Gästinlägg av Paula Oras om att vara hud mot hud med sin bebis.
Hej, jag heter Paola Oras och jag är barnmorska som forskar om amning och hud-mot-hud-kontakt hos nyfödda barn. Jag fokuserar mest på amning i min forskning. Bara därför tänkte jag låta det här inlägget handla om betydelsen av hudkontakt mellan föräldrarna och barnet. Hud-mot-hud är en sådan enkel handling som är lätt att förbise just för att den är enkel.
Hudkontakt njutning och funktion
Att de flesta föräldrar njuter av hudkontakten med sitt nyfödda barn kan vara en effekt som evolutionen har sållat fram. Hudkontakten ökar barnets chanser till hälsa och överlevnad. Hudkontakten kan beskrivas som en del i ett ömsesidigt regleringssystem mellan föräldern och barnet. Det som skiljer oss människor från många andra arter är att de neurobiologiska förutsättningarna för föräldrabeteenden och föräldrakänslor är samma hos kvinnor och män.
Föräldrakopplingen
Hud mot hud-kontakten underlättar för ”föräldrakopplingarna” i hjärnan att slås på. Detta är alltså inte förbehållet mamman som har fött barnet utan gäller alla föräldrar oavsett familjekonstellation. Som du kanske känner till är huden kroppens största organ. Genom huden kan vi uppleva beröring som är positiv för vårt välbefinnande. Huden är också en del i kroppens värmereglering och på huden finns en rik bakterieflora som är viktig för vår hälsa.
Vad är det?
Hud mot hud-kontakt mellan barnet och en förälder innebär att barnet endast har blöja på sig och hålls mot förälderns nakna bröst. Om barnet är kallt eller om det är kallt i luften där barnet vistas kan barnet behöva en liten mössa. I vanliga behövs inte ens det. Föräldern kan vila med barnet hud-mot-hud eller bära det med sig med hjälp av något bärhjälpmedel. Som till exempel en bärsjal, bärsele eller tubtopp.
För tidigt födda
Vikten av hud mot hud-kontakt är särskild uppmärksammad hos barn som föds för tidigt. Många tror att kuvöser är något väldigt avancerat men det en kuvös egentligen gör är att ge barnet värme och fukt. Det har visat sig att hudkontakten med en förälder ger just det och mer än så. Hudkontakten är den viktigaste komponenten i den vårdform som på svenska kallas känguruvård och på engelska Kangaroo Mother Care.
Känguruvård
Känguruvården utvecklades i Colombia på 70-talet. Anledningen till det var att många mammor övergav sina för tidigt födda barn på sjukhuset. De knöt aldrig de känslomässiga band som normalt brukar växa fram den första tiden eftersom omvårdnaden i hög utsträckning sköttes av personalen. Andra anledningar till att vårdformen utvecklades just i ett fattigt land var att de knappa resurserna som fanns på sjukhuset gjorde att det inte fanns tillräckligt med kuvöser för alla barn som behövde det. När de började praktisera känguruvård övergavs inte barnen längre. Det visade sig att dödligheten minskade då barnen utsattes för färre infektioner när de hela tiden var nära sin mamma och ammades i större utsträckning.
Forskningen har visat att känguruvårdens fördelar för de för tidigt födda barnen medför att barnen får jämnare kroppstemperatur, jämnare blodsocker, mindre smärta, färre luftvägsinfektioner, färre blodförgiftningar, bättre tillväxt, kortare vårdtider samt att det går bättre med amningen och att den känslomässiga kontakten med föräldrarna blir starkare. Dessutom påverkar det föräldrarna positivt att få vara nära sitt barn och mer delaktiga i omvårdnaden.
Hud mot hud och amning
I en svensk studie som jag har varit med och gjort undersökte vi bland annat hur hud-mot-hud-kontakten påverkade amningen hos en grupp barn som hade fötts för tidigt. Drygt 100 barn deltog i studien och vi kunde se ett samband mellan mer daglig tid som barnet hade hud-mot-hud-kontakt och att de fortare kunde få i sig all mat via amning. I en pågående studie har vi bett föräldrar till fullgångna barn att registrera hur mycket tid som de har barnet hud-mot-hud under de tre första levnadsdygnen. Jag har inte hunnit analysera materialet än men det ska bli mycket spännande att se vad det visar.
