Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Kan vi prata om digitala vårdbesök?

Kan vi prata om digitala vårdbesök?

Häromdagen läste jag den här texten i Dagens Medicin. För att citera lite:

Trots att införandet av digitala vårdbesök har påverkat en mängd aktörer är det främst entreprenörer och läkare som har gjort sina röster hörda i debatten. Att det främst är entreprenörer och läkare har medfört att de har intagit ett tolkningsföreträde där de kommit att tala för alla berörda, patienter likväl som övrig vårdpersonal. Tolkningsföreträdet har medfört en begränsning i hur debatten har kommit att utvecklas.

Kristofer Hansson och Hanna Rosengren i Dagens Medicin

Jag tycker att det här är SÅ intressant.

För parallellt med att debatten inom vården VERKLIGEN hålls inom utveckling för VÅRDENS skull, på vårdens planhalva, så förs också diskussioner i kommentarsfält på olika bloggar, så snart någon gör reklam för typ KRY. Jag tycker att diskussionen i Underbara Claras kommentarsfält här är väldigt intressant.

Behovet av digitalisering är inte en fråga

Jag anser att vi MÅSTE lösa så att vissa delar av vården går att ha digitaliserad. Inte vård som kräver fysiska undersökningar, förstås. Men vi inom vården kan liksom inte sitta kvar i 1800-talet och hävda att allt måste hända på mottagningen, på min som vårdgivares premisser och under min ordinarie arbetstid. Världen funkar inte så längre.

Vård, för vem och när och till vilken kostnad?

De är ett problem att vissa grupper har lättare att söka och få vård, och att vissa hamnar utanför. Det är naturligtvis ett jätteproblem som behöver lösas på ett vettigt sätt, det här med finansiering av vårdbesök. Grejen är att vården är svindyr som den är idag, och vi har utmaningar i befolkningskurvan och skatteintäkter framöver som gör att vården MÅSTE förändras, effektiviseras och göras ekonomiskt smart. Tanken med digitala besök är ju att de också ska kunna vara billigare för vården. De kräver inte värsta lokalen, en massa uppnådda hygienkrav eller behöver inte ha ett stort väntrum liksom. Men digitalisering innebär ju också att vården blir tillgänglig på ett sätt som gör att den litegrann går att “strössla med”. Det går att ta ett digitalt vårdbesök för något jag aldrig skulle prioritera att gå och sätta mig i väntrummet på vårdcentralen för, liksom.

Ni är ju världens smartaste läsare.

Jag är jättenyfikna på era tankar och perspektiv kring detta! Enlighten me!

25 kommentarer till “Kan vi prata om digitala vårdbesök?”

  1. Jag undrar verkligen vem det är som strösslar med vårdbesök? I min lilla umgängeskrets är det helt motsatt problem. Jag och mina bekanta drar oss i det oändliga för att söka vård. Man vill inte vara till besvär och så är det så svårt att lyckas komma fram i telefon till vårdcentralen och så krångligt att få en tid som inte funkar särskilt bra med jobbet. Vårdcentralen försöker med alla medel säga: kom inte hit! I alla fall två cancerfall i släkten hade kunnat gå bättre om de sökt vård i tid.

    1. Nä, jag vet inte alls. Men när det görs reklam för typ KRY i sociala medier så har ju influencerserna ofta behövt skrapa fram någon vääääääldig krystad anledning till att söka vård, så det ger litegrann sken av det. Typ “När Melvin gjorde illa tån och grät så ringde vi KRY” (nu hittar jag på, vet ingen influencer med son vid namn Melvin). Det har gett mig intrycket av att det folk ringer till KRY för är litegrann trams.

  2. Mest tycker jag man hör kritik mot digitala vårdföretag precis som som du är inne på i din text. Kritiken bukar lyda som följer:
    *De är osäkra
    *Läkarna ställer diagnos på otydliga grunder, tex skriver ut antibiotika för att någon bara “klagat” över halsont.
    *De kostar kommunerna jättemycket pengar
    *Det tar resurser från den “vanliga” vården
    *De drar till sig människor som eg är friska och inte behöver söka vård
    *De gör människor bortskämda
    *Osv.

    Även om mycket av denna kritik säkert stämmer så tycker jag flera väsentlig delar missas. För det första: dessa digitala vårdcentraler har sprungit ur ett behov som funnits länge och det är den stora bristen på tillgänglighet. Den verkliga tillgängliheten varierar såklart väldigt mycket över landet men upplevd tillgänglighet är för väldigt många usel. Det är svårt att få träffa läkare (speciellt för mindre men besvär), det är svårt att få gehör för sina problem (inte minst inom kvinnohälsa). Lägg sedan till att de flesta patienter redan är väl pålästa innan ett vårdbesök. De vet redan vad de vill ha (på gott och ont) och behöver hjälp med ganska konkreta saker, remisser, förnyad läkemedelsförskrivning osv. Saker som kanske inte kräver ett fysiskt besök.

