Då har vi äntligen kommit till minstingens 1 årsdag! Tänk så mycket som har hänt och hur mycket han har utvecklats i färdig och personlighet. Jag vet att vi inte skrev något när han blev 11 månader, men det har varit lite för hektiskt och nu blir det ändå en ordentlig redogörelse.
waldo
Från och med de senaste veckorna har Waldo blivit en gångare. På engelska kallas han därför en “toddler”, vilket i sig betyder att han inte längre är en bebis. Åh, tänk att vår lilla bebis inte längre är en bebis utan ett småbarn? Han är i alla fall mycket glad för att kunna gå och gör det så gott som hela tiden. Det lossnade på allvar när han var strax över 11 månader. Pratandet som kom igång lite grand för en månad sedan har fått backa lite på grund av den motoriska utvecklingen. Men han har lite olika ord som används dagligen:
- Daute – Vatten (Water)
- Dada – Daddy
- Mama – Mamma
- Dodo – Waldo
- Sooda/Napp – Nappen (Soother på engelska)
- Aa-Da! – Färdig (Alldone)
- Na – Ja
- Han gör också ett klickande ljud när han svarar “ja” för något han vill ha, speciellt när han blir ivrig.
I övrigt är han en klurig rackare. Han ser och hör det mesta som händer och vet precis vad han vill och gör allt han kan för att få/nå det. Favoriter är fortfarande disk- och tvättmaskiner. TV-kontroller och mobiltelefoner är också intressanta och han hittar på alla möjliga sätt att klättra upp på soffan eller bord för att komma åt dem. TV:n är av intresse, men inte så mycket för att titta på. Han tycker mer att det är kul att gå fram och klappa på den. Precis som sina syskon tycker han att tunga fordon som lastbilar och grävmaskiner är mycket roliga och vi lägger ganska mycket tid på att titta på dessa under dagarna.
Wollmar och Wilfred
I och med att Wilfred är hemma en dag i veckan, så bondar han och Waldo ännu mer än tidigare. De lekar ofta jaga runt i köket när det är bara de två hemma och Waldo tycker verkligen om det. En märker att han vet att vi ska hämta storasyskonen för han blir helt uppspelt så fort vi kommer i närheten av förskolan eller skolan.
sömn
Så fort Waldo kom ut ur sin förra fas kom han in i en ny förkylning, vilket har gjort nätterna lite jobbigare. Skrutten sover ändå bra så jag ska verkligen inte klaga. Just ligger det till så här. Han dagsover oftast två gånger på vardera 1 till 2 timmar på totalt 3 timmar (om det går bra). På kvällen somnar han ungefär samtidigt som sina syskon (typ 19) och sover till ca 2-3 tiden innan han gråter och efter det hamnar i vår säng. Jag byter ofta blöja då och i bästa fall sover han till 6:30, men oftast vaknar han 30-60 minuter innan vår vanliga morgonväckarklocka. Det är inte min favoritsak med honom.
mat
Precis som det har varit under hela hans liv så är han matglad. Han äter så gott som vad som helst och äter mycket också. Till frukost äter han till och med mer än Wilfred de flesta dagarna. Han har fått fyra tänder (snart sex) men tuggar/gnagar ändå hårdare frukt och grönt som äpple, paprika och gurka, men då utan skal. Tyvärr han favofrukten banan seglat ner från topplistan och ibland så ratar han det fast än att han är hungrig. Han vill hellre ha smörgås och allra helst clementin/nardacot/satsumas (finns det ett bra samlingsnamn för detta? (“småcitrus”?). Förutom gröt med paltbröd i gör vi så gott som ingen specialmat åt Waldo, utan han äter det som vi äter och det funkar bra.
föräldrarna
Nu har “nya” vardagen kommit igång på riktigt. Alltså att jag är hemma-arbetande förälder (jag jobbar alltså inte utan för “föräldraledig”) och Mia är förvärvsarbetande. I och med att Mia har eget företag så är det en lite annan rytm. Det finns stunder då vi inte ses så mycket för att Mia föreläser på annan ort, men samtidigt finns det dagar då hon jobbar hemma och vi ses mycket. Det är spännande och kul att se hur företaget utvecklas och formas. Tyvärr få Mia inte lika mycket tid som tidigare med Waldo, men tyvärr är det liksom verkligheten att den som jobbar missar det som händer hemma.
Waldos första år
Detta första år med Waldo har verkligen varit härligt och kul. Han är en underbar liten krabat och det ska bli så kul att fortsätta att se hur han utvecklas. Det ska också blir roligt när han börjar prata mer och en kan få höra vad han tycker och känner. Hittills känns han verkligen som en “egen person” trots att han till utseendet är väldigt lik sin äldste bror. Nu ser vi ännu mer framåt att lära känna Waldo mer och mer och se hur han utvecklas och vem han blir!
Att vara fem i familjen
Vi har på flera sätt insett att det finns nackdelar med att vara fler barn än vuxna i familjen. I somras hade vi många sådana insikter, som när vi insåg att det inte riktigt gick att unna en förälder egentid/sovmorgon/tid att sola/läsa etc eftersom det faktiskt behövdes två vuxna på tre barn nästan hela tiden. Vi gissar att det kommer vara så i något eller några år till. När höstterminen började nu så gick vi också omkring och var väldigt sugna på att ha en dejt, att gå på teater eller någon annan föreställning av något slag och bara ha tid med varandra en stund. Men det finns faktiskt ingen som vi med enkelhet kan lämna alla våra tre barn till ens för en kväll. Det är inget som gör att det är synd om oss, men det är ändå saker som ska nämnas i sammanhanget. Vi har det väldigt bra, vi är väldigt tacksamma över våra tre fantastiska barn och vi älskar dem över allt annat. Men det är helt klart mer arbetssamt att ha tre barn än två.
Jag tyckte nästan det var störst omställning av alla att gå från 2 till 3 barn (även om det egentligen bör ha varit första barnet, men jag kan ha glömt). Nu fick vi ju lite av en sladdis med, men just som du säger så behövs det 2 personer i princip hela tiden, trots att våra större barn liksom “klarar” sig själva, men de vill ju ha hjälp med läxor, någon att prata med, något att göra osv med. Nu är minste 2½ och jag tror att det blir nåt år till innan det akuta behovet lättar….
Men söt han är, er lilla fis <3
Grattis Waldo! Roligt att läsa om honom tycker jag som har en son som är tre veckor yngre (min första)