med kanten som hamnade lite fel i förhållande till vecket. När det var som värst var jag redo att börja spara ihop till en mag-huds-operation, för det kändes på riktigt himla jobbigt att behöva bestämma byxor/sittställning efter magen. Men jag tror kanske att det kommer ge med sig. “Spännande” den här kroppsresan, heh.
Amningen
Amningen rullar på bra. Jag fick lämna tillbaka bröstpumpen till Modersmjölkcentralen förra veckan. De ändå skulle hämta mjölk i torsdags och passade då på att ta med sig pumpen. Strax över 25 liter mjölk blev det att jag donerade. Och då har nog Waldo ätit över det dubbla på dessa 3 månader. Minst 75 liter mjölk alltså? Shit, kroppen är cool. Inte konstigt att jag är törstig ibland.
Bäckenet
Bäckenet blir sakta men säkert bättre. Jag tränar på, cyklar och tränar på gym och har faktiskt testat att springa yttepyttelite. Det går jättelångsamt och det är inga sträckor att tala om, men det gör i alla fall inte ont. Jag tänker att jag skriver ett helt eget inlägg om löpningsåtergången sen när jag faktiskt kommit någon vart. Är ni intresserade av det?
Jag vet att ni brukar vara intresserade av träningsövningar, så jag tänkte tipsa om dessa. Det är dessa övningar ungefärligt jag gör i rehabsyfte för bäckenet. En del av övningarna han visar är dock för tunga eller gör ont.
Handlederna
Jag hade börjat må väldigt mycket bättre, men sen kom julen. Och våra barn fick MASSOR med böcker i julklapp. Och att hålla böcker är typ det mest provocerande för mina smärtor. Men att läsa är att föredra framför att de bråkar, så vi har läst jättemycket. Det är en aktivitet som funkar bra i kombination med amning, så därför har det blivit att jag läst mer än vad som varit lämpligt också. Så nu har jag jätteont igen.
Psykiskt mående
Jag mår bra, tycker jag! Trivs inte helt hundra med att vara föräldraledig. Även om jag ÄLSKAR barnen så behöver jag liksom lite annat i livet också för att må helt bra. Det blir i regel att jag gör någon jobb-grej ungefär en gång/dag i veckan (sånt som Waldo kan vara med på) och det mår jag så himla bra av. Då kan jag njuta av föräldraledighet och bebisgos alla andra dagar. Och Waldo bryr sig ju inte än, han hänger i sjal när jag föreläser eller jobbar och tycker ju att det är minst lika mysigt som om han skulle hänga i sjal medan jag är hemma och hänger tvätt, liksom.
Hormonerna
Ingen mens synes än, tack och lov. Jag har fått tillbaks mensen ca åtta månader efter graviditeten de andra gångerna så hoppas att det blir minst så länge nu med. Jag har så sjukt torra ögon, jag antar att det också kan bero på östrogenbristen. Kan inte alls använda linser.
Något annat?
Är det något annat kroppsligt eller själsligt som ni tycker att jag ska rapportera kring?
Hej!
Hur tänker du kring hans övningar för SI-lederna?
Är det inte ganska stor risk att om man har besvär från bäckenet så kan det bero på “foglossning”, och då ska väl man undvika de flesta övningar och positioner som belastar ena sidan?
Eller hur tänker du?
Under graviditet och liksom med aktiv graviditetsrelaterad bäckensmärta tror jag inte den är lämplig alls. Men under en rehabprocess där man faktiskt ska komma någon vart tror jag definitivt att man behöver komma till dessa övningar, annars kommer man nog inte vidare. Kroppen måste ju kunna tåla ensidig belastning. MEN. absolut jätteviktigt att övningarna inte ger ett smärtpåslag under eller efter. Det tydligaste exemplet kan jag ta från mig själv. Jag har haft ont nästan enbart på vänster sida. När jag började träna efter graviditeten var enbensrumplyft uteslutet, det gjorde ont. Efter många veckor av andra rumplyftsvarianter började jag kunna göra enbenslyft. Jag kunde rent smärtmässigt, men inte stabilitetsmässigt. Jag kunde göra närmare 15 enbensrumplyft med god kvalitet på höger, och typ 1-2 på vänster. Det har jag ju behövt träna bort, och kan inte komma åt det genom att alltid träna med två ben eller icke-enkelsidigt. Nu har jag börjar göra knäböj med vikter. Går jag upp för högt i vikterna märker jag att hela jag shiftar över och tar allt för mycket vikt på höger. Jag måste därför träna tillbaks styrkan i vänster, isolerat. När jag testade att göra allt för tunga squats med vikt fick jag ont i symfysen, men bara på vänster sida. Då fick jag backa. Hänger du med hur jag resonerar? Jag tror därför inte att hans övningar är jättelämpliga SI-övningar under graviditet. Och det här är ju också därför jag alltid drar mig för att visa övningar här på bloggen. Risken att någon tar det direkt in til sitt eget liv och doserar eller resonerar fel och får mer ont finns ju alltid. ALLTID, ALLTID till fysio om man har smärtproblem. Om man nu inte råkar vara en förhållandevis vettig fysio själv, vill säga. (Med det inte sagt att jag är en vettig PATIENT själv, hehe).
Jag vill gärna läsa om hur du tränar, exakt. Funkar det att sjala bära i sjal alltså, strax efter snitt? Tejpar du ärret nu?
Ja, tejpar en remsa rakt över. Ja, jag har burit i sjal redan på BB efter snitten, men vet också att finns folk som inte trivs med det så tidigt. Tränar “när jag kan” när vi är friska och logistiken tillåter, typ tre gånger i veckan på gym. Cyklar 30 minuter och kör styrke/rehabövningar 30 minuter. Övriga dagar promenerar jag typ en timme med vagnen. Exakt hur jag tränar med övningar och så tycker jag är svårt att berätta, pallar inte bli någon slags måttstock.
Okej jag fattar. Alla har ju olika utgångslägen såklart, men du startade med cykel o styrka efter 8veckor eller? Är det tricot slen du använder?