Det här är Mias årskrönika 2019 – ett väldigt speciellt år. Kanske är alla år det? I mitt liv är 2019 i alla fall ett särpräglat unikt år. Året jag var föräldraledig med vårt tredje barn. Den föräldraledigheten som jag mått allra bäst, trivts alla mest med tillvaron. Året jag sa upp mig och prövade mina vingar som egenföretagare.
Januari
I januari var Waldo tre månader. Världens sötaste lilla vinterbebis! Jag var allra mest föräldraledig men hade också fullt upp med både Snittboken och Bäckenbottenboken.
Jag träffade upp med Louise och Fri Tanke förlag och fotade pressbilder. Lilla Waldo!
Februari
I februari började jag och Emma leta kliniker att hyra in oss på. Vi besökte flera stycken. Jag, Waldo, Emma och Lennon. Här är de på Arena Motion och Rehab, kliniken som vi till sist valde att bli vårt fysiohem.
Mars
I mars började jag jobba mer frekvent med Waldo som side kick. Det gick både väldigt väldigt bra och ganska dåligt. Dåligt när jag till exempel bestämde mig för att skippa vagn till jobbmöte i innerstan och blev nerbajsad i sjalen när jag och Waldo var i rulltrappan upp vid Fridhemsplan. Waldo var dock glad som aldrig förr.
Att jobba, föreläsa, presentera och sitta på möten med kiss, bajs och kräks på kläderna blev liksom skåpmat under våren.
I mars var jag och Waldo och jobbade två dagar inklusive övernattning på en grej med Socialstyrelsen. Waldo var en exemplarisk jobbebis och jag mådde väldigt, väldigt bra av att också få den sortens stimulans under föräldraledigheten.
Sista helgen i mars åkte jag, Waldo, Louise och magen till Karlstad på barnmässan och gjorde lite olika framträdanden. Vi var mitt uppe i Snittbok-jobbandet men den här resan handlade mest om Mammaroll och Snippkontroll. Vi kom på att när vi skickade ut till olika förlag och försökte få dem att nappa på vår bok-idé, var denna bild i princip den enda vi skickade med. Haha. Så skönt att Fri Tanke ändå nappade. Undra hur många manliga förlagsanställda som fick kaffet i vrångstrupen när de öppnade mejlets bifogade filer…
April
I april började saker att hända på vår kolonilott, och eftersom det var första vårsäsongen med lotten så var det en stor grej i livet. Mer om detta i Josephs årskrönika. Waldo lärde sig sitta och var med på en stor konferens om mödravård som SKL (numera SLR) anordnade. Jag var med på ett hörn och det var roligt!
Mellan jobbuppdrag och föreläsningar var min föräldraledighet som de är mest – jag lämnade barn, ammade bebis, bytte blöjor, tvättade kläder, lagade mat och hämtade barn. Och kollade på alla säsongerna av The Good Wife.
Maj
Wilfred fyllde fem år i maj. Under de dagar han var hemma från förskolan så målade vi en massa grejer till hans kalas. Vi hade Musses Klubbhus-tema och det var väldigt roligt att skapa saker inför det.
I maj hade jag också två föreläsningar på annan ort inbokade, Växjö och Jönköping. Waldo och jag gick upp i ottan och reste med tåg, jobbade och kom hem igen sent på kvällen.
Waldo var hela tiden världens bästa jobbkamrat, men jag måste ändå säga att när hösten började och jag fick börja jobba ensam kändes det som en oerhörd lyx.
juni
I juni fick barnen sommarlov och vi väntade på att Joseph skulle få semester/gå på föräldraledighet så att vårt sommaräventyr kunde börja. Vi hade en babyshower för Louise och jag fick äntligen anledning att baka den bisarraste tårta mänskligheten skådat.
Alla mina grabbar var midsommarfina, och sen började sommaren!
Juli
Juli var rätt kall och vädermässigt inte den bästa. Det var också den sommaren vi på allvar fick inse det här med att det är lite knepigt att vara färre föräldrar än barn. Vi hade en fin vecka på Gotland, även om den här utflykten (vandring i Hejnum Kallgate) var typ den enda soliga dagen.