Fullgångna barn
Hur är det då med hudkontakt för barn som föds i fullgången tid? Närheten till barnet som man får om man håller barnet i famnen är förstås viktig oavsett om den sker hud-mot-hud eller med kläder på. Föräldrarna kan till exempel lättare läsa barnets signaler, prata med barnet, hålla om, vagga och trösta barnet. Hudkontakten har ytterligare dimensioner som är av stor betydelse. Även barn som föds efter en fullgången graviditet har behov av den tidiga hudkontakten med sina närmaste.
Många av kroppens fysiologiska system är nämligen omogna vid födseln. De regleras bättre om barnet får vara hud-mot-hud de första dygnen. Det handlar exempelvis om att andningen blir lugnare och jämnare. Likaså barnets puls, barnets pH-balans som kan påverkas av förlossningsarbetet återgår fortare till det normala, kroppstemperaturen blir mer normal och blodsockernivåerna blir bättre.
En stor omställning att födas
Det är en stor omställning att födas och barnet får genom hudkontakten en mjukare övergång till livet utanför livmodern. Andra aspekter som har studerats är hur barnets hud koloniseras med samma bakterieflora som föräldrarna har på sin hud. Detta förbättrar chansen att hålla sjukdomsframkallande bakterier borta. Barnet gråter också mindre, sover bättre, har mindre smärta och får det lättare att reglera sig själv. När det gäller amning så bidrar hudkontakten till att amningsbeteenden hos barnet främjas, att amningshormoner hos mamman ökar samt att föräldrarna har lättare att läsa av när barnet signalerar att det vill amma. Hud-mot-hud kontakt har också visat sig kunna hjälpa mot amningssvårigheter, till och med hos barn som är flera månader gamla.
Förbättrar samspel
Det finns även fördelar för föräldrarna med att ha barnet hud-mot-hud. Det underlättar den känslomässiga bindningen till barnet, förbättrar samspelet och ökar välbefinnandet. För den som vill amma kan det också vara positivt genom att det minskar bröstsvullnaden den första veckan och underlättar amningsstarten. Det har också visat sig att de som föder barn genom kejsarsnitt har mindre smärta efter operationen om de har barnet hud-mot-hud.
Kunskap är viktigt
Jag tror att det som förälder är viktigt att ha kunskap om varför det har betydelse och att vara medveten om vilka situationer som kan göra att man tappar hud-mot-hud-kontakten. De flesta som föder barn på sjukhus åker till exempel bil hem och när kläderna väl är på fortsätter många med att använda kläder. En annan vanlig situation som kan försvåra är om det kommer besök till familjen och att föräldrarna då känner sig för avklädda när de har barnet hud-mot-hud.
Så enkelt att det blir svårt
Precis som jag skrev i inledningen är hudkontakten något enkelt som är lätt att förbise just för att det är enkelt. Hudkontakten är förstås särskilt viktigt för de för tidigt födda barnen men viktigare än många vet även för fullgångna barn under de första levnadsdygnen. Det finns ingen bortre gräns för när man bör sluta att ha barnet hud-mot-hud och man kan med fördel fortsätta under delar av dygnet även om man naturligtvis börjar använda kläder på barnet så småningom. De flesta spädbarn har en orolig period kvällstid och jag har träffat många föräldrar som tycker det fungerar lugnande att bära barnet hud-mot-hud då. Det är egentligen ganska fantastiskt att något som är så lättillgängligt kan ha så många positiva och viktiga effekter, både för föräldrarna och för barnet.
Hud mot hud
Läs också ett tidigare inlägg om amningsforskning från forskarkalendern 2018!
Det låter nästan lite otroligt att hud-mot-hud kan göra allt detta! Men jag vet själv när min dotter föddes i vecka 33 hur självklart det kändes att sitta med henne hud mot hud. Jag kunde inte vara med på neonatalen de första 48 timmarna, men då låg hon på min mans bröst så mycket det gick. Sen fick hon och jag börja vår anknytning med massa hudkontakt. Det kändes konstigt att sätta på henne kläder när vi fick åka hem 2 veckor senare. 🙂
Så bra att det forskas på detta även för fullgångna barn!