    Jag blir också illa till mods av inläggen om människors s.k. “bortskämdhet”. Jag tycker det är BRA att många slutat upp med att lida i tysthet och faktiskt vågar söka hjälp för sina besvär. Diskussionen låter väldigt lik den inom förlossningsvården för några år sedan där argumentet ofta var att dagens kvinnor var bortskämda och veka och att kvinnor fött barn i alla tider. Samma här när nan säger att “friska” utnyttjar vården och “tar resurser” från de som behöver dem bättre. För det första: vem ska bedöma vem som är sjuk nog att ha rätt till vård? Samt om resurserna inte räcker (vilket tyvärr verkar vara en realitet i många fall) så måste det finnas bättre sätt, det kanske måste till mer resurser, samt digitala tjänster kanske kan avlasta mer än belasta (om de hanteras rätt).

    Sedan tycker jag detta område till stor del lider av storstadsblindhet. Det är lätt att klaga på de digitala tjänsterna när man själv bor 500 meter från en vc. Men om närmaste hälsocentral är 22 mil bort och dessutom bara öppen på kontorstid, då kanske det känns som en stor förbättring. Jag tror iaf att digitala vårdtjänster är här för att stanna. Vissa regioner har väl numera egna liknande tjänster vilket är ett stort plus (speciellt om man är orolig för att de privata aktörerna dränerar vården på pengar).

    Långt tradigt inlägg, men diskussionen är, precis som för många andra ämnen, väldigt mångbottnad, så några enkla korta svar finns ju inte.

  3. Där jag bor, Göteborg ligger vårdcentralerna tätt, men inom Närhälsan (vgregionen) är det svårt att få en tid till läkare eftersom de har ett system där du måste vara på plats fysiskt långt innan de öppnar på morgonen och ställa dig i kö för att få en tid. Chanserna att få tid per telefon är ännu mindre.

    De flesta privata aktörer har helt andra system och verkar i större utsträckning kunna ta sid an patienter under dagen.
    Jag arbetade tidigare som barnmorska på mödravården inom Närhälsan och vi hade problem med att gravida hade svårt att få den medicinska hjälp de behövde via vårdcentralen (t ex vid graviditetsillamående). Jag är trots det också kluven till detta med privat digitaliserad vård. Kostnaden blir stor för oss alla och pengarna som läggs i den potten borde kanske rimligtvis i stället gå till att förbättra tillgänglighet och möjlighet till digitaliserad vård via vårdcentralen. Detsamma tycker jag gäller att Närhälsan inte har tillräckligt med kompetent fast personal, utan tvingas att hyra in läkare och sjuksköterskor året om. Det är också ett stort problem, men det kanske inte riktigt hör hit, men det kostar också en hel del pengar som skulle kunna gå till kvalitetsutveckling och högre löner för fast personal. Jag vet att Närhälsan har inlett arbetet med digitaliserade läkarbesök och det är bra, men jag vet inte hur snabbt och effektivt det går.
    Att skylla på att människor söker vård i “onödan” finner jag fullständigt förkastligt. Det här är om något ett systemfel.

  4. Jag har själv begagnat mig av den vanliga vårdens vårdapp vid två tillfällen då det räckte med uppgifter som jag kunde ge själv (anamnes, ev. feber mm.) samt att titta på tillståndet via webkameran. Funkade bra med tillgängligheten (fick hjälp på Nyårsdagen en gång(!)) samt att man slapp smitta/bli smittad i ett väntrum.
    Några skillnader jag tänker finns mellan den vanliga vården och t.ex. KRY är:
    – Vanliga vården försöker att inte belasta landstingskassan med att t.ex. skriva ut läkemedel som kan köpas receptfritt (typ för pollenallergi) medan KRY marknadsfört sig med just att de smidigt och snabbt kan skriva ut just dessa.
    – I vanliga vården finns som tidigare sagt grindvakter, på gott och ont. KRY marknadsför sig med att man snabbt och smidigt får träffa en läkare (dyrt för landstinget), många lättare åkommor räcker ju att bolla med en sjuksköterska. Förstår alla som söker vård skillnaden vad som behöver rådgöras med vilken yrkeskategori?
    – Nu ska ju just KRY starta fysisk mottagning vad jag förstår, men det känns verkligen som att de här vårdgivarna skär guld med täljkniv på urinvägsinfektioner och att förnya astmarecept medan vanliga vården behöver möta multisjuka Agda, 79, på en faktisk mottagning på vad jag förstår samma besökstid och för samma ersättning?

