Gravida och ammande har också behov av läkemedel under graviditet
Hej!
Jag heter Jennifer Drevin. Jag arbetar som forskare på Centrum för forsknings- & bioetik, som finns på Uppsala universitet. Min avhandling handlade om reproduktiv hälsa. Och nu jobbar jag bland annat med att ta reda på hur säkert det är att använda läkemedel när man är gravid och ammar.
Gravida och ammande behöver också läkemedel
Gravida och ammande kvinnor behöver också läkemedel. För vissa kanske det handlar om något tillfälligt, att ta medicin mot huvudvärk, svamp eller nästäppa. Men det finns också stora grupper av kvinnor som har långvariga, ibland allvarliga, sjukdomar. Och som behöver daglig behandling.
En egen erfarenhet
Jag minns ett tillfälle när jag nyss hade blivit gravid med min äldsta son. Jag pluggade inför ett prov och hade fått ont i huvudet. Med hopp om lindring tog jag en Ipren och återgick snart till böckerna. Tänkte inte mer på det. Några veckor senare, när jag skrev in mig på mödravården, frågade barnmorskan mig om jag hade tagit några läkemedel under graviditeten. ”Näe… eller jo, det har jag ju visst gjort…”. ”Har fostret tagit skada?” frågade jag oroat. Hon svarade att hon inte kunde avgöra det men att jag inte skulle ta Ipren under graviditeten. Jag och min pojkvän gick hem, googlade på saken och fick sedan barnmorskans avrådan bekräftad av Fass.
Men räcker det inte att kolla FASS?
Men vad är problemet? Det är väl bara att läsa bipacksedeln eller FASS för att veta om man kan ta en tablett? Vissa läkemedel är välstuderade bland gravida och ammande. Det betyder att det finns forskning tillgänglig som visar hur kvinnor, fostret och det ammande barnet påverkas av behandling både under och efter graviditet. Den informationen är ett viktigt stöd för läkare när de överväger behandling till kvinnor. Men det finns ibland oklarheter när det gäller hur ett läkemedel kan påverka ett foster eller barn som ammas. Och i vissa fall saknas sådan forskning helt.
Men hur gör man då?
Oavsett vilket läkemedel det handlar om gör läkaren alltid en noggrann avvägning från fall till fall, innan hen skriver ut ett läkemedel. Den här avvägningen görs extra noggrant om man är gravid eller ammar. Läkaren behöver väga riskerna med att behandla mot nyttan som kvinnan har av behandlingen. Det gör att vi som patienter inte utsätts för risker i onödan. När riskerna bedöms vara större än nyttan, rekommenderar läkaren att avbryta eller avstå från behandling, eller byta till ett annat läkemedel. Ifall nyttan är större än risken kommer läkaren att rekommendera behandling.
Men varför saknas kunskapen?
Kunskapen saknas för att gravida och ammande har uteslutits från forskning kring läkemedel. Gravida har ansetts utgöra en sårbar grupp som ska skyddas från forskning på läkemedel när vi inte känner till dess effekt på fostret. Frågan är bara hur hjälpta vi blir av detta? Utan forskning får vi inte fram evidensbaserad kunskap som kan hjälpa oss att ta reda på vad risken faktiskt är i samband med graviditet. Det uppstår ett moment 22: Bristen på forskning gör att vissa kvinnor får avstå från nödvändig behandling, som egentligen inte är skadlig. Och kunskapsbristen leder också till onödig oro för en del gravida och ammande kvinnor som behöver använda läkemedel.
Och hur ska vi göra?
Kan vi använda forskning för att skydda gravida och ammande kvinnor istället? Jag själv är övertygad om det. Därför är jag just nu med och arbetar i ett stort internationellt forskningsprojekt som heter ConcePTION. Där kommer jag, tillsammans med många andra forskare, att skapa förutsättningar för att systematiskt kunna studera effekter av läkemedel under graviditet och amning. Men vi gör det inte som kliniska läkemedelsprövningar, utan vi samlar in information från kvinnor som redan behandlas med dessa läkemedel. Efter att läkemedlen har introducerats på marknaden.
Vi kan lära oss av varandra
Varje gravid och ammande kvinna som behandlas med ett läkemedel bär på viktig information. Och tillsammans kan dessa kvinnor ge oss kunskap om läkemedlets effekter i samband med graviditet och amning. Inom ConcePTION kommer vi att rekrytera och följa kvinnor, i Sverige och utomlands, som behandlas med läkemedel under graviditet och amning.
Samlar in prover
Vi kommer att samla prover på både blod och bröstmjölk för att skaffa oss kunskap om läkemedlens effekter. Bland annat kommer vi att starta en bröstmjölksbiobank där vi och forskare från andra länder kommer att kunna förvara prover på mjölk från mammor som får olika typer av behandling. Varför? Jo, för att vi faktiskt genom att inkludera gravida och ammande i forskning kommer kunna undvika onödig oro. Och minska risken för att kvinnor behöver avstå från viktig behandling i onödan.
Vilket jättebra projekt! Mitt apotek undrade om min läkare hade koll på att jag var gravid när jag hämtade ut astmamedicin. Jag vet att det var omsorg bakom men gjorde mig ju osäker på risken i kombo med fass info. Nu hade jag kollat med min allergiläkare som sa att syrebrist hos mamman är värre och min medicin hade funnits så länge att erfarenhet visat att risken för bieffekter var lägre än bieffekterna av underbehandlad astma. Men jag vet vänner där läkare på vårdcentralen har avrått från såväl astmamedicin som allergitabletter efter en koll i fass…
Läkemedel till gravida eller ammande -då måste man ju informera om janusinfo! Som husläkare med särskild gynkompetens, som arbetar både på mvc och bvc, är detta grundläggande.
”Obs! Endast janusinfo.se gäller.
Dvs, varken FASS, bipacksedel, apotekspersonal eller anhöriga förstås. Eller familjeliv.
En orsak till det, är att för amerikanska preparat, behöver läkemedelsbolagen söka tillstånd för graviditet/amning, vilket de inte alltid orkar göra. T ex kan omeprazol (Losec) av olika märken stå som ofarligt, eller ”ej rekommenderat” trots att det innehåller samma substans. Därför gäller janusinfo, som tydliggör substansen, i stället.”