Att vara personlig vs. privat

Mina tankar om att vara personlig vs. privat. Det här är ett ämne som jag återkommer till då och då och funderar igenom igen. Ofta är det utifrån att något dykt upp i mina sociala mediekanaler, någon kommentar eller så som gjort mig ledsen. Jag tänker att det rimligaste är att inte ”blotta strupen”, alltså att saker som är känsliga inte heller ska utsättas för åsikter från kreti och pleti. Men då behöver jag också värdera – vad behöver jag skydda och vad tål jag att öppna så pass att jag kan få kritik för? Jag gör inte alltid rätt i beslutsfattandet där.

När jag gick min grundutbildning fick vi lära oss att alltid vara personliga, men aldrig, aldrig privata. Det innebar att vi inte skulle dela med oss av något av oss själva som inte berörda själva arbetet. Hehe. Hur gick det för mig, tycker ni?

”Vad är privat för dig? Vilka saker vill du hålla för din allra närmaste?”

Vad är privat?

För mig är det egentligen väldigt få saker som är riktigt, riktigt privata. Jag vet inte om det innebär att jag är en människa utan något större djup? Kroppsrelaterade saker vet ni ju att jag är ganska oblyg om. Våra barn är privata, på så sätt att vi slutar visa deras ansikten i våra sociala medier när de blivit två år. Där går vår gräns. De ska aldrig behöva bli igenkända som SnippMias barn liksom.

Vad är känsligt?

Jag är känslig för att bli ifrågasatt, det är väl alla och det är väl naturligt. Har absolut inget emot att bli ifrågasatt om saker jag skriver som är mer faktabetonade. Jag kan ha fel och det är viktigt att stöta och blöta saker. Men mina mer innerliga och djupa åsikter är mer känsliga för mig. Ni märker det nog inte, för det behöver inte vara något som någon ens förstår att är lite känsligt. När jag skriver om hur jag tänker, känner eller resonerar kring något är jag öppen för diskussion, annars skulle jag inte ta upp ämnet. Men det är också dessa inlägg jag mår som sämst över ifall det blir en kritisk ton i diskussionen.

Jag tar faktiskt också rätt illa upp över kommentarer som lyder ungefär ”det vore mycket trevligare att följa dig om du inte skrev så mycket om dina tankar och åsikter”. Jag vet att det kanske är fånigt och snarstucket, men jag tänker att det är ett rimligt pris att betala – stå ut med min person, få tusen och åter tusen faktabaserade blogginlägg gratis.

wpid-wp-1439996791864.jpeg

Vad håller jag privat?

Jag lär mig ständigt. En gång i våras skrev jag på instagram om att jag skulle vara hemma från jobbet en fredag pga feber. Hade försökt nå alla inbokade patienter personligen och meddela, men var så pass feberdimmig att jag också tänkte att det var en bra idé att skriva på instagram, så nådde jag kanske någon ytterligare. Under dygnen som följde gjorde jag en noggrann kalkyl över mitt mående (frisk nästa dag) och läste orimligt mycket på Folkhälsomyndighetens hemsida inför återgång till jobbet. När jag sedan aviserade att jag skulle komma tillbaks till jobbet (en tisdag då jag hade varit symtomfri lördag, söndag och måndag) fick jag helt orimligt mycket kritik. Jag hade inte helt redogjort för situationen, tror att det som upprörde var att jag skrev ”tillbaks till i veckan” och det framgick inte att jag också skulle bloggjobba hemifrån på måndagen. Där lärde jag mig att det är onödigt om att vara ”öppen” med en sådan sak, när det är osannolikt att inputen jag får tillbaks är givande. Vad är det med folk och inte skriva ”hur tänkte du nu, vill du berätta?” och istället direkt veva igång för fullt med kritik?

Att vara en öppen bloggare

Jag kan alltså i princip vara hur öppen som helst kring saker som andra tycker är privata. Mina åsikter är mitt känsligaste. Jag känner mig så otroligt skakad ända in i hjärteroten när någon ifrågasätter en djupt igenomtänkt åsikt eller ståndpunkt jag har. Och inte på så vis att jag inte är beredd att förändra mig och mina åsikter om jag har fel, utan… det bara är så. Mitt djupaste jag är mitt tänkande jag, där mina åsikter finns. Där jag formulerar mig kring min världsbild och självuppfattning.

Jag kan få tiotusen uppskattande meddelanden om faktainlägg jag skrivit, men får jag tre ifrågasättande eller kritiska inlägg som mer riktar sig till min person kan jag må dåligt i dagar.

Att vara personlig vs. privat

Vad är känsligast för dig? Hur yttrar detta sig? Vad behöver du skydda och vad kan du vara öppen med?

Leave a comment

Privacy Preferences
When you visit our website, it may store information through your browser from specific services, usually in form of cookies. Here you can change your privacy preferences. Please note that blocking some types of cookies may impact your experience on our website and the services we offer.