  5. Sen är det ju bra att vanliga vården utmanas, det vete huggarn om regionen hade skaffat en app om inte de mer opportunistiska företagen tagit första steget? 🙂

  6. Jag tror också att den digitala vården är här för att stanna. Ett bra komplement till den traditionella vården tycker jag. Jag har bara använt en privat vårdapp en gång, för att förlänga vab när mitt barn var sjuk och behandlades med antibiotika. Utan appen hade jag behövt få tag i en läkartid just den dagen (vilket är typ omöjligt) och ta med mig min sjuka son till vårdcentral, det totala besöket hade tagit längre tid än ett webbesök. I den typen av fall, och andra enklare saker som går att lösa via webbkamera är det ju klockrent med digital vård. Det är dock verkligen synd om de privata företagen tjänar enkla pengar på bekostnad av den vanliga vården. Detta skulle behöva regleras på något sätt! I mitt landsting finns ingen digital vård kopplat till landstinget, det brukar dessutom vara jättesvårt att överhuvudtaget lyckas få en telefontid hos en sjuksköterska på vårdcentralen och ofta har vi hamnat på närakuten eftersom det är det enda ställe man kommer in på, vilket i vissa fall har känts lite onödigt, och dessutom brukar det vara väntetid på 1-2 h. Jag tycker landstinget själva skulle kunna steppa upp på den digitala fronten, isf skulle jag gärna använda mig av dom istället för ett privat företag!

    1. Vet du mer om hur det här med ersättningen funkar? Jag tycker att folk ofta använder ett sådant argument, alltså typ att digitala vårdlösningar “utarmar vårdcentralerna”, men jag fattar inte riktigt hur det rent praktiskt går till. Förlorar vårdcentralen patienter eller patientintäkter?

      1. Nu är jag absolut inte jätteinsatt (jobbar inte inom sjukvården själv) men jag tror att för några år sen ändrades ersättningsmodellen från att primärvården fick ersättning per diagnos (då diagnosticerades det friskt på mer vinstmedvetna vårdcentraler) till att få ersättning per besök.
        Då är ju Agda 79, med KOL, kärlkramp, diabetes, ångest och divertikulit ju ett besök (15 min, men rimligen i realiteten tar mer tid än så) precis som i övrigt friska Emma 32, som vill ha recept på antihistamintabletter mot sin pollenallergi. Vilket innebär att en klassisk vårdcentral som har en blandning av Agda och Emma har en mer arbetsintensiv verksamhet per intjänad slant än App-vårdgivaren som typ bara har Emmor.
        Det 1177 skriver nedan verkar tyda på att jag inte tänker helt fel.

  7. Egentligen borde ju sjukvårdsrådgivningen vara en sådan app, där man kan få hjälp både direkt med lindriga besvär och med att bli vidareslussad till rätt ställe om det behövs. Det gäller ju även multisjuka pensionärer som jag. Många grejer är ju rutin som man inte borde behöva belasta vårdcentralen med. Däremot vill man ju gärna att vårdcentralen ska ha ordentligt med tid när man kommer dit så man inte behöver känna sig som en belastning jämt.

  8. Förkastligt med digital vård. Ställer osäkra diagnoser, hänvisar allt till fysisk vårdcentral men tar ut ersättning som för ett likvärdigt besök. Tillbaka på ruta ett. Sjukvårdsupplysningen fyller en mycket bättre funktion än digitala Vårdgivare.
    1177 funkar jättebra, bra komplement till fysisk vårdcentral.

    1. Hur hade du ställt dig till om 1177 hade kunnat journalföra rådgivningen i patientjournalen och också tagit betalt? Då blir det ganska samma grej tänker jag, men jag vet inte riktigt om jag tänker rätt. Är det kompetenser som skiljer, eller något annat, upplever du?

  9. Nej, tyvörr, ni är många som missuppfattat. Kry etc får ers via landstingen, pga utomlänspatienter. Har aldrig haft med diagnoser att göra. Initialt var ers >2000kr/samtal, det har därefter sänkts succ. I vissa landsting, tex vgr, har dessa pengar tagits från den vc pat är listad på! Vc straffas alltså för att en av deras pat ringer kry, tex en lö när de ej har öppet!
    På detta vis utarmar systemet inte endast våra gemensamma skattepengar utan även enskilda vc. Vi dr som är kritiska till apparna har (oftast) inga synpunkter på tekniken, det är ers det är fel på. Mvh, spec i allmmed, Sthlm

    1. Åh, vad bra med någon som är bättre insatt! 🙂 Så med dagens ersättningsmodell är det alltså inte heller så att ett vårdmöte med en ”enklare” patient generellt blir mer lönsamt?