Vi hade en magisk vecka i finska skärgården också. Den veckan levde vi utan el och rinnande vatten och jag hade mobilen avstängd hela veckan. Barnen hade inte tillgång till skärmar och på kvällen gick vi istället ut och fiskade eller rodde. Nu låter det så himla pretto, men det var ändå sommarens bästa vecka.
Vi avslutade sommaren på Öckerö och med salta bad och lite bättre väder. Där har vi hjälp av Josephs föräldrar och får chanser att ta löpturer och kvällsdopp bara jag och Joseph. I vår rätt späckade barnfyllda vardag är de där ensamstunderna helt magiska. Vi brukar fira Wollmars födelsedag på Öckerö, och hans sjunde födelsedag var inget undantag. Ett regnigt kalas med massor av gäster blev det.
Augusti
Hela året har lett fram till augusti. På bilden nedan hade jag precis kommit från mötet med min handläggare på Region Stockholm som gett mig klartecken att börja jobba med på mitt vårdavtal. Det är det som möjliggör att mina patienter bara behöver betala 200 kr eller frikort för besöket, resten betalar Region Stockholm.
Och så kom dagen då jag packade ihop mina saker och gick tillbaks till arbetet som fysioterapeut, fast första gången som egenföretagare och inhyrd på klinik – inte anställd. Jag lämnade Waldo hemma i Josehs trygga händer och jag var sååå sugen på att jobba!
Augusti innebar också föreläsning i Skövde och boksläpp för Snittboken. Så sjukt att jag nu har varit med och skrivit och släppt TRE böcker.
September
I september började jag hitta rutiner på min nya klinik-vardag. Jag och Louise åkte också iväg till bokmässan och höll en presentation. Så roligt, jag ÄLSKAR bokmässan.
Oktober
Oktober var en intensiv månad. Jag hade sju olika föreläsningsjobb, varav två dagar innebar nattåg till och från Östersund. Waldo fyllde ett och vi hade ett mysigt kalas.
November
I november åkte jag till Kalmar och höll två olika föreläsningar och till Göteborg veckan efter. Novembermörkret och aldrig sinande regn tog rätt hårt på mig och jag minns det som att jag typ gäspade hela månaden. Jag tror att jag sa till mina patienter typ tusen gånger “ursäkta att jag gäspar, jag är inte uttråkad eller ointresserad, jag kan bara inte hjälpa det”. På bilden nedan är jag och två kollegor från Linköping som jag träffade i Kalmar.
December
Går inte alltid december i ett enda huj? Man öppnar första kalenderluckan och sen är det jul, typ. Jag hade årets andra boksläpp (Bäckenbottenboken) och vi hade fest för den.
Vi firade också lucia i Göteborg. Jag och Wilfred åkte ner och gick på Elviras disputation och dagen efter anslöt resten av familjen för att gå på Elviras stora fest. Det var så härligt och roligt!
Mias årskrönika 2019
2019 kommer nog för alltid vara året då jag startade mitt företag och kände att vingarna bar, att jag kan försörja mig själv och familjen. Jag har jobbat hårt, men också haft mycket mer möjligheter till återhämtning än tidigare. Jag har utvecklats som fysioterapeut tillsammans med mina fantastiska patienter och i en stimulerande miljö av toppenfina kollegor.
I familjen har det varit året där vi liksom satt rutinerna för livet med tre barn, även om det fortfarande känns som ett undantag det här med att ha en hemmavarande förälder som sköter mycket av markservicen. Vi har fått ett skolbarn som har läxor och ska ha med sig gympapåse (hur ska vi någonsin komma ihåg TRE barns läxor och gympapåsar?).
Välkommen 2020
Vi börjar det nya året på en av mina favoritplatser i världen – Kandy, i Sri Lanka. Hoppas att det sätter tonen för det nya året och att 2020 blir minst lika bra som 2019.