    2. Åh tack, nu fick du mig att läsa runt lite. 🙂 Som jag fattar det får vårdcentralerna sin ersättning till största delen per listad patient och väldigt lite per besök? Medan Apparna inte har listade patienter och alltså ingen ersättning för dessa men desto högre ersättning per besök?
      Det känns ju rätt skumt, som att den modellen skulle kunna göra att Apparna vill locka till fler besök medan vårdcentralerna helst inte vill få några besök alls?
      Med din förklaring förstår jag också ännu mer hur det kommer sig att min region fixat en egen app och att jag som patient upplever en helt ny tillgänglighet.
      Jo! Här är en länk till det där jag snurrade om att ersättning per diagnos:
      https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=5539507
      Jag kan ha missuppfattat, men hur som känns det ju skit att det verkar så svårt att göra en ersättningsmodell som ger rättvis vård. 🙁

  10. Har bara positivt att säga om kry:
    -gratis för patient
    – går oftast att få träffa psykolog samma dag som man behöver, gratis. Perfekt vid psykisk ohälsa!
    – jag fick antihistamin utskrivet samma dag som jag behövde. De var mot nässelutslag och pga amning så kunde jag inte ta de vanliga receptfria, och jag ville verkligen inte sitta i ett väntrum i x-antal timmar med 4 månaders bebis mitt i RS och kräk-tider, för att få nåt sånt utskrivet.
    – jag fick hjälp med sjukskrivning vid akut HG vid min graviditet. Kunde inte ta mig ut och kunde inte få hjälp på annat sätt via vc.
    – kommer från en mindre ort där det är väldigt svårt att få snabba tider, ibland tar det nån vecka innan man får tid för nåt så litet som att ta blodtryck och sänka. Då kan ju trycket minska på VC med folk som inte MÅSTE vara där.
    – Kanske folk med ex sånt som magsjuka som behöver sjukintyg kan hålla sig hemmavid istället för att smitta vidare. = mindre smittspridning till känsliga patienter.

    Man måste nog fråga sig, vem är vården till för? Vårdtagarna eller vårdgivarna? Om vården är till för vårdtagarna och app-läkare hjälper många, då borde man nog se över hur själva systemet för vårdgivarna funkar, för självklart behövs ju även fysiska vårdmöten. Jag tycker man ska se på det här med ett vidare perspektiv, det är inte digital vård vs fysisk vård som det handlar om. Det handlar ju om att kunna komplettera och effektivisera för patienter så att de kan få den hjälp de behöver, där och när, de behöver den.

    1. På vilket sätt menar du att det är gratis? Att du inte själv måste betala? För barn är det ”gratis”, precis som för den som har högkostnadskort, vilket det då är ävem på vårdcentraler, sjukhus mm. Men den konsultationen är tyvärr inte gratis för vår gemensamma landstingsbudget och har fram till precis nyligen (om jag inte missminner mig att det precis blivit ändrat) varit ännu dyrare för ditt landsting då det fått ersätta ditt besök som ett utomlänsbesök vilket de hittills fått betala det dubbla för än om du gått till VC. Så gratis beror ju på vad man menar….

    2. Tyvärr, du har blivit trippelt lurad:
      1. Inget är gratis, inte ens om du har frikort eller är <18, du betalar via skattsedeln
      2. Du behöver inte recept för antihistaminer. Du KAN få recept om behovet överstiger tre mån daglig användning, osannolikt här.
      3. De flesta antihistaminer går utmärkt att använda under amning/grav. Detta regleras via janusinfo.se, dvs varken via fass, apotekspersonal, okunniga kry-dr, bipacksedel, fan eller hans moster.
      Lyckat!

      1. 1. Okej jag var otydlig, menar gratis som i att man inte betalar avgift för besöket som på vc (som ju också är skattefinansierat).
        2 & 3. Nu skrev jag ju (såklart) inte ut hela min sjukhistorik men jag behövde recept för det som funkade för mig. Det var dessutom både enligt läkare på bvc, vc och kry så jag utgår från att de har koll på sina råd.

        Jag tycker att vc är bra och att digital vård är ett bra komplement.

  11. Tycker vårt via app är jättebra för mindre allvarliga problem, men man behöver ju styra upp ersättningsmodellerna. Klart man inte ska få samma ersättning för 2 minuter i en app som får ett längre besök på en vårdcentral. Att ersättningarna är fel är ju inte den enskilda personens fel, som använder app för att förenkla livet. Bli arg på samhället istället för på individen! Själv har jag använt app för att få hostmedicin och astmamedicin snabbt, det är annars 4-6 veckors väntetid på min VC